en router för batterilös användning av mobiltelefoner genom wi-fi. – PoWiFi bygger på tekniken wi-fi backscatter, som har utvecklats av forskare vid Washington university i Seattle, USA, och som visades först upp i augusti 2014. I maj 2015 testades den i fem hem i USA. Den trådlösa driften fungerade utmärkt, utom i ett av de fem hemmen där wi-fi-nätverkets kapacitet försämrades. – Tekniken beskrivs i en teknisk artikel (länk) och på universitetets webbplats (länk). – Påpekande: I en del medier har det talats om att PoWiFi används för trådlös laddning. Det kan vara en överdrift. Tekniken kan användas för att driva mobiltelefoner som saknar batteri, och som inte är anslutna till elnätet. De kan ta emot och sända kommunikation genom wi-fi. Huruvida effekten räcker för att också ladda deras batterier är en annan fråga.
[elektrisk ström] [experimentell teknik] [wi-fi] [ändrad 28 oktober 2019]
amerikanska energidepartementets nerlagda, på sin tid mycket snabba nät för testning och utveckling av ny nätverksteknik. Avvecklades 2008. För forskning har amerikanska energidepartementet ett annat nät, Energy Sciences Network (ESnet). – Jämför med resilient overlay networks. – UltraScience Net ska inte förväxlas med internet2, och inte heller med det avslutade projektet Next generation internet†, inte heller med det EU‑finansierade Evergrow† eller med PlanetLab. – Se denna länk (daterad 2003, krånglar ibland).
[experimentell teknik] [nerlagt] [nätverk] [ändrad 22 augusti 2018]
(quantum computer) – experimentell datortyp som gör beräkningar med hjälp av fenomen från kvantfysiken, och som i framtiden kan bli mycket kraftfull. – Lite förenklat kan en kvantdator med en processor bearbeta många tal samtidigt. Mer precist: utföra samma beräkning på många tal samtidigt. En klassisk dator måste däremot ta ett tal åt gången (såvida den inte har flera processorer). Kvantdatorer skulle därför radikalt snabba upp vissa typer av tidskrävande beräkningar. Många (men inte alla) så kallade NP‑fullständiga problem kan lösas mycket snabbare av en kvantdator än med en klassisk dator, men andra NP‑fullständiga problem skulle i praktiken ändå vara olösliga – det skulle ta tusentals år att lösa dem, även med en kvantdator. Enkla beräkningar kan däremot gå snabbare med en traditionell dator än med en kvantdator. En relativt lättfattlig förklaring från 2021 av kvantdatorexperten Scott Aaronson i tidskriften Quanta finns på denna länk. – Den första som spekulerade i möjligheten att konstruera kvantdatorer var nobelpristagaren Richard Feynman†. Algoritmer för programmering av kvantdatorer utvecklades på 1990‑talet av den amerikanska matematikern Peter Shor (länk), läs mer här och här. – Läs också om programspråken Quipper och Q#. – Kvantdatorer bygger på att materiens minsta beståndsdelar, främst elektroner och fotoner, tycks kunna befinna sig i två oförenliga tillstånd på samma gång, till exempel två spinn samtidigt (superposition). En elektron i det tillståndet kan i en kvantdator därför stå för 1 och 0 på samma gång (men se Aaronsons artikel). Motsvarigheten till en bit (1 eller 0) i en vanlig dator heter i kvantdatorer qubit eller kvantbit – 1 och 0. – I en vanlig dator står ett tiosiffrigt binärt tal för ett av talen 0–1 023, men i en kvantdator står motsvarande tal (tio kvantbitar) för alla tal från 0 till 1 023. Under rätt omständigheter kan kvantdatorn vara i ett tillstånd där den verkar bearbeta alla dessa tal parallellt. – Läs också om Quantum in the cloud och IBM Quantum experience. – I augusti 2019 publicerade den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA en artikel, skriven av Eleanor G Rieffel i samarbete med forskare på Google, där det beskrevs en testning av en kvantdator. Nasa tog bort artikeln efter några dagar, men den finns kopierad på denna länk. Det var en artikel om Googles påstådda lyckade demonstration av kvantsuveränitet (quantum supremacy) som av misstag hade publicerats i förtid. – IDG:s artiklar om kvantdatorer: länk.
[experimentell teknik] [kvant] [kvantdatorer] [ändrad 14 juni 2021]
DNA-datalagring – lagring av data i syntetiska DNA‑molekyler. – DNA‑datalagring är en experimentell teknik. Tal skrivna med de binära siffrorna 1 och 0 omkodas till de fyra baserna i DNA: A, C, G och T. När man senare ska läsa den lagrade informationen omvandlas sekvensen av A, C, G och T tillbaka till ettor och nollor. Forskare på European molecular biology laboratory (se ebi.ac.uk) har lagrat nästan en megabyte med data i DNA och sedan återskapat datamängden i digital och binär form. – Se denna artikel från 2013 (arkiverad). – Datalagring i DNA blir extremt kompakt jämfört med magnetisk datalagring, men att läsa data lagrade som DNA är tidskrävande.
