avvecklad avgiftsbelagd tjänst för Mac-användare med bland annat synkronisering av adressbok och kalender. – Den har ersatts av Apples tjänst iCloud. – Beslutet att avveckla MobileMe blev känt under 2011, och den 30 juni 2012 stängdes MobileMe slutgiltigt. – MobileMe lanserades 2008 under det namnet. Tidigare hade Apple erbjudit liknande tjänster under namnen iTools (från år 2000) och .Mac (DotMac) från 2002. (Se också det äldre eWorld.) – MobileMe erbjöd synkronisering av adressbok och kalender, lagringsutrymme på nätet, en tjänst för att spåra datorn om den blev stulen, fotoalbum som kan visas för andra, publicering av webbsidor, chatt samt möjlighet att synkronisera även med Windows. Tjänsten var relativt dyr, och blev aldrig blivit särskilt populär.
tidigare namn på tjänst som tillhandahåller personlig information anpassad till tid och plats. Ingår som app i operativsystemet Android, version 4.1 och senare. Från 2015 har Google slutat använda epitetet Now. Tjänsten ingår i stället i appen Google App. – Google Now tillhandahåller nyheter, sport, väder, restider, tidtabeller, restauranger i närheten, menyer och annat och anpassas till användarens beteende och preferenser. Det är en personlig digital assistent som påminner om Apples vision Knowledge navigator†. Google Now har kritiserats för att det kartlägger användarens beteende i detalj. – Se Googles webbplats.
– en smart mobil som säljs i USA av operatören T‑Mobile. Den hade ursprungligen en speciell form med en svängbar bildskärm som täckte ett litet tangentbord när det inte används. Numera är bildskärmen ett lock över tangentbordet. Sidekick använde från början ett operativsystem från företaget Danger†, som senare köptes upp av Microsoft och avvecklades. 2016 säljs en modell med Android. – Se t‑mobile.com/brand/sidekick. – Sidekick marknadsfördes först som hiptops (”höftdatorer”) i analogi med laptop;
– ett av de första programmen för personlig informationshantering, släppt 1983 av företaget Borland för MS‑DOS. – Sidekick lästes in i arbetsminnet och kunde ligga kvar där under hela passet, även om användaren arbetade med andra program, och det aktiverades med en knapptryckning. (Normalt på den tidens persondatorer kunde man annars bara köra ett program åt gången.) Sidekick hade en kalender, en adressbok, en enkel ordbehandlare, en räkneapparat, en nummerslagare och en ASCII-tabell. Programmet vidareutvecklades i olika former fram till 1999. – Rättigheten att använda varumärket Sidekick köptes sedan av Motorola, som sedan hyrde ut namnet till Danger† för en speciell typ av mobiltelefon (se ovan). – Se också Sidekick Museum(länk).
– En sidekick är en så kallad vapendragare – drabant, ständig följeslagare. I underhållning är det en bisittare – en närvarande men underordnad kompanjon till programmets huvudperson.
det första programmet för layout och sidframställning på dator, släppt 1985, nerlagt 2004. – Pagemaker använde det grafiska användargränssnittet på Mac (kort därefter också i Windows), sidbeskrivningsspråket Postscript från Adobe och de första ekonomiskt överkomliga laserskrivarna. Pagemaker, som utvecklades och såldes av företaget Aldus blev inledningen till den stora omvälvningen av tidnings- och trycksaksproduktion som på mindre än tio år slutade med att praktiskt taget allt som trycks skrivs och formges på datorer (desktop publishing). – Pagemaker visade sig snart vara mer lämpligt för produktion av enstaka sidor än för tidningsformgivning, så i tidningsbranschen konkurrerades det ut av QuarkXPress, senare av Adobes InDesign. 1994 köpte Adobe Aldus, som då upphörde att existera som varumärke. 2004 meddelade Adobe att Pagemaker inte ska utvecklas mer. Användarna uppmanades att gå över till InDesign. I över tio år fortsatte dock Adobe att tillhandahålla Pagemaker.
i stort sett likalydande brev som skickas till flera mottagare med anpassade detaljer som namn, adress, månadens inköp, belopp att betala, etcetera. –Formulärbrev kan skrivas med vanliga ordbehandlare. Där det ska stå mottagaranpassade uppgifter som namn och adress lägger man in fält med hänvisningar till en databas. Den text som är samma för alla mottagare skrivs som vanligt. Ordbehandlaren producerar sedan ett dokument för varje mottagare i databasen. Raderna anpassas till längden på de inhämtade uppgifterna, så brevet ser inte hopklistrat ut. Samma slags teknik kan användas för e‑postutskick och för webbsidor. – På engelska: form letter. Tekniken för att framställa formulärbrev kallas på engelska för mail merge, på svenska registerkopplad utskrift. (Se också formulär.)
Google Gears – avvecklat program från Google för integration av webbaserade program med program som körs på datorn. – Gears gjorde att man kunde använda vissa webbaserade program även när man inte var ansluten till internet. Data som annars lagrades på internet kunde i sådana lägen lagras i en databas i användarens lagringsminne. När datorn åter fick kontakt med internet synkroniserades databasen på datorn med databasen på webben. – Gears startades 2007. I november 2011 meddelade Google att Gears inte kommer att utvecklas och underhållas längre. Programmen i Gears var skrivna i fri och öppen källkod, och fick alltså användas och förändras fritt. – Se pressmeddelande: länk.
en tjänst för ordbehandling, lagring och visning av dokument på webben. Allt sköts från en webbläsare. Ingår numera i Google Drive. Tjänsten är gratis så länge man lagrar högst tio gigabyte. – På svenska kallar Google tjänsten ibland för Google Docs, ibland för Google Dokument. – Se Googles webbsidor.
(pivoting table) – i kalkylark: tabell där kolumner och spalter kan byta plats och flyttas mellan lodrätt och vågrätt. Alla data bibehålls, och beräkningar görs om vid behov. Eftersom lodrätt och vågrätt kan byta plats säger man att tabellen pivoterar. Det är en vanlig finess i kalkylark. I pivåtabeller kan man också gruppera om hierarkiska indelningar: i stället för att varje år delas in i månader kan man med ett par musklick spalta upp varje månad i år. (Praktiskt om man vill överblicka säsongsvariationer.) Det första kalkylarket med pivåtabeller, lanserat 1991, var Lotus† Improv, som utvecklades för NeXT‑datorn†. (Läs mer om Lotus Improv i Wikipedia.) Finesserna från Improv, som lades ner med NeXT, infördes senare i Lotus 1‑2‑3 och i Microsoft Excel.
det första kalkylarket. – VisiCalc utvecklades för Apple II† av Dan Bricklin(länk) och Bob Frankston(länk). Programmet, som kom 1979, anses vara det program som förvandlade hemdatorn från en hobbygrej till ett seriöst verktyg. Det kom också versioner för IBM PC†, Commodore† och Atari†. – VisiCalc såldes i 700 000 exemplar. Tillverkningen upphörde 1983. Då hade VisiCalc fått konkurrens av Lotus 1‑2‑3†, som allmänt ansågs mer kraftfullt och enklare att hantera. – En körbar version av VisiCalc, 1982 års modell, för pc kan laddas ner här. – Läs mer om VisiCalc på Dan Bricklins webbsidor.
