Ord och uttryck i it-branschen
EU:s direktiv från år 2000 om elektronisk handel. Det reglerar också en del andra internetbaserade tjänster. 2019 blev det känt att direktivet kommer att ersättas av en Lag om digitala tjänster. – Direktivet kallas ofta för e‑handelsdirektivet. – På engelska: directive on electronic commerce, ofta: e‑commerce directive. – Hela texten till direktivet finns på eur‑lex.europa.eu….
[e-handel] [eu] [lagar] [ändrad 23 april 2022]
ett EU-finansierat projekt för att höja säkerheten i självkörande bilar. – Ett mål är att göra bilarnas it‑system svårare att manipulera utifrån, ett annat är att komplettera bilarnas styrsystem, som brukar vara baserat på artificiella neuronnät, med ett regelbaserat program för utvärdering av det artificiella neuronnätets bedömningar. Projektet inleddes 2018 och avslutades 2021. – Se secredas.project.eu.
[avslutat] [bilar] [forskningsprojekt] [ändrad 8 maj 2023]
ett kryptosystem som används av svenska försvaret. – PGBI har utvecklats av Tutus Data (tutus.se) i samarbete med försvarsmakten. Det används i kryptodatorn Signe. PGBI är godkänt av EU och uppfyller också Natos krav. – Förkortningen PGBI står för Programvarukrypto gemensamt typ B internationell. – Se beslut av försvarsmakten från 2018 och information från EU.
[förkortningar på P] [kryptering] [ändrad 8 februari 2023]
möjlighet att råda över digital information och digital kommunikation som man berörs av. – Digital suveränitet står i motsats till när informationen och kommunikationen hanteras av andra, utan att man har insyn. Uttrycket kan användas om privatpersoner, men förekommer främst när det gäller länder och EU. Dataskyddsförordningen (GDPR) är till exempel en satsning på att ge privatpersoner digital suveränitet. När det gäller länder och EU talar man om digital suveränitet när det gäller EU och EU‑ländernas kontroll över data- och telekommunikation och molntjänster. – På engelska: digital sovereignty.
[it-politik] [personlig integritet] [11 november 2019]
en svensk lag som säger att myndigheters digitala tjänster ska vara tillgängliga för så många som möjligt. Det ska alltså vara möjligt för personer med funktionsvariationer att använda tjänsterna. Lagen antogs av riksdagen 2018. Lagtexten finns här. Det är Sveriges tillämpning av EU:s så kallade webbtillgänglighetsdirektiv (se denna länk). Myndigheten DIGG har uppdraget att se till att lagen efterlevs. Om hur lagen ska tillämpas, se DIGG:s webbsidor.
[lagar] [svenska myndigheter] [tillgängligt] [10 oktober 2019]
ett EU-finansierat projekt för utveckling av verktyg för att skydda elkraftnätet mot angrepp genom internet och mot andra hot. Projektet pågår 2019–2022. – Se EU:s webbsidor och KTH:s webbsidor.
[elektrisk ström] [industriell it] [samhällsskydd] [ändrad 4 september 2019]
förkortning för Business identifier code – en kod som identifierar banker och andra institutioner och som, tillsammans med bankkontonummer, används eller har använts vid betalningar mellan banker. – BIC består av åtta, ibland elva, bokstäver eller siffror. De anger bank, land och ort. Efter att EU/EES har gjort IBAN (en kod för identifiering av enskilda bankkonton) obligatoriskt används BIC inte längre i EU/EES, men det används av andra länder. BIC kallas också för Swift och är specificerat i standarden ISO 9362. – Mer i Wikipedia.
[betalningar] [förkortningar på B] [31 juli 2019]
[elektronisk kommunikation] [eu] [juridik] [personlig integritet] [ändrad 8 augusti 2022]
– benämning på den svenska tillämpningen av EU:s datalagringsdirektiv.
beteckning på momsen på tidningar och böcker som publiceras på internet. – Regeringen föreslog i februari 2019 att digitalmomsen skulle sänkas från 25 procent till 6 procent. Riksdagen antog förslaget och den sänkta momsen på elektroniska publikationer trädde i kraft den 1 juli 2019 (se riksdagens webbsidor). – Bakgrunden är att momsen på tryckta tidningar och böcker sedan länge är 6 procent. Det är ett undantag från den normala momsen, som är 25 procent. Att momsen på tidningar och böcker som publiceras på internet var högre än momsen på tidningar och böcker som säljs i tryckt form motiverades med att de första räknades som tjänster, de andra som varor. Detta gick tillbaka på EU:s bestämmelser om medlemsländernas moms. I slutet av 2018 ändrade EU bestämmelserna, och därför blev det möjligt att ha samma moms på tidningar och böcker som publiceras på internet som på deras tryckta motsvarigheter. – Jämför med digitalskatt, som är något helt annat.
[it-politik] [publicering] [ändrad 4 oktober 2019]