Torvalds, Linus

(1969) – finlandssvensk upphovsman och ägare till Linux. – Linus Torvalds ut­veck­lade den första versionen av Linux 1991 för att få ett Unixkompa­tibelt operativsystem för person­datorer med Intel‑processorer. Han var miss­nöjd med Minix, ett annat Unixkompatibelt operativsystem för persondatorer, eftersom det krävdes licens­avgift för användning av det. Han utvecklade då Linux och publicerade källkoden samt bad om förslag till förbättringar, vilket ledde till att Linux fick mycket uppmärksamhet, anammades av många stora it‑företag och så småningom blev världens mest spridda operativsystem. – Sedan 2003 är Linus Torvalds anställd på Open source development lab†, numera Linux Foundation, tidigare på Transmeta†. – I september 2018 meddelade Torvalds att han tar paus från ledningen av utvecklingsarbetet på grund av ”oprofessionellt beteende”. Torvalds har under årens lopp skällt ut och förolämpat medarbetare och andra för misstag och felbedömningar, och han skriver att han inte förrän nu har förstått hur detta påverkar människor. Se detta meddelande. Han återkom i offentligheten i slutet av oktober 2018. – Linus Torvalds fick 1998 EFF:s pris Pioneer Award (länk), år 2000 Lovelace Medal och 2012 Millenniumpriset för teknologi (länk). – IDG:s artiklar om Linus Torvalds: länk.

[linus torvalds] [linux] [personer] [ändrad 25 maj 2020]

gNewSense

ett avvecklat utförande av operativ­­systemet GNU / Linux för användare som vill använda enbart fri mjukvara. – gNewSense, som kom 2006, var först baserat på Ubuntu, senare på Debian. Stöddes av Free software foundation. Den senaste versionen, Ucclia, är från 2016 (se denna länk), därefter har utvecklingen av gNewSense upphört. – Namnet uttalas som nuisance. – Se savannah.nongnu.org (från 2016) samt DistroWatchs webbsidor).

[fri mjukvara] [linuxdistributioner] [nerlagt] [ubuntu] [ändrad 8 maj 2021]

kärna

  1. – (kernel) – den grundläggande delen av ett operativ­system: den del av operativ­systemet som styr processor, minne och an­sluten utrustning. Kärnan fördelar pro­cessorns tid mellan olika arbets­upp­gifter, styr tilldelningen av minne och hanterar den tekniska kommunikationen mellan datorns olika delar. Resten av operativ­systemet, till exempel användargräns­snitt och driv­rutiner, kallas för systemprogram. – Man skiljer mellan mono­litiska kärnor, som oftast bara kallas för kärnor, och system med mikrokärnor. Skillnaden har upp­stått som ett resultat av att kärnorna har svällt och fått fler och fler funktioner. I en mono­litisk kärna leder detta till två pro­blem: dels att om någon del av kärnan kraschar så kraschar allt, dels att det blir svårt att ändra i kärnan eftersom allt hänger ihop och är svårt att över­blicka. Ett försök att mot­verka detta är att dela upp kärnan i en mikrokärna och flera så kallade servrar. Mono­litiska kärnor har dock avsevärt bättre prestanda och är därför fortfarande den dominerande principen. – Operativ­system som Linux och Mach är egentligen bara (mono­litiska) kärnor – de måste kompletteras med andra komponenter som filsystem (se GNU);
  2. (core) – den del av en pro­cessor som utför be­räkningarna – själva kretsen – till skillnad från kapseln och stiften. Flera kärnor kan vara hopbyggda till en flerkärnad (multi­core) processor. Varje kärna kan arbeta oberoende av de andra kärnorna, men de ingår i samma kapsel och delar på an­slutning till kretskortet. – Fler­kärnade pro­cessorer började bli standard i mitten av 00‑talet, eftersom det visade sig mer energi­effektivt att använda två eller flera relativt snabba kärnor än att använda en enkelkärnad, extremt snabb processor;
  3. – en del­mängd av ett programspråk, core language, som inne­håller allt som behövs för att man ska kunna konstruera resten av programspråket.

[operativsystem] [processorer] [programspråk] [ändrad 12 december 2019]