Peeple

  1. Nicole McCullough och Julia Cordray.
    Nicole McCullough och Julia Cordray.

    app för poäng­sätt­ning av män­niskor. – An­vänd­are av Peeple kan sätta betyg, 1—5, på i princip vem som helst, och skriva om­dömen om personen. Det krävs bara att de anger per­sonens mobil­nummer. Kritikern måste använda sitt riktiga namn. Den be­rörda kan begära rättelser och kom­men­tera. – Posi­tiva omdömen pub­li­ceras direkt, nega­tiva omdömen skickas till den berörda personen för even­tu­ella kom­­men­tarer och pub­li­ceras efter 48 timmar. Om den berörda personen inte har konto på Peeple pub­li­ceras bara posi­tiva omdömen. – Peeple grundades av Nicole McCullough och Julia Cordray, och körde igång i slutet av 2015. Redan innan dess fick den hård kritik, vilket ledde till för­änd­ringar som, jämfört med det ur­sprung­­liga upp­lägget, tar större hänsyn till de berörda – vilket, enligt några kritiker, har gjort appen menings­lös. Andra trodde att det hela var en bluff, avsedd att ge publicitet, se artikel i Snopes (länk). – Peeples webb­sidor på forthepeeple.com för­svann i början av oktober 2015, liksom dess konton på sociala medier, men återkom senare;

  2. – digital kamera för titthål i dörrar (peephole). – Se peeple.io.

[appar] [kameror] [skvaller] [sociala medier] [ändrad 19 maj 2017]

Exif

Exchangeable image file format – standard för auto­ma­tisk teknisk beskrivning av bilder som tas med digitala kameror. – Exif lagrar tillsammans med fotot upp­gifter om bland annat vilken kamera (eller mobiltele­fon) som bilden är tagen med, datum och klock­slag, avståndsinställning, bländare, brännvidd, känslig­het (ISO), pixel­mått och slutartid. (Datum och klock­­slag blir fel om de är fel in­ställda på kameran.) Om möjligt sparas också uppgifter om plats, foto­graf och upp­hovs­rätt.  Exif-data följer med när foton över­förs till dator eller sparas digitalt på andra sätt. Man kan få fram Exif‑data genom att klicka på Egenskaper eller Mer informa­tion när bilden visas. Däremot följer Exif‑data inte alltid med när foton publi­ce­ras på sociala medier. – Standarden för Exif fastställs av Camera and imaging products association (cipa.jp) och finns på denna länk. – Läs också om Jeffrey’s Exif viewer Jeffrey’s image metadata viewer.

[filformat] [förkortningar på E] [kameror] [ändrad 21 juni 2018]

nakenkamera

(full body scanner eller body scanner) – kameraliknande anordning som ger en bild av en människas nakna kropp även om hon är påklädd. – Nakenkameror används i USA och Storbritannien på flygpassagerare för att se ifall de har med sig vapen eller sprängämnen. An­vänd­ningen av nakenkameror är mycket kontroversi­ell. Tekniskt fungerar det genom användning av millimetervågor, elektromagnetiska vågor som kan tränga igenom tunnare lager av material, men som inte är lika genomträngande som röntgen (som an­vänder en mycket kortare våglängd). – Det finns två typer av nakenkameror: aktiva och passiva:

  • – Den passiva typen läser bara av de millimetervågor som avges av kroppen och av de föremål som människan bär på sig. Passiva nakenkameror fungerar alltså ungefär som kameror i egentlig bemärkelse;
  • – Den aktiva typen sänder ut millimetervågor, och ger en mer detal­jerad bild av allt som finns under kläderna, inklu­sive den nakna kroppen. Aktiva nakenkameror är alltså ett slags skannrar.

[kameror] [personlig integritet] [ändrad 9 juni 2020]

XQD

minneskort för digitalkameror, avsett för yrkesfotografer. Kortet är unge­fär 3⨯4 centimeter, och utvecklat för att ha så snabb data­lagring att det kan användas för video­inspelning. Det använder bussen PCI Express, och kan skriva och läsa data i en takt av en gigabit per sekund. XQD‑kort har funnits att köpa sedan början av 2012. – Läs mer på bransch­orga­ni­sa­tionen Compact­flash Associations webb­sidor (länk). – I april 2016 lanserades en snabbare efterföljare till XQD, CFexpress, se pressmeddelande.

[datalagring] [förkortningar på X] [kameror] [videoteknik] [ändrad 23 oktober 2017]

Nixie

en flygande kamera i format som ett arm­bands­ur. Den har inte realiserats som produkt. Det var en mycket liten drönare som i hop­fällt skick kunde bäras runt handleden, och som hade inbyggd kamera. Den kunde användas för att ta så kallade dronies. – Nixie visades upp på CES‑mässan i januari 2015, men fanns då inte att köpa. – Se flynixie.com (stängd).

