namn på version 8.04 av operativsystemet Ubuntu (ett utförande av Linux), släppt i april 2008. Kom efter Gutsy Gibbon och följdes av Intrepid Ibex. Kallas ofta bara för Hardy eller Ubuntu-Hardy.
[ubuntu] [ubuntu-versioner] [ändrad 6 september 2017]
namn på version 5.04 av operativsystemet Ubuntu (ett utförande av Linux), släppt i april 2005. Kom efter Warty Warthog och följdes av Breezy Badger. (Detta var innan Ubuntu började ge versionerna namn i bokstavsordning.)
[ubuntu] [ubuntu-versioner] [ändrad 4 oktober 2019]
(ofta bara Jaunty) – version 10 av operativsystemet Ubuntu, släppt i april 2009. Efterföljare till Intrepid Ibex, följdes av Karmic Koala. – Jaunty Jackalope betyder hurtig jackalope (en påhittad korsning mellan hare – jackrabbit – och antilop).
[ubuntu] [ubuntu-versioner] [ändrad 2 mars 2022]
version 9.10 av Ubuntu, släppt i oktober 2009. Kom efter Jaunty Jackalope och följdes av Lucid Lynx.
[ubuntu] [ubuntu-versioner] [ändrad 4 september 2017]
version 11.10 av operativsystemet Ubuntu, släppt i oktober 2011. Kom efter Nutty Narwhal och följdes av Precise Pangolin. – Ozelot är ett litet kattdjur; oneiric betyder ungefär drömartad.
[ubuntu] [ubuntu-versioner] [ändrad 4 oktober 2019]
namn på version 10.04 av operativsystemet Ubuntu (ett utförande av Linux), släppt i april 2010. Det kom efter Karmic Koala och följdes av Maverick Meerkat.
[ubuntu] [ubuntu-versioner] [ändrad 6 september 2017]
(1969) – finlandssvensk upphovsman och ägare till Linux. – Linus Torvalds utvecklade den första versionen av Linux 1991 för att få ett Unixkompatibelt operativsystem för persondatorer med Intel‑processorer. Han var missnöjd med Minix, ett annat Unixkompatibelt operativsystem för persondatorer, eftersom det krävdes licensavgift för användning av det. Han utvecklade då Linux och publicerade källkoden samt bad om förslag till förbättringar, vilket ledde till att Linux fick mycket uppmärksamhet, anammades av många stora it‑företag och så småningom blev världens mest spridda operativsystem. – Sedan 2003 är Linus Torvalds anställd på Open source development lab†, numera Linux Foundation, tidigare på Transmeta†. – I september 2018 meddelade Torvalds att han tar paus från ledningen av utvecklingsarbetet på grund av ”oprofessionellt beteende”. Torvalds har under årens lopp skällt ut och förolämpat medarbetare och andra för misstag och felbedömningar, och han skriver att han inte förrän nu har förstått hur detta påverkar människor. Se detta meddelande. Han återkom i offentligheten i slutet av oktober 2018. – Linus Torvalds fick 1998 EFF:s pris Pioneer Award (länk), år 2000 Lovelace Medal och 2012 Millenniumpriset för teknologi (länk). – IDG:s artiklar om Linus Torvalds: länk.
[linus torvalds] [linux] [personer] [ändrad 25 maj 2020]
ett utförande av Linux, avsett för användare med goda förkunskaper. De bör inte vara rädda för rena textgränssnitt. Frugalware har utvecklats sedan 2004. – Se frugalware.org (senast uppdaterad 2018).
[linuxdistributioner] [ändrad 24 november 2022]
ett avvecklat utförande av operativsystemet GNU / Linux för användare som vill använda enbart fri mjukvara. – gNewSense, som kom 2006, var först baserat på Ubuntu, senare på Debian. Stöddes av Free software foundation. Den senaste versionen, Ucclia, är från 2016 (se denna länk), därefter har utvecklingen av gNewSense upphört. – Namnet uttalas som nuisance. – Se savannah.nongnu.org (från 2016) samt DistroWatchs webbsidor).
[fri mjukvara] [linuxdistributioner] [nerlagt] [ubuntu] [ändrad 8 maj 2021]
- – (kernel) – den grundläggande delen av ett operativsystem: den del av operativsystemet som styr processor, minne och ansluten utrustning. Kärnan fördelar processorns tid mellan olika arbetsuppgifter, styr tilldelningen av minne och hanterar den tekniska kommunikationen mellan datorns olika delar. Resten av operativsystemet, till exempel användargränssnitt och drivrutiner, kallas för systemprogram. – Man skiljer mellan monolitiska kärnor, som oftast bara kallas för kärnor, och system med mikrokärnor. Skillnaden har uppstått som ett resultat av att kärnorna har svällt och fått fler och fler funktioner. I en monolitisk kärna leder detta till två problem: dels att om någon del av kärnan kraschar så kraschar allt, dels att det blir svårt att ändra i kärnan eftersom allt hänger ihop och är svårt att överblicka. Ett försök att motverka detta är att dela upp kärnan i en mikrokärna och flera så kallade servrar. Monolitiska kärnor har dock avsevärt bättre prestanda och är därför fortfarande den dominerande principen. – Operativsystem som Linux och Mach är egentligen bara (monolitiska) kärnor – de måste kompletteras med andra komponenter som filsystem (se GNU);
- – (core) – den del av en processor som utför beräkningarna – själva kretsen – till skillnad från kapseln och stiften. Flera kärnor kan vara hopbyggda till en flerkärnad (multicore) processor. Varje kärna kan arbeta oberoende av de andra kärnorna, men de ingår i samma kapsel och delar på anslutning till kretskortet. – Flerkärnade processorer började bli standard i mitten av 00‑talet, eftersom det visade sig mer energieffektivt att använda två eller flera relativt snabba kärnor än att använda en enkelkärnad, extremt snabb processor;
- – en delmängd av ett programspråk, core language, som innehåller allt som behövs för att man ska kunna konstruera resten av programspråket.
[operativsystem] [processorer] [programspråk] [ändrad 12 december 2019]