[datalagring] [experimentell teknik] [ändrad 27 september 2021]
förkortat HVD – en planerad optisk disk i DVD-storlek med holografisk lagringsteknik. – Teknik för holografisk lagring på optisk disk har utvecklats sedan början av 00‑talet, men inga produkter har lanserats. Troligen kommer det inget nytt optiskt diskformat efter Blu‑ray disc, utan konsumenterna går över till fasta lagringsmedier som hårddisk eller SSD eller till att strömma filmer och musik från internet. – En HVD skulle, enligt förhandsuppgifter, rymma 100‑200 gånger så mycket data som en DVD och skulle kunna överföra data till datorn upp till 40 gånger snabbare. – En branschorganisation för utveckling av HVD‑formatet var Holography system development forum, HSD, tidigare Holographic versatile disc alliance – troligen nerlagd.
[experimentell teknik] [inaktuellt] [optiska diskar] [ändrad 4 mars 2020]
(MODS) – en experimentell teknik för optiska diskar med mycket hög lagringskapacitet – upp till en terabyte på en skiva i samma storlek som en CD. – Tekniken utvecklades vid Imperial college of London (imperial.ac.uk), och visades upp i oktober 2004 (se pressmeddelande). Vanliga optiska diskar har i plastskivans yta mikroskopiska hål som representerar ettor och nollor, men på en MODS‑skiva skulle varje enskilt hål representera ett stort tal. Det är möjligt därför att varje hål innehåller ”trappsteg” som kan finnas på 332 olika nivåer, och skillnaden kan avläsas med laser. En enda MODS‑skiva skulle kunna rymma nästan 500 timmar digital video av tv‑kvalitet. – Se researchgate.net…. – Tekniken spåddes en lysande framtid i mitten av 00‑talet, men den har inte kommersialiserats.
[experimentell teknik] [optiska diskar] [ändrad 23 december 2022]
- – Active network backbone – ett sedan länge avslutat försök med ett extremt ”dumt” nät där meddelandena själva innehöll de program och data som behövdes för att de skulle nå sitt mål. Principen kallas för aktivt nät (active network eller active networking). Projektet lades ner runt år 2000. – Projektet (klicka här) finansierades av amerikanska krigsmaktens forskningsinstitut DARPA och drevs av det privata forskningsinstitutet SRI International (länk) i samarbete med University of Southern California;
- – ett stamnät för internetkommunikation i östra och södra Asien.
[avslutat] [experimentell teknik] [nätverk] [ändrad 14 november 2012]
en teknik som använder elektronernas spinn för lagring och behandling av data. Kallas också för spinnelektronik. – Spinntronik förutsätter att man ställer in spinnet i ett antal elektroner, eller snarare i elektronerna i ett antal atomer – det går nämligen inte att hantera elektroner i samma atom var för sig. Sedan kan atomerna fungera som filter: de släpper fram elektroner med samma spinn, men stoppar elektroner med fel spinn. Spinntronik används redan i läshuvuden för hårddiskar. (Läs också om MRAM.) Nästa steg är att tillverka ett slags transistorer med spinntronik: de skulle släppa igenom eller stoppa strömmar beroende på spinnet. Sådana transistorer kan göras mindre och mer strömsnåla än vad som är möjligt med vanliga halvledare. Slutligen finns möjligheten att konstruera så kallade kvantdatorer med spinntronik. – På engelska: spintronics.
[experimentell teknik] [fysik] [kvantdatorer] [ändrad 4 november 2019]
en webbläsare för virtuella världar och en utvecklingsplattform för virtuella världar. Projektet bakom Open Cobalt tycks vara vilande. – Open Cobalt är ett program som kan läsa in tredimensionella miljöer från internet, visa dem och låta användaren interagera med dem. Användaren kan också bygga och publicera egna tredimensionella miljöer. – Open Cobalt har ingen central server, utan är ett P2P-baserat system där användare som är inne i samma virtuella värld kommunicerar direkt med varandra, så att samma saker händer samtidigt hos båda. – Open Cobalt bygger på Croquet, som är en tillämpning av programspråket Smalltalk. – Se opencobalt.net (inte uppdaterad sedan 2010) och Open Cobalt i Google Groups (länk). – Och se croquet.studio (från 2019).
[experimentell teknik] [virtuellt] [webbläsare] [ändrad 31 oktober 2019]