[flyg] [kameror] [nerlagt] [robotar] [ändrad 6 augusti 2018]

Gonzo Cam

en internetansluten webbkamera som skulle säljas för under 300 kronor. Den har aldrig realiserats. – Tanken var att man skulle kunna sätta upp den var som helst där man ville kunna se vad som händer, och sedan låta den klara sig själv. Den skulle ta still­bilder och bara behöva en GSM‑an­slut­ning för att skicka bilder. Gonzo Cam bestod av kom­ponenter, inklusive kameran, från en billig mobil­­telefon. Bild­skärmen var borttagen. Operativsystemet var baserat på Firefox OS†. Gonzo Cam utvecklades på Telenor under ledning av Jan Jong­­boom (janjongboom.com). Den finns ännu inte att köpa (november 2019). – Se Tele­nors webb­plats (från 2017 – arkiverad).– Namnet: Gonzo anspelar troligen på den amerikanska kultförfattaren och journalisten Hunter S Thompsons (1937–2005) speciella genre gonzo journalism – se Wikipedia.

[aldrig realiserad] [kameror] [ändrad 7 juni 2020]

exponering

  1. – i it-säkerhet: en blotta – något i ett it‑system som under­lättar för angripare att räkna ut hur systemet kan angripas. – En exponering ger inte angriparen direkt möjlighet att tränga in i it‑systemet, men det ger angriparen möjlighet att studera och kart­lägga det, och att komma över användbar information. Exponeringar är alltså inte lika allvarliga säkerhets­brister som sårbarheter. – På engelska: exposure;
  2. – i reklam: se sidexponering;
  3. – i fotografering: kombination av bländare och slutartid.

[it-säkerhet] [kameror] [webbstatistik] [ändrad 16 maj 2018]

Eye-fi

tidigare varumärke för ett minneskort med trådlös dataöverföring för kameror. Bilderna överfördes med wi‑fi till en förvald mottagare. De kunde också överföras till en molntjänst. Eye‑fi var varumärke för produkter från ett företag med samma namn, och namnet anspelade förstås på wi‑fi. Företaget Eye‑fi köptes 2016 av Ricoh, som döpte om Eye‑fis molntjänst till Keenai och lade ner den 2018. – Se Keenais webbsidor (finns kvar i september 2019).

[lagringsmedier] [nerlagt] [kameror] [uppköpt] [ändrad 13 september 2019]

35-mm equivalent

om digitalkameror: 35-milli­meters­­ekvi­­valent bränn­­vidd – sätt att ange bränn­­vidden på en digital­­kamera så att det blir lätt­­begrip­ligt för de som är vana vid små­­bilds­­kameror för 35‑milli­meters­film. Man anger den brännvidd som på en småbildskamera skulle ge samma bildvinkel som digitalkameran ger med ett visst objektiv– På en digitalkamera kan nämligen en bränn­­vidd på 20 eller 25 milli­­meter ge samma bild som en bränn­vidd på 50 milli­meter ger på en små­bilds­kamera. Det beror på att bild­­vinkeln inte bara beror på brännvidden, utan också på hur stor bildsensor kameran har. (Det gäller också för kameror för film. För en småbilds­­kamera hade ett normal­objektiv 50 millimeters bränn­vidd, men för en Hassel­blad med film­formatet 60⨯60 millimeter var normal­objektiven på 85 milli­meter.) Och digital­kameror brukar ha bild­sensorer som är mindre än en traditionell film­ruta på 24⨯36 millimeter. Det gör att en bränn­vidd som räknas som vid­vinkel på en småbilds­kamera i stället på en digitalkamera kan ge en bild som ett normalobjektiv. – Ofta skriver man på svenska bara till exempel: ”15 mm (motsvarar 85 mm)”, och tar för givet att kameraköparen för­står att man jäm­för med objektiv för 35‑milli­meters­film. På en små­bilds­kamera räknas brännvidder runt 50 milli­meter som normal (motsvarar det bildfält som ögat ser), 35 milli­meter och där­under som vidvinkel och över 70 milli­meter som tele. För att köparen snabbt ska fatta vad som är vid­vinkel, normal och tele anger till­verkarna alltså ofta inte (inte bara) den faktiska bränn­vidden, utan räknar om till mot­svarande bränn­vidd för småbildskameror.

[kameror] [ändrad 27 juni 2018]

optisk zoom

riktig zoom – möjlighet till steglös förändring av ett kameraobjektivs brännvidd, vilket praktiskt innebär att fotografen kan förändra bild­vinkeln: antingen fotografera som genom en kikare (tele) eller få stor bildvinkel på bilden (vidvinkel) – eller något däremellan. Med en äkta zoom kan fotografen förändra brännvidden utan att behöva rätta till skärpeinställningen. Alternativet, där fotografen måste justera skärpan efter att ha ändrat brännvidden, kallas för variofokus och är numera ovanligt. Digitala kameror kan också ha så kallad digital zoom, som inte är zoom alls, utan beskärning. – Benämningen optisk zoom är en så kallad retronym.