(baseline) – allmänt: en tänkt nivå som man utgår från när man mäter eller förändrar något. Vanligtvis utgår man, när man talar om baslinje, inte från värdet noll utan från värden som motsvarar utgångsläget. Syftet är att kunna mäta förändringar:
- – ursprunglig nivå, basnivå – utgångsvärden för en förändringsprocess: kvantitativ beskrivning av det som ska förändras sådant det är innan förändringen påbörjas;
- – motsvarande för olika slags försöksverksamhet, till exempel testning av läkemedel;
- – i systemutveckling även: etappmål – en på förhand definierad nivå i utvecklingsarbetet då man anses ha klarat av en del och kan gå vidare till nästa. Man har alltså nått baslinjen för nästa nivå;
- – basår, basperiod – tidpunkt som man utgår från vid jämförelser;
- – i typografi: den tänkta linjen längs nederkanten på bokstäver som a, b, c, d. – Några bokstäver som g och j har en del som hänger nedanför baslinjen, ett underhäng;
- – baseline budgeting – basbudgetering – budgetering som utgår från föregående års budget med justering för inflationen (och eventuellt andra kända faktorer);
- – grundprinciper (för engelska baseline) – ståndpunkter som man inte kan ge efter från;
- – baseline document – utkast, underlag, avsett för förhandlingar;
- – se också triangulering;
- – i baseball: tänkt linje mellan två intilliggande baser; i tennis: den målade linje som är längst bort från nätet på vardera planhalvan.
[ekonomi] [språktips] [statistik] [testning] [typografi] [ändrad 10 augusti 2017]
(computable numbers) – tal som kan räknas fram med en algoritm, alltså alla tal som kan räknas fram på ett sätt som kan beskrivas i ett ändligt antal steg. (Beräkningsbara tal kan däremot ha oändligt många siffror, så beräkningen kan i princip pågå i all evighet, om man inte avrundar talen.) De beräkningsbara talen är en del av de reella talen, men de flesta reella tal är troligen inte beräkningsbara. Det finns delade meningar om det. En viktig skillnad mellan reella tal och beräkningsbara tal är att de beräkningsbara talen är uppräkneliga (numrerbara). De reella talen är däremot inte uppräkneliga, så det verkar rimligt att de beräkningsbara talen bara är en delmängd av de reella talen. – Läs också om Alan Turing† och stopproblemet samt om talet omega.
[tal] [ändrad 6 juni 2017]
i programmering: värde eller annan information som ska bearbetas av ett program eller en rutin. Enkelt exempel: i 3⨯4 är funktionen multiplikation, argumenten är 3 och 4; resultatet är 12. Argument kan vara tal, ord eller filnamn. – På engelska: argument. – Jämför med parameter.
[programmering] [ändrad 4 september 2018]
instruktion för hur man, steg för steg, löser en matematisk eller logisk uppgift. – En algoritm ska kunna beskrivas i ett ändligt antal steg. Den ska också kunna utföras mekaniskt, det vill säga utan kreativt tänkande. En maskin ska kunna göra det. Däremot kan det ta oändlig tid att lösa en uppgift med en algoritm (se iteration). Man blir ju till exempel aldrig klar med att räkna ut värdet på pi. De fyra räknesätten som vi lär oss i skolan är enkla algoritmer. – Alla datorprogram är baserade på algoritmer. Med algoritm menas ofta den programkod som gör de beräkningar som är programmets huvuduppgift, däremot inte programkod för sådant som användargränssnitt (såvida det inte är programmets huvuduppgift). Matematiska metoder för kryptering av meddelanden är också algoritmer: krypteringsalgoritmer är de viktigaste beståndsdelarna i kryptosystem. – På 2010‑talet har algoritm blivit ett modeord för program som utför avancerade beräkningar, som i big data och algoritmisk handel. Ordet syftar då främst på de delar av programmen som utför komplicerade och omfattande matematiska beräkningar baserade på stora datamängder. Det är ofta underförstått att program som kallas för algoritmer är självgående: de rullar på utan mänsklig tillsyn. Men ett program som räknar ut vad 2+2 blir är också en algoritm. – 2022 gjorde Storbritanniens digitalminister Nadine Dorries (gov.uk…) sig till åtlöje genom att fråga Microsoft när företaget tänkte göra sig av med sina algoritmer (se artikel i New Statesman). – Ordet: Efter den persiska matematikern al‑Khwarizmi (ungefär 780—850, se Wikipedia), som dock inte uppfann begreppet algoritm. – På engelska: algorithm. – Läs också om algoritmaversion och algoritmisk snedvridning.
[matematik och logik] [programmering] [ändrad 31 mars 2022]
miljondels meter, vilket är detsamma som en tusendels millimeter. Kallas också för mikron. På en mikrometer går det tusen nanometer. – Även: mekaniskt mätinstrument som kan mäta hundradels eller tusendels millimeter.
[måttenheter] [ändrad 19 augusti 2019]
(less than) – tecknet <. – Det är ett matematiskt tecken som utläses mindre än, som i 8<9 – åtta är mindre än nio. Tecknet finns på vanliga tangentbord till vänster om Z. Kompletteras med tecknet >, som betyder större än. – Teckenparet <> har fått många andra användningar, till exempel för att markera kod i HTML. Tecknen används också som ersättning för andra, liknande tecken som är besvärliga att skriva med dator. – I strikt typografi skiljer man mellan tecknen för mindre än / större än och vinkelparentes, som är ett trubbigare tecken 〈så här〉. – Se också gåsögon.
[matematik] [tecken] [ändrad 9 januari 2019]