Etikett: eu

AI-förordningen

en föreslagen EU‑förordning som reglerar användningen av artificiell intelligens. – AI‑förordningen delar in AI‑tillämpningar i tre klasser:

  • – metoder med oacceptabel risk;
  • – metoder med hög risk och:
  • – metoder med låg eller minimal risk.

– Som AI med oacceptabel risk räknas sådan som kränker de grundläggande mänskliga rättigheterna eller används för omedveten manipulation. Som AI med hög risk räknas sådan som kan skada människor kroppsligen, rättsligt eller ekonomiskt, till exempel styrsystem för fordon, ansiktsigenkänning i övervakning eller AI‑baserat urval bland platsansökningar. Som AI med låg risk räknas användningsområden som inte ingår i de andra två klasserna. Den föreslagna förordningen innehåller bestämmelser som reglerar de två första klasserna. – Förslaget till AI-förordningen lades fram 2021 – se eur‑lex.europa.eu…. – AI‑förordningen har inte godkänts av EU när detta skrivs (mars 2023). – Fullständigt namn: Europaparlamentets och rådets förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens (rättsakt om artificiell intelligens) och om ändring av vissa unionslagstiftningsakter. – På engelska ofta: the AI Act.

[ai] [eu] [lagar] [29 mars 2023]

NIS2

ny version av NIS‑direktivet med strängare krav. (NIS är ett EU‑direktiv om it-säkerhet i organisationer.) – Bland annat kan företag och myndigheter bötfällas för brott mot NIS2 med upp till två procent av omsättningen eller tio miljoner euro. Fler samhällssektorer omfattas av NIS2: bland annat avfallshantering och hantering av livsmedel. Företagets eller myndighetens ledning får utökat ansvar för it-säkerheten. Säkerhetsincidenter måste rapporteras inom 24 timmar, inte som tidigare inom 72 timmar. – NIS2 gäller inte bara organisationer i EU, utan också organisationer i andra länder om de levererar tjänster till EU‑länder. – EU‑parlamentet röstade igenom NIS2 i november 2022. Det måste också godkännas av EU‑rådet. Sedan har EU:s medlemsländer 21 månader på sig att införa NIS2:s bestämmelser i sina respektive lagböcker. Den första versionen av NIS upphör därmed att gälla. – Hela texten till NIS2 finns på EU:s webbsidor.

[eu] [förkortningar på N] [it-säkerhet] [versioner] [5 december 2022]

integritetsfrämjande teknik

(privacy-enhancing technologies, PETs) – metoder för minskning av exponeringen av personuppgifter. – Mer specifikt avses med integritetsfrämjade teknik metoder som ger användare möjlighet att, utan förlust av funktion, använda tjänster på internet utan att de behöver sprida känsliga uppgifter om sig själva. Integritetsfrämjande tekniker ska också försvåra kartläggning (profilering) av privatpersoner. Man talar också om tekniker för skydd av privatlivet. – Sätt att skydda personuppgifter är till exempel: minimering av information, pseudonymisering, obfuskering, engångsadresser, kryptering och nollkunskapsbevis. Fler exempel på integritetsfrämjande tekniker finns i Wikipedia. – Benämningen privacy‑enhancing technologies med förkortningen PETs (skrivet så) och översättningen integritetsfrämjande tekniker har används i EU sedan början av 00-talet. – Se enisa.europa.eu….

[personlig integritet] [1 november 2022]

Infosoc-direktivet

ett delvis överspelat EU-direktiv från 2001 om upphovsrätt på internet. – Infosoc‑direktivet var till för att skapa enhetliga lagar och bestämmelser om upphovsrätt i EU. Det var också en tillämpning av WIPO:s fördrag om upphovsrätt. Infosoc‑direktivet angav bland annat vilka undantag som skulle gälla för upphovsrätten, till exempel citaträtt. (Info‑soc‑direktivet åberopades som grund för Högsta domstolens kontroversiella utslag i frågan om återgivningsrätt.) – Infosoc-direktivet utökades 2019 genom EU:s upphovsrättsdirektiv. – Namnet: Infosoc kommer av direktivets engelska korttitel, Information society directive. Benämningen copyrightdirektivet har också använts. Det fullständiga namnet är Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. – Se eur‑lex.europa.eu/legal….

[inaktuellt] [upphovsrätt] [26 september 2022]

Markets in crypto assets

(MiCA) – ett föreslaget regelverk i EU för kryptovalutor. – MiCA är till för att skydda kunder på marknaden för kryptovalutor från missbruk och manipulation. Företag som handlar med kryptovalutor ska också åläggas att redovisa verksamhetens miljöpåverkan. – Förslaget antogs i preliminär form i juni 2022 av Europaparlamentet och EU-ordförandeskapet (se denna länk). Det återstår att det godkänns i slutlig form av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. MiCA förväntas träda i kraft i slutet av 2023. – Läs mer på consilium.europa.eu….

[kryptovalutor] [1 juli 2022]

Chat Control

benämning på ett förslag i EU om att operatörer av meddelandetjänster ska vara tvungna att genomsöka alla meddelanden efter bilder på sexuella övergrepp mot barn. – Chat Control har kritiserats eftersom det i praktiken anses öppna för genomsökning även efter politiska yttranden och privata angelägenheter. Förslaget lades fram i Europaparlamentet den 11 maj 2022 – se eur‑lex.europa.eu…. Det har inte röstats igenom när detta skrivs. Det är en striktare version av ett beslut från 2021 (se länk) som gav operatörerna rätt att, om de så önskade, genomsöka meddelanden. Förslaget från 2022 kallas därför ibland för Chat Control 2.0. (Även: Chatcontrol.)

[meddelanden] [personlig integritet] [övervakning] [20 maj 2022]

digital plånbok

i EU: ett föreslaget system för att samla personers identitetsanknutna uppgifter på en enda plats. – Digitala plånböcker i denna bemärkelse skulle innehålla sådant som pass, id-kort, körkort, vaccinationsbevis, olika behörigheter och intyg, biljetter och annat. Alltså sådant som man brukar ha i vanliga materiella plånböcker – men inte pengar. I förslaget ingår också ökat skydd för privatlivet. Den digitala plånboken ska inte lämna ifrån sig mer information än nödvändigt. Den skulle till exempel kunna intyga att en person klarar en åldersgräns – ja eller nej – utan att visa personnummer eller motsvarande. Förutsättningen är en central databas i kombination med en lösenordsskyddad app som plånbokens ägare har. – Förslaget om digitala plånböcker presenterades 2020 och ingår i en föreslagen omarbetning av EU:s regler för identifiering över gränserna, eIDAS, känd som eIDAS 2.0. Förslaget till eIDAS 2.0 lades fram 2021 av Europeiska kommissionen och är inte godkänt när detta skrivs. När det gäller det praktiska genomförandet av den digitala plånboken återstår flera år av förarbete och testning.

[eu] [identitet] [29 april 2022]