- – group identifier – gruppidentifierare – i Unix: nummer som står för grupper av användare. Varje användare i ett Unix-system tillhör en eller flera grupper. Det används för access till olika resurser – se rättigheter. Numren är utformade på olika sätt i olika system;
- – GiD – ett program för digitala simuleringar, utvecklat 1998 på forskningscentret CIMNE (cimne.com) i Barcelona. – Se gidhome.com;
- – .gid – global index file – ett filformat i Windows. Det infördes i Windows 95† och Windows 98† som ett komplement till hjälpfilerna. Syftet är att göra det lättare att hitta rätt hjälpfil. .gid-filer kan tas bort utan problem, men de återskapas när användaren använder hjälpfunktionen.
[applikationer] [filformat] [förkortningar på G] [unix] [windows] [5 oktober 2020]
ett program som i Unixkompatibla operativsystem ger användare möjlighet att köra program med en annan användares behörighet – vanligtvis administratören (superuser). Alltså med högre, eller annan, behörighet än vad användaren annars har. Användaren måste logga in med sitt eget konto, och i inställningarna för sudo finns en förteckning över vilka användare som får använda sudo och vad de får göra. Detta ger högre säkerhet än om man skulle låta samma användare logga in direkt på administratörskontot. – Den första versionen av sudo skrevs runt 1980 av Robert Coggeshall and Cliff Spencer. – sudo, som skrivs med liten begynnelsebokstav, är kort för superuser do, alternativt substitute user do. (Do är en instruktion som betyder ”gör detta”.)
[förkortningar på S] [inloggning] [unix] [24 september 2020]
version 11 av operativsystemet Android, lanserad i september 2020. Den kom efter Android 10. Den följdes av Android 12. – Se Androids webbsidor: länk.
[android] [android-versioner] [ändrad 23 november 2022]
om program, programspråk och tjänster: som inte är bunden till en bestämd plattform. – Med plattform menas ofta, men inte alltid, operativsystem. Programspråket Java kan till exempel kallas för plattformsoberoende, eftersom program som är skrivna i Java kan köras på många slags datorer och operativsystem (förutsatt att de har Java virtual machine eller en likvärdig virtuell maskin – som visserligen också kan ses som en plattform). Å andra sidan kan man räkna Java som en plattform. Programspråket C, liksom många andra programspråk, brukar också betraktas som plattformsoberoende – program skrivna i C kan kompileras för i princip vilket operativsystem som helst. HTML är definitionsmässigt plattformsoberoende. Maskinkod är däremot motsatsen till plattformsoberoende – den fungerar enbart på den processor som den är skriven för. – Plattformsoberoende förutsätter abstraktion – koden för programmet, programspråket eller tjänsten beskriver vad som ska göras, inte hur det ska göras, på ett sätt som kan översättas till olika plattformars instruktionsuppsättningar. – Något som är totalt plattformsoberoende torde inte existera. – På engelska: platform independent.
[it-system] [operativsystem] [15 september 2020]
appobligatorium, obligatorisk app, apptvång – några amerikanska universitets regel att alla studenter måste ha appar som kartlägger och förebygger möjlig smittspridning med Covid 19‑virus. – Sådana appar kartlägger bärarens rörelser och varnar om hon kommer i närheten av möjliga smittbärare. De kan också i efterhand spåra en smittbärares kontakter. Tvång att installera sådana appar kom inför höstterminen 2020. Det kritiserades, bland annat för att studenterna åläggs installera apparna utan att få information om exakt hur de används och vad som händer med insamlade data – apparna kan kartlägga andra aktiviteter – och för att det förutsätts att alla studenter har smarta mobiler som de alltid bär på sig och som ständigt är påslagna och laddade. – Se artikel på EFF:s webbsidor: länk.
[appar] [hälsa] [kartläggning] [personlig integritet] [ändrad 18 oktober 2021]
– tratt –
- – i marknadsföring: ett sätt att åskådliggöra en tänkt process där möjliga kunder (kundämnen eller leads) kommer allt närmare ett köp. I trattens övre, breda del finns ett stort antal kunder som känner till produkten eller företaget. Ju längre ner man kommer i tratten, desto mer intresse och kunskaper har kundämnena, men många har också fallit bort. Trattens pip är de som faktiskt köper;
- – i operativsystem: en funktion som gör att bara en tråd åt gången kan komma åt en önskad resurs i systemet. När en tråd begär åtkomst till en resurs i systemet tilldelas den en tratt / funnel som ger tråden ensamrätt till den resursen tills den har gjort det som den skulle göra och lämnar ifrån sig tratten. Syftet är att undvika att två trådar samtidigt behandlar data från samma resurs, vilket kan leda till en så kallad race condition. Funnel i denna betydelse kallas på svenska ibland för processtratt;
- – funnel graph – trattdiagram – ett slags diagram som visar hur en process fortskrider. – Ett trattdiagram har formen av liggande staplar som visar hur mycket som var slutfört vid olika tidpunkter. Staplarna brukar vara centrerade. Eftersom stapeln för den senaste tidpunkten ligger överst blir staplarna, om processen fortskrider utan komplikationer, smalare och smalare ju längre ner de är. Det hela liknar alltså en tratt. Liknande diagram med vänsterställda staplar kallas ibland också för trattdiagram.
[kalkylark] [marknadsföring] [operativsystem] [11 juli 2020]
version 11 av macOS, operativsystemet för Macintosh, uppvisad i juni 2020. – Big Sur var efterföljaren till Catalina, som hade versionsnummer 10.15. Big Sur är den första versionen av macOS som inte har ett nummer på 10. Apple beskrev Big Sur som den största omgörningen av macOS sedan Mac OS X (som macOS hette då) lanserades 2001. Big Sur kom för gratis nerladdning för vanliga användare hösten 2020; utvecklare kunde få förhandsversioner tidigare. – Big Sur är en kuststräcka söder om Monterey i Kalifornien. Efterföljaren till Big Sur heter Monterey. – IDG:s artiklar om Big Sur: länk.
[macos] [macOS-versioner] [ändrad 17 mars 2022]
en pakethanterare för Microsofts utvecklingsplattform Dotnet. Den utvecklades av Microsoft 2010 och sprids med fri och öppen källkod. – Se nuget.org.
[mjukvara] [16 juni 2020]
program som man använder för att installera andra program, levererade i form av så kallade paket, på dator. – Pakethanterare automatiserar det som måste göras för att programmet ska kunna köras på datorn. Det kan inbegripa dekomprimering, ibland också kompilering, inställningar och även installation av hjälpprogram. Pakethanterare brukar också vid behov se till att användaren får den senaste versionen av programmet. Pakethanterare är vanliga för Linux, och varje utförande av Linux brukar ha en eller flera särskilda pakethanterare. De finns också för Windows och Mac. – På engelska: package manager.
[mjukvara] [ändrad 15 mars 2023]