Kategori: juridik

Artiklar i IDG:s ordlista om juridik. – IDG:s artiklar om juridik: länk.

CyberBunker

en tysk-nederländsk internetoperatör vars anläggning stormades av tysk polis i slutet av september 2019. – CyberBunker påstås ha hyst kriminella webbsidor, bland annat sådana som marknadsförde narkotika och bilder på sexuella övergrepp mot barn. Många av sidorna ingick i det så kallade Darknet, alltså webbplatser som är oåtkomliga för de flesta.  – Den 27 september 2019 stormade 600 beväpnade tyska poliser CyberBunkers anläggning som finns i en före detta Natobunker i Traben‑Trarbach nära Tysklands gräns mot Nederländerna. Tretton personer greps och 200 servrar togs i beslag. (Se pressmeddelande från tysk polis – länk.) – CyberBunkers talesperson, nederländaren Sven Olaf Kamphuis, säger att polisens stormning och beslag är olagliga, eftersom en internetoperatör enligt tysk lag inte är ansvarig för vad kunderna publicerar så länge som operatören inte aktivt hjälper till. – CyberBunker grundades 1998, och höll först till i en före detta Natobunker i Nederländerna. CyberBunker har bland annat en tid hyst Pirate Bay och WikiLeaks. Efter hot från den amerikanska filmbranschen sa CyberBunker 2010 upp Pirate Bay som kund. Enligt CyberBunkers webbsidor, som är stängda efter stormningen, hyser företaget allt utom webbsidor med anknytning till terrorism och sexuella övergrepp mot barn. – CyberBunker är också känt som CB3ROB. – IDG:s artiklar om CyberBunker: länk.

[företag] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 18 februari 2020]

Cåbra

Centralt system för åklagarväsendets brottmålshantering – de svenska åklagarmyndigheternas gemensamma it‑system för ärendehantering och diarieföring. – Cåbra infördes 2007 och ersatte de äldre systemen Brådis och EnVis. Åklagarväsendets hantering av personuppgifter regleras i denna förordning. Systemet har utvecklats av företaget Decerno (länk). En artikel från 2017 om Cåbra finns i tidskriften Krimfall – länk (nere sedan december 2019). – I månadsskiftet september–oktober 2019 slutade Cåbra att fungera, vilket ledde till att en stor del av åklagarnas arbete avstannade, utom det som kunde skötas med manuella rutiner och med ett reservdatorsystem. – Cåbra togs i drift igen den 4 oktober 2019 (se pressmeddelande).

[driftsäkerhet] [förkortningar på C] [juridik] [ändrad 24 januari 2022]

picture archiving and communication system

(PACS) – bildhanteringssystem avsett för röntgenbilder, skiktröntgenbilder och andra utrymmeskrävande bilder för sjukvårdens behov. – PACS omfattar digital lagring av sådana bilder och snabb överföring av bilderna över internet eller över dedikerade nätverk. PACS används dels för att man ska slippa lagra bilderna på papper eller plast, dels för att man snabbt ska kunna göra bilderna tillgängliga över långa avstånd. – I september 2019 blev det känt att ett stort antal PACS‑servrar, främst i Tyskland och USA, är eller har varit oskyddade, så att vem som helst har kunnat ladda ner bilder med tillhörande personuppgifter från dem. Förklaringen är att många PACS‑servrar togs i bruk innan det var aktuellt att ansluta dem till internet och att de därför saknar inbyggd IT‑säkerhet. – Se artikel i Computer Sweden. – Läs också om vendor neutral archive – VNA.

[hälsa] [ljud och bild] [skandaler] [ändrad 1 november 2019]

Section 230

ett avsnitt i amerikansk lag som skyddar utgivare av forum på internet mot åtal för vad andra skriver på forumet. – Lagen innebär också att bloggare inte kan hållas ansvariga för vad som skrivs i kommentarsfälten. Section 230 ingår i Communications decency act från 1996. – I september 2019 sade Microsofts operative chef (”president”) Brad Smith (länk) att det var dags att gradvis avskaffa eller modifiera Section 230 med tanke på vad som publiceras på sociala medier utan att företag som Facebook kan ställas till ansvar för det. (Se artikel i Washington Post – bakom betalvägg.) – I februari 2021 la tre demokratiska senatorer fram lagförslaget Safe tech act som i vissa avseenden gör utgivare av sociala medier ansvariga för vad som publiceras. – Electronic frontier foundations webbsida om Section 230. – Lagtexten finns på denna länk. – Jämför med den svenska ”BBS-lagen”.

[lagar] [yttrandefrihet] [ändrad 7 oktober 2022]

wangiri

ett sätt att lura människor att ringa upp dyra betalnummer. Bedragaren ringer upp offret från ett utländskt telefonnummer men lägger på omedelbart: bedragaren hoppas då att offret ska ringa tillbaka. I så fall kopplas offret till ett dyrt avgiftsbelagt telefonnummer. Alternativt spelas ett reklammeddelande upp. Wangiri görs oftast med automatisk uppringning. – Ordet: wangiri är japanska och betyder ”en [signal], bryt”.

[it-relaterad brottslighet] [telefoni] [2 september 2019]

Rekognition

Amazon Rekognition – ett system för ansiktsigenkänning från Amazon, uppmärksammat för att det förväxlar politiker med brottslingar. – Rekognition presenterades 2017. Systemet har använts av amerikansk polis för att spana efter efterlysta brottslingar i folkmassor, men i juli 2019 visade medborgarrättsorganisationen ACLU (aclu.org) att Rekognition pekade ut 26 av 120 delstatspolitiker från Kalifornen som brottslingar. Rekognition hade jämfört foton av de 120 politikerna med foton av häktade brottslingar. Ett liknande experiment gjordes 2018 med foton av federala kongressledamöter (länk). – En av de utpekade politikerna, Phil Ting (länk) från San Francisco, har lagt fram ett lagförslag i Kalifornien om att förbjuda polisen att använda ansiktsigenkänning. – Pressmeddelande från ACLU: länk. – Amazons webbsidor om Rekognition – länk.

[biometri] [skandaler] [19 augusti 2019]

Biostar 2

en databas med biometriska data tillhörande det sydkoreanska företaget Suprema (supremainc.com). – Suprema hanterar biometriska uppgifter åt många kunder i hela världen. I augusti 2019 avslöjades att stora mängder data från Biostar 2 hade läckt. Uppgifterna – fingeravtryck och data för ansiktsigenkänning gällande över en miljon människor – hade lagrats okrypterade i en databas av typ Elasticsearch. Informationen används av många företag för inpasseringskontroll och identifiering. Bristen på kryptering innebär att angripare kan ta bort, lägga till, kopiera och ändra uppgifter. – Intrånget, som avslöjades av de israeliska forskarna Noam Rotem och Ran Locar (se denna rapport), publicerades först i den brittiska tidningen The Guardian (länk).

[biometri] [dataläckor] [skandaler] [16 augusti 2019]