Kategori: juridiska lagar

California consumer privacy act

(CCPA) – kalifornisk lag om skydd av medborgares personuppgifter. – CCPA, som röstades igenom i Kaliforniens lagstiftande församling 2018 och som träder i kraft vid årsskiftet 2019–2020, är lik EU:s dataskyddsförordning (GDPR). CCPA ålägger bland annat företag att redovisa vilka slags personuppgifter de samlar in och sparar, att på begäran lämna ut de personuppgifter de har om en medborgare till den medborgaren och att på begäran radera personuppgifter (med vissa undantag). Lagen gäller även för företag utanför Kalifornien, så snart som de hanterar personuppgifter om personer i Kalifornien. Alla amerikanska delstater har lagar till skydd av personuppgifter, men CCPA är den strängaste hittills. Företag som uppfyller kraven i GDPR uppfyller troligen också kraven i CCPA. – Lagtexten till CCPA finns på denna länk.

[lagar] [personlig integritet] [personuppgifter] [16 december 2019]

Real ID

en amerikansk lag för hur körkort och andra id‑kort ska vara utformade för att godtas för identifiering på flyg och i andra sammanhang. – Lagen, the Real ID Act, antogs av USA:s kongress 2005. Genomförandet påbörjades 2013, och 2020 ska lagen tillämpas i hela USA. Ingen är tvungen att skaffa körkort eller id‑kort som uppfyller Real ID:s krav, men från 2023 krävs Real ID för att man ska få borda inrikesflyg, besöka kärnkraftverk eller besöka statliga myndigheter eller anläggningar där det krävs id‑kort. – Se Department of homeland securitys webbsidor.

[identifiering] [lagar] [ändrad 29 maj 2022]

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service

en svensk lag som säger att myndigheters digitala tjänster ska vara tillgängliga för så många som möjligt. Det ska alltså vara möjligt för personer med funktionsvariationer att använda tjänsterna. Lagen antogs av riksdagen 2018. Lagtexten finns här. Det är Sveriges tillämpning av EU:s så kallade webbtillgänglighetsdirektiv (se denna länk). Myndigheten DIGG har uppdraget att se till att lagen efterlevs. Om hur lagen ska tillämpas, se DIGG:s webbsidor.

[lagar] [svenska myndigheter] [tillgängligt] [10 oktober 2019]

Section 230

ett avsnitt i amerikansk lag som skyddar utgivare av forum på internet mot åtal för vad andra skriver på forumet. – Lagen innebär också att bloggare inte kan hållas ansvariga för vad som skrivs i kommentarsfälten. Section 230 ingår i Communications decency act från 1996. – I september 2019 sade Microsofts operative chef (”president”) Brad Smith (länk) att det var dags att gradvis avskaffa eller modifiera Section 230 med tanke på vad som publiceras på sociala medier utan att företag som Facebook kan ställas till ansvar för det. (Se artikel i Washington Post – bakom betalvägg.) – I februari 2021 la tre demokratiska senatorer fram lagförslaget Safe tech act som i vissa avseenden gör utgivare av sociala medier ansvariga för vad som publiceras. – Electronic frontier foundations webbsida om Section 230. – Lagtexten finns på denna länk. – Jämför med den svenska ”BBS-lagen”.

[lagar] [yttrandefrihet] [ändrad 7 oktober 2022]

ePrivacy

  1. – ännu ej antaget förslag till EU‑förordning om skydd av privatlivet i elektronisk kommunikation. – Förslaget kan ses som ett tillägg till EU:s Dataskyddsförordning och kommer, om och när den antas, att ersätta ePrivacy‑direktivet (se här nedanför). ePrivacy‑förordningen gäller all elektronisk kommunikation, alltså även SMS, chattar, sociala medier och röst- och videosamtal över internet. Den säger bland annat att privatpersoner ska ha bestämmanderätt över all information (till exempel kakor) som lagras på deras datorer, mobiltelefoner och andra enheter, vid elektronisk kommunikation. Förslaget har blivit kontroversiellt, främst för att det förväntas försvåra marknadsföring på internet. Fullständigt namn: Skärpta bestämmelser om personlig integritet vid elektronisk kommunikation, på engelska: Stronger privacy rules for electronic communications. – Förslaget till direktiv lades fram i januari 2017 av Europeiska kommissionen, men det har ännu inte (augusti 2022) röstats igenom. Det ska godkännas av både Europaparlamentet och av EU:s ministerråd. Förslaget finns på EU:s webbsidor;
  2. – EU-direktiv från 2002 om ”behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation)” – se EU:s webbsidor. Direktivet är införlivat med svensk lag genom Lag om elektronisk kommunikation. Direktivet gäller tills (eller om) ePrivacy‑förordningen (se ovan) börjar gälla.

[elektronisk kommunikation] [eu] [juridik] [personlig integritet] [ändrad 8 augusti 2022]

porn block

informell benämning på en brittisk lag som förbjuder kommersiella webbsajter att visa pornografi för personer under 18 år. – Lagen röstades igenom i december 2018 och trädde i kraft i april 2019. Alla som besöker en pornografisk sajt från en brittisk IP‑adress måste kunna visa att de har fyllt 18 år. Sajter som bryter mot lagen kan bötfällas med upp till 250 000 pund. – Se lagförslag från brittiska regeringen. – Det har påpekats att ett av de företag som tillhandahåller system för intygande av ålder, Mindgeek (mindgeek.com), också driver några av de största porrsajterna.

[lagar] [yttrandefrihet] [19 januari 2019]