– se nakenkamera.
Kategori: kameror
kamerabevakningslagen
en svensk lag som reglerar kamerabevakning. Den ersatte i juni 2018 den tidigare kameraövervakningslagen. (Lagtexten finns här.) – Jämfört med den tidigare lagen ger kamerabevakningslagen företag och privatpersoner mer frihet att anordna kamerabevakning utan tillstånd. Myndigheter och allmänna inrättningar som sjukhus måste ha tillstånd för kamerabevakning, men polisen och Säpo behöver inte begära tillstånd om det gäller bekämpning av allvarliga brott. – Fotografering från drönare, gjord av privatpersoner och företag, faller sedan den 1 augusti 2017 inte längre under kameraövervakningslagen / kamerabevakningslagen. I stället gäller Dataskyddsförordningen. – Läs mer på Integritetsskyddsmyndighetens webbsidor (länk). – Den tidigare kameraövervakningslagen (KÖL) ersatte den äldre Lagen om kameraövervakning (LAK).
[drönare] [foto] [lagar] [namnbyte] [övervakning] [ändrad 11 februari 2019]
ansiktsigenkänning
igenkänning av ansikten med användning av datorprogram. – Ansiktena fotograferas med digital video eller digital stillbildskamera och analyseras av ett datorprogram. Målet är att fastställa vilken person som avfotograferas. Det finns två huvudtyper:
- – identifiering av ansikten: vilken person är detta? – I maj 2019 förbjöd staden San Francisco stadens myndigheter, inklusive polisen, att använda datoriserad ansiktsigenkänning (se denna länk). Många hävdar att de system för ansiktsigenkänning som används av polisen fungerar så dåligt att de hotar rättssäkerheten. Se till exempel den amerikanska kampanjen Ban facial recognition: banfacialrecognition.com;
- – ansiktsigenkänning för inloggning – ett slags biometrisk inloggning. – Se till exempel Face ID.
– På engelska: face recognition eller facial recognition. – Electronic frontier foundation (EFF) har en utförlig artikel om ansiktsigenkänning: länk. – Under 2020-talet har det vuxit fram en opinion mot ansiktsigenkänning, som anses hota rätten till skyddat privatliv. 2020 meddelade IBM att företaget inte längre tillhandahåller teknik för ansiktsigenkänning, utom för specifika och begränsande ändamål (se ibm.com/policy…). Och i juni 2022 meddelade Microsoft att programmeringsramverket Azure Face API endast ska kunna användas efter godkännande i varje enskilt fall (se azure.microsoft.com…). Den grundläggande skiljelinjen går mellan å ena sidan ansiktsigenkänning på gator och torg – en form av övervakning – och å andra sidan ansiktsigenkänning för ändamål som inloggning och inpassering. – Se också ansiktsupptäckt (face detection). – IDG:s artiklar om ansiktisgenkänning: länk.
[biometri] [inloggning] [kameror] [övervakning] [ändrad 22 juni 2022]
Peeple
-
– en app för poängsättning av människor. – Användare av Peeple kan sätta betyg, 1—5, på i princip vem som helst, och skriva omdömen om personen. Det krävs bara att de anger personens mobilnummer. Kritikern måste använda sitt riktiga namn. Den berörda kan begära rättelser och kommentera. – Positiva omdömen publiceras direkt, negativa omdömen skickas till den berörda personen för eventuella kommentarer och publiceras efter 48 timmar. Om den berörda personen inte har konto på Peeple publiceras bara positiva omdömen. – Peeple grundades av Nicole McCullough och Julia Cordray, och körde igång i slutet av 2015. Redan innan dess fick den hård kritik, vilket ledde till förändringar som, jämfört med det ursprungliga upplägget, tar större hänsyn till de berörda – vilket, enligt några kritiker, har gjort appen meningslös. Andra trodde att det hela var en bluff, avsedd att ge publicitet – se artikel i Snopes (länk). – Peeples webbsidor på forthepeeple.com försvann i början av oktober 2015, liksom dess konton på sociala medier, men återkom senare;
- – en digital kamera för titthål i dörrar (peephole). – Se peeple.io.
[appar] [kameror] [skvaller] [sociala medier] [ändrad 19 maj 2017]
Exif
Exchangeable image file format –standard för automatisk teknisk beskrivning av bilder som tas med digitala kameror. – Exif lagrar tillsammans med fotot uppgifter om bland annat vilken kamera (eller mobiltelefon) som bilden är tagen med, datum och klockslag, avståndsinställning, bländare, brännvidd, känslighet (ISO), pixelmått och slutartid. (Datum och klockslag blir fel om de är fel inställda på kameran.) Om möjligt sparas också uppgifter om plats, fotograf och upphovsrätt. Exif‑data följer med när foton överförs till dator eller sparas digitalt på andra sätt. Man kan få fram Exif‑data genom att klicka på Egenskaper eller Mer information när bilden visas. Däremot följer Exif‑data inte alltid med när foton publiceras på sociala medier. – Standarden för Exif fastställs av Camera and imaging products association (cipa.jp) och finns på denna länk. – Läs också om Jeffrey’s Exif viewer Jeffrey’s image metadata viewer.
