dynamic synchronous transfer mode – en bredbandsteknik som är anpassad för att klara ljud och video i realtid, till exempel direktsändning av fotbollsmatcher över internet. – DTM utvecklades på 1990‑talet på KTH i Stockholm och marknadsförs sedan dess av företaget Net Insight, grundat 1997. Sedan länge är det grunden för Net Insights produkt Nimbra(länk). DTM har blivit allmänt accepterat för strömmande medier. DTM har spikats som standard av den europeiska organisationen ETSI.
– användning av andras trådlösa bredband utan lov – nätsnyltning. Det behöver egentligen inte innebära just fraud(bedrägeri) – det kallas för fraudband för att det rimmar på broadband. – Se också neighbornet;
– bredbandsbluff – om bredbandstjänster med för låg kapacitet eller låg driftsäkerhet.
– ett planerat obemannat solkraftsdrivet flygplan som skulle ge trådlös internetanslutning i områden där det saknades. Projektet avvecklades 2018. – Aquila utvecklades av Facebook, och blev känt sommaren 2015. Ett exemplar provflögs i juli 2016. Till skillnad från andra obemannade flygplan, drönare, var Aquila mycket stort. Vingbredden var 42 meter – som ett stort passagerarplan. Men planet vägde bara lite över 400 kg. Det skulle flyga på mycket hög höjd, 20 000—25 000 meter (passagerarplan brukar flyga på 10 000 meters höjd), och beräknades därifrån kunna ge trådlös täckning i ett område med en diameter på ungefär 80 kilometer. Planet skulle laddas upp med solenergi under dagen och då gå upp på högre höjd; på natten skulle det få förlora höjd för att spara energi. Men det skulle i princip aldrig behöva landa. – Aquila ingick i Facebooks projekt internet.org , numera Facebook Connectivity(facebook.com/connectivity). – Det uppges att Facebook därefter samarbetar med flygplanstillverkaren Airbus om ett liknande projekt, Zephyr. – Jämför med GooglesLoon†;
– ett system för utveckling av produkter för sakernas internet, se aquila.io (borttagen);
– ett hemlighetsfulltApple‑projekt för utveckling av en elbil. (Tidigare också känt som iCar.) – I en intervju i juni 2017 bekräftade Apples vd Tim Cook att Apple utvecklar system för självkörande bilar, men inte tänker utveckla någon egen bil, se intervju i Bloomberg. – Rykten om bilprojektet spreds i början av 2015 när Apple rekryterade experter från Tesla och Daimler. Det ryktades också att Apple tänkte köpa Tesla. En besynnerlig bil som körde omkring i Silicon Valley, och som tillhörde Apple, bidrog till ryktena, men det var troligen en bil som Apple använde för att fotografera hus för Apples motsvarighet till GooglesStreet view. – Apple besökte, enligt The Guardian(länk), i augusti 2015 en militärbas i Kalifornien som används för testning av bilar. Hösten 2016 var det stor personalomsättning i projektet: många blev uppsagda eller sa upp sig, men samtidigt nyanställdes ungefär lika många. Det hade troligen samband med en ny inriktning: inte längre att utveckla en bil, utan ett styrsystem för självkörande bilar. I februari 2019 meddelade Apple att ytterligare 200 anställda i projektet ska sägas upp. – Kommentatorer har påpekat att biltillverkning och försäljning har en helt annan affärsmodell än vad Apple är vant vid, bland annat för att vinstmarginalerna är mycket lägre. – I november 2021 skrev Bloomberg News (bloomberg.com…) att Apple kommer att presentera en förarlös bil 2025. Apple kommenterade inte. Men i december 2022 skrev Bloomberg News (se här) att Apples bil kommer först 2026, och att den blir till stor del självkörande, men inte förarlös;
– tidigare namn på ett hemlighetsfullt projekt från Google / Alphabet för att tillhandahålla bredband från högtflygande drönare, inlett 2014. Namnet ändrades 2016 till Skybender. – Namnet Titan syftade på en drönare från företaget Titan Aerospace, som Google köpte 2014. Men efter att en drönare från Titan Aerospace kraschade 2015 avbröt Google / Alphabet satsningen på den drönaren.
(splitter) – anordning som behövs för DSL: dosan delar upp signalen från telefonjacket i vanliga telefonsamtal och datakommunikation och skickar signalerna vidare i varsin ledning. Ledningarna går till telefonen respektive DSL‑modemet. Det fungerar också i andra riktningen: delningsdosan tar emot signaler från telefonen och DSL‑modemet och sänder båda i samma ledning till telefonjacket. Delningsdosan är en liten dosa eller propp som kopplas in direkt efter huvudjacket. Tekniskt är det ett filter som separerar lägre frekvenser (röstsamtal) från höga frekvenser (DSL‑signalen). – Ordet delningsdosa kan också användas om andra anordningar som delar upp sammansatta signaler på liknande sätt.
en standard för dataöverföring med en gigabit i sekunden i kopparnät (telefonledningar). – Den hastigheten får man bara när avståndet till telestationen är högst 100 meter. Om avståndet är 250 meter minskar hastigheten till 150 megabit per sekund. – G.fast är en DSL‑teknik. Den ska användas för anslutning av hushåll och småföretag när det inte är praktiskt möjligt med optisk fiber (FTTH). G.fast blev standard 2014 – se dokument från ITU(länk). Fast i standardens namn uppges stå för fast access to subscriber terminals, troligen en bakronym.
sammanfattande beteckning på DSL, digital subscriber line, av alla slag. – X:et står för okänd, eftersom det finns en hel familj av DSL‑tekniker med förkortningar som slutar på DSL.
Very high bit-rate DSL – teknik för dataöverföring i mycket hög takt över det vanliga telefonnätet. En typ av DSL. Med VDSL kan abonnenten ta emot data med upp till 52 megabit per sekund och sända data med upp till 16 megabit per sekund. VDSL är alltså en asymmetrisk form av DSL, precis som ADSL, men VDSL är snabbare. En nackdel är att VDSL inte kan användas om det är längre än 1–1,5 kilometer mellan telestation och abonnent.
– nerströmskomponent – downstream component – komponent i ett mjukvarusystem som gör något som ligger nära det som användaren ser och använder. Den är beroende av andra komponenter som kallas för uppströmskomponenter. Ett program som ritar diagram är till exempel nerströms i förhållande till den databas (uppströms) som den hämtar data från;
