Kategori: forskning och experimentell teknik
magnetic random access memory
(MRAM) – ett slags halvledarminne som lagrar data med hjälp av magnetiskt spinn. Det finns ännu inte i produkter (2018). – IBM och tyska Infineon (infineon.com) meddelade i slutet av år 2000 att de tillsammans skulle utveckla MRAM för användning som arbetsminne i persondatorer. Detta tillkännagavs efter ett kvarts sekel av forskning. Eftersom MRAM är icke‑flyktiga minnen kan en dator med MRAM behålla operativsystemet och applikationer i arbetsminnet även när datorn är avstängd. Den kan alltså komma igång utan väntetid. Det utlovas också att MRAM ska bli strömsnåla, snabba och billiga att tillverka. – Se IBM:s webbsidor (från 2017).
[experimentell teknik] [minnen] [ändrad 9 november 2018]
Loon
Googles avvecklade satsning på att ge fattiga områden tillgång till internet genom ballonger. – Loon inleddes 2013 och avvecklades i januari 2021. (Se avskedsbrev på sajten Medium.) – Planen var att 300 ballonger skulle sväva fritt på ungefär 20 kilometers höjd. Varje ballong skulle vara försedd med sändare och mottagare som drevs av solenergi. Ballongerna skulle kommunicera med basstationer på jordytan, utspridda med ungefär hundra kilometers avstånd. Varje ballong skulle ge internetanslutning till ett område på 1250 kvadratkilometer. – Ballongerna skulle röra sig fritt med vindarna, men ändå kunna fjärrstyras genom att man lät dem gå upp och ner i luftlagren, som rör sig i olika riktningar. – Loon var först ett projekt med namnet Project Loon inom Googles experimentverksamhet, som då hette Google X. 2018 blev det ett eget företag med namnet Loon under Googles moderbolag Alphabet. Det lades ner 2021 med motiveringen att tekniken visserligen fungerade, men blev för kostsam. – Namnet: Loon är kort för balloon, men betyder också lom (fågeln), och anspelar troligen också på loony – spritt språngande. – Se x.company/projects/loon. – Läs också om Skybender och om Facebooks projekt Aquila†.
[bredband från himlen] [experimentell teknik] [nerlagt] [ändrad 4 maj 2022]
qubit
(eller kvantbit) – motsvarigheten i kvantdatorer till en bit: men en kvantbit står för 1 och 0 på samma gång. (Se superposition.) – Genom att använda qubitar kan man göra vissa typer av omfattande beräkningar mycket snabbare än med vanliga minneskretsar. – Ordet qubit står också för en fysisk anordning som kan hålla en qubit. Ett antal qubit som tillsammans representerar en matematisk storhet kallar för ett qubitregister (qubit register). – Qubitar är extremt känsliga för yttre påverkan, som gör att de ”kollapsar” till ett av de två värdena – 1 eller 0. (Att de bibehåller superposition kallas för koherens, att de förlorar det kallas för dekoherens.) Qubitar brukar därför vara nedsänkta köldmedier som flytande kväve och vara omsorgsfullt skyddade mot mekaniska stötar och vibrationer. Länge var rekordet i att hålla en qubit i superposition någon sekund, men 2013 lyckades forskare hålla en qubit i koherens i rumstemperatur i 39 minuter (se artikel i Science). Detta är anmärkningsvärt, eftersom andra försök har gett mycket kortare tider.
[experimentell teknik] [kvantdatorer] [ändrad 16 maj 2022]
knowledge interchange format
(KIF) – ett språk för utbyte av kunskap mellan datorprogram. Det ingick på 1990-talet i en satsning på att möjliggöra återanvändning av lagrad kunskap i format som kan behandlas av datorer, oberoende av tillämpningar. KIF skulle kunna användas för kommunikation mellan datorprogram och som mellanled i översättning mellan två olika programspråk. KIF ingick liksom KQML i amerikanska försvarsdepartementets satsning Knowledge sharing effort, KSE (inledd 1990, troligen avslutad 1993). – Arbetet utfördes på Stanford, och beskrivs i denna pdf.
[avslutat] [forskning och experimentell teknik] [informationshantering] [ändrad 19 november 2020]
Itsy
en aldrig tillverkad handhållen dator i kreditkortsformat med Linux som operativsystem. – Itsy utvecklades i slutet av 1990‑talet som tekniskt experiment för Compaqs† (senare del av dåvarande Hewlett‑Packard†) räkning av Western Research Lab och Systems Research Center i Palo Alto. Syftet var att ta fram en handhållen dator som skulle vara betydligt mer kraftfull än Palm† och Windows CE-datorer, och som klarade krävande uppgifter som taligenkänning. Specifikationerna är offentliga. Projektet är sedan länge nerlagt, men dokumentation finns kvar på HP:s webbsidor (länk) (nere i september 2020 – arkiverad).
[aldrig realiserad] [enkortsdatorer] [forskningsprojekt] [ändrad 29 september 2020]
HVD ⇢
holografiskt minne
(holographic memory); holografisk datalagring (holographic storage) – datalagring i hologram, en teknik som gör det möjligt att lagra mycket större datamängder per kvadratcentimeter än på hårddiskar och optiska diskar. Anledningen är att man på samma yta kan lagra flera olika datamängder därför att lasern som avläser data från ett hologram ”ser” olika data beroende på vinkeln mot lagringsmediet. Data lagras dessutom inte bara på lagringsmediets yta, utan även på alla nivåer inuti (lagringsmediet måste alltså vara genomlysbart). Prototyper för holografisk datalagring som visades upp 2005 var diskar med samma diameter som CD och DVD, men de var tjockare, och kunde lagra 60 gånger så mycket data. Man kunde på tre timmar spela in 128 timmar video på en sådan disk. – I holografiska minnen av denna typ representeras ettor och nollor av rutor i ett svartvitt rutmönster med ungefär en miljon rutor, alltså en megabit. Varje sådant mönster lagras som en holografisk bild på en fläck i minnet. Det finns tusentals sådana fläckar på en disk. Samma fläck på disken ger olika information, beroende på vilken vinkel som den avläses från. – Under 00‑talet presenterades flera tekniker för holografisk datalagring, men ingen har kommit ut på marknaden. Det kan delvis bero på att intresset för optiska diskar av alla slag har minskat.
[experimentell teknik] [lagringsmedier] [ändrad 3 september 2019]
HCIL ⇢
Hagström, Stig
(1932—2011) – svensk forskare, professor i fysik, forskningschef för materialutveckling på Xerox PARC 1976—1987, universitetskansler i Sverige 1992—1998, professor i materialvetenskap på Stanford, initiativtagare och chef för Stanford center for innovations in learning, SCIL, numera del av Human sciences and technology advanced research institute, H‑Star (länk). – Stanfords dödsruna över Stig Hagström finns här, och en intervju med Stig Hagström från 2006 finns här.
[personer] [stig hagström] [universitet och forskningsinstitut] [ändrad 27 april 2018]