[filformat] [förkortningar på E] [kameror] [ändrad 21 juni 2018]
nakenkamera
(full body scanner eller body scanner) – kameraliknande anordning som ger en bild av en människas nakna kropp även om hon är påklädd. – Nakenkameror används i USA och Storbritannien på flygpassagerare för att se ifall de har med sig vapen eller sprängämnen. Användningen av nakenkameror är mycket kontroversiell. Tekniskt fungerar det genom användning av millimetervågor, elektromagnetiska vågor som kan tränga igenom tunnare lager av material, men som inte är lika genomträngande som röntgen (som använder en mycket kortare våglängd). – Det finns två typer av nakenkameror: aktiva och passiva:
- – Den passiva typen läser bara av de millimetervågor som avges av kroppen och av de föremål som människan bär på sig. Passiva nakenkameror fungerar alltså ungefär som kameror i egentlig bemärkelse;
- – Den aktiva typen sänder ut millimetervågor, och ger en mer detaljerad bild av allt som finns under kläderna, inklusive den nakna kroppen. Aktiva nakenkameror är alltså ett slags skannrar.
[kameror] [personlig integritet] [ändrad 9 juni 2020]
XQD
ett minneskort för digitalkameror, avsett för yrkesfotografer. – XQD‑kort är ungefär 3⨯4 centimeter, och utvecklat för att ha så snabb datalagring att det kan användas för videoinspelning. Det använder bussen PCI Express, och kan skriva och läsa data i en takt av en gigabit per sekund. XQD‑kort har funnits att köpa sedan början av 2012. – Läs mer på branschorganisationen Compactflash Associations webbsidor (compactflash.org). – I april 2016 lanserades en snabbare efterföljare till XQD, CFexpress, se compactflash.org….
[datalagring] [förkortningar på X] [kameror] [kort] [videoteknik] [ändrad 23 oktober 2017]
Nixie
en flygande kamera i format som ett armbandsur. Den har inte realiserats som produkt. Det var en mycket liten drönare som i hopfällt skick kunde bäras runt handleden, och som hade inbyggd kamera. Den kunde användas för att ta så kallade dronies. – Nixie visades upp på CES‑mässan i januari 2015, men fanns då inte att köpa. – Se flynixie.com (stängd).
[aldrig realiserad] [drönare] [kameror] [ändrad 6 augusti 2018]
Gonzo Cam
en internetansluten webbkamera som skulle säljas för under 300 kronor. Den har aldrig realiserats. – Tanken var att man skulle kunna sätta upp den var som helst där man ville kunna se vad som händer, och sedan låta den klara sig själv. Den skulle ta stillbilder och bara behöva en GSM‑anslutning för att skicka bilder. Gonzo Cam bestod av komponenter, inklusive kameran, från en billig mobiltelefon. Bildskärmen var borttagen. Operativsystemet, som hette JanOS (janos.io), var baserat på Firefox OS†. – Gonzo Cam utvecklades på Telenor under ledning av Jan Jongboom (janjongboom.com). Den finns inte att köpa. – Se Telenors webbplats (från 2017 – arkiverad).– Namnet: Gonzo anspelar troligen på den amerikanska kultförfattaren och journalisten Hunter S Thompsons (1937–2005) speciella genre gonzo journalism – se Wikipedia.
[aldrig realiserad] [kameror] [ändrad 8 mars 2022]
raw
- – .raw – ett filformat för digitalfoton: en obearbetad bildfil direkt från digitalkamerans bildsensor. – En bild i raw-format ser inte särskilt annorlunda ut än ett ”vanligt” digitalfoto, men brukar till exempel ha lägre kontrast. – Normalt levererar digitalkameror bilder som redan har bearbetats av ett program som är inbyggt i kameran. Sådana bilder har bearbetats i kameran för att se mer skarpa ut och bli mer tilltalande för betraktaren. Bilderna är också inexakt komprimerade. Men på avancerade digitalkameror kan man få bilderna i filformatet .raw, som alltså inte är bearbetat. Varje bildpunkt är röd, grön eller blå (RGB) direkt från färgfiltermatrisen, utan att digitalkamerans inbyggda program har snyggat till färgerna. Det kräver mer efterbehandling än vanliga digitala bilder, som har bearbetats automatiskt i kameran, men det ger också större möjligheter. – Se också RGB‑interpolering;
(2) – rå obearbetad, okomprimerad – raw data – rådata, obearbetade data; raw format – råformat, obearbetat filformat; raw file – rå fil, okomprimerad fil, obearbetad fil.