Perlman, Radia

Radia Perlmans porträtt
Radia Perlman. Foto: Joel Åsblom

(1951) – amerikansk nätverksexpert, känd för att 1985 ha utvecklat spanning tree protocol. – Spanning tree protocol är ett protokoll som för­hindrar att meddelanden på internet går runt i en ändlös slinga, vilket annars lätt skulle kunna hända be­ro­ende på nätets decentraliserade uppbyggnad. – Se uppspännande träd. – Hon har också på 00-talet utvecklat den teknik som till stor del har ersatt spanning tree protocol, nämligen TRILL.  – Många anser att internets expansion sedan 1980‑talet inte hade varit möjlig utan spanning tree protocol. Därför kallas Radia Perlman ibland för ”internets moder”, vilket hon inte gillar. – Radia Perl­mans forskarkarriär började på MIT, där hon bland annat utvecklade programspråk för barn. 1980 anställdes hon på Digital†, där hon utvecklade spann­ing tree protocol, senare på EMC, från 2010 på Intel och sedan 2014 på Dell. Hon har skrivit böckerna Interconnections (1992) och Network security (2002). – Radia Perlman har fått många utmärkel­ser. Hon blev år 2000 hedersdoktor vid KTH i Stockholm (länk), Inventor of the year 2003, utsedd av Silicon Valley property law association (se länk), Anita Borg Institute women of vision awards 2005 (länk), Usenix lifetime achievement award 2006 (länk) och fick 2010 Sigcomm Award (se länk). – 2014 valdes hon in i Internet hall of fame (länk).

[internet] [personer] [radia perlman] [ändrad 4 september 2020]

Berry, Daniella Bunten

(19491998) – även: Dani Bunten – amerikansk datorspelsutvecklare. – Daniella Bunten Berry utvecklade många spel som fortfarande spelas, eller som har blivit stilbildande, bland annat M.U.L.E. och Seven cities of gold. M.U.L.E. var ett av de första datorspelen för flera samtidiga spelare i nätverk. – Daniella Bunten Berry belöna­des 1998 med Computer game developers associations (numera International…, länk) utmärkelse Life­time achieve­ment award, och valdes 2007 postumt in i Academy of interactive arts & sciences Hall of fame (länk). – Daniella Bunten Berry växte upp som Daniel Paul Bunten, men genom­gick 1992 könskorrigering, vilket hon senare ångrade. Hon avled i lungcancer.

[personer] [spel] [ändrad 31 oktober 2021]

Kare, Susan

Susan Kare.

amerikansk formgivare (1954). – Susan Kare ritade ikonerna och typ­snitten till den första Macintoshen, fortsatte med ikonerna till NeXT† och an­ställdes sedan på Micro­soft, där hon form­gav ikonerna till Windows, version 3. Susan Kare har formgett många av de ikoner som alla dator­användare känner igen. Hon anställdes 2015 som designledare på Pinterest. – Susan Kares webb­plats är kare.com (nere i augusti 2021).

[formgivning] [grafiskt användargränssnitt] [personer] [susan kare] [ändrad 16 augusti 2021]

ENIAC

(Electronic integrator and computer) – en dator konstruerad 19431946 av John Mauchly† och J Presper Eckert†. – ENIAC räknas, i konkurrens med Howard Aikens† Mark I†, som den första helt elektroniska generella datorn. – Konrad Zuses† Z3 från 1941 var den första datorn, men den var inte elektronisk utan elektromekanisk. Brittiska Colossus† var den första helt elektroniska datorn, men den var hårt specialiserad. – Till skillnad från alla moderna datorer räknade ENIAC inte med binära tal, utan med basen 10. Den var mycket snabbare än Mark I, och kunde göra upp till fem tusen additioner per sekund. – Nyligen har det uppmärksammats att ENIAC, som användes i ett hemligt projekt för amerikanska krigsmakten, programmerades av sex kvinnor som var tvungna att uppfinna programmeringskonsten medan de jobbade. De kallades för operatörer, och fick mycket lite erkänsla för sitt pionjärarbete. – Läs om dem i denna artikel i Philly Voice (länk).

[förkortningar på E] [historiska datorer] [it-historia] [programmering] [ändrad 9 mars 2018]

Hamilton, Margaret

Margaret Hamilton stående vid en trave programkod, lika hög som hon själv.
Margaret Hamilton 1969 med källkoden till Apolloprojektets datasystem. Foto: NASA.

(1936) – amerikansk systemutvecklare, chef för programutveck­lingen för Apolloprojektets datorsystem för månlandaren. (Det var Apolloprojektet som genomförde månlandningarna 19691972.) Hamilton arbetade då på MIT. Hennes program gjorde att den första månlandaren kunde fullfölja landningen på månen, trots att datorsystemet i sista minuten krånglade på grund av överbelastning. Den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA har senare skrivit att ”begreppen som hon och hennes medarbetare skapade har blivit byggstenarna för modern programvaruutveckling”. – Programkoden för månlandarens dator, Apollo guidance computer, lades 2016 ut på nätet – se github.com…. – Senare startade Margaret Hamilton företaget Hamilton Technologies (se htius.com) (tillfälligt nere i oktober 2020 – arkiverad). – Innan hon började arbeta för NASA programmerade Margaret Hamilton den dator som Edward Lorenz† använde när han upptäckte kaosteorin. Margaret Hamilton lär vara den som myntade termen software engineering. Hon har också utvecklat arbetssättet ”Development before the fact” (länk) (tillfälligt nere i oktober 2020 – arkiverad). – Hon har bland annat mottagit utmärkelsen Ada Lovelace award. 2003 fick hon Nasas Exceptional space act award, se pressmeddelande med motivering: länk. 2016 fick hon USA:s Presidential medal of freedom (länk). – Läs också artikel i Wired (länk). Intervju med Margaret Hamilton i The Guardian: länk. – Margaret Hamilton finns som Legofigur – se denna länk.

[it-historia] [margaret hamilton] [personer] [programmering] [ändrad 2 januari 2023]

Sarkeesian, Anita

(1983) – amerikansk-kanadensisk feministisk nätaktivist med inriktning på datorspel. Hon har bland annat i tv-serien Tropes vs. women kritiserat hur kvinnor fram­ställs i dator­spel. – Anita Sarkeesian har utsatts för nät­­för­följelse, bland annat när hon samlade in pengar på Kick­­starter för sin video­­blogg. Hot ledde till att hon 2014 ställde in ett planerat före­­drag på Utah state university. Anita Sar­keesian skriver bloggen Feminist frequency (länk). – Se också Gamergate.

[förföljelse] [personer] [spel] [ändrad 17 oktober 2017]

Quinn, Zoë

(1987) – en oberoende amerikansk datorspels­utvecklare. – Förutom för datorspel är Zoë Quinn känd som ofrivillig huvud­person i skandalen Gamergate 2014, där hon blev hotad med våldtäkt och mord. – Efter Gamer­gate var hon med och startade sajten Crash Override som ger stöd åt personer som utsätts för nätförföljelse. 2017 gav hon ut boken Crash override: How Gamergate (nearly) destroyed my life, and how we can win the fight against online hate (länk). – Hennes mest kända spel är Depression quest, ett textbaserat spel som återger hur det är att vara de­pri­me­rad (se depressionquest.com. Hon har också startat Game developer help list (länk), ett forum för spel­utvecklare. – Zoë Quinns webbsidor finns på unburntwitch.com.

[förföljelser] [personer] [spel] [ändrad 28 juni 2021]