Kategori: språk

Artiklar om naturliga språk i IDG:s ordlista. Här finns också förkortningar och typografiska termer. IDG:s artiklar om språk: länk.

uppdatering

  1. – (update) – införande av de senaste änd­ring­arna, utbyte av gammal information mot ny; ändring. – Skilj mellan uppdatering och uppgradering (upgrade). Att uppdatera är att skaffa den senaste versionen eller den senaste datamängden, att uppgradera är att skaffa en bättre, större eller dyrare variant. En praktisk skillnad är att uppdateringar av program brukar vara gratis och tillhanda­hållas genom internet mer eller mindre automatiskt, medan uppgraderingar ofta kostar pengar. – Det engelska verbet to update kan ibland helt enkelt översättas med att ändra, eftersom det inom it används om alla slags ändringar, till exempel rättelser. Ibland kan menyalternativet edit betyda skriv – man får upp ett tomt utrymme att skriva på. – Jämför med datera;
  2. – om bildskärmar: förnyelse av bilden som visas. Det måste göras många gånger per sekund, vare sig bilden är oförändrad eller ändras. På engelska: refresh;
  3. – nytt inlägg på sociala medier.

[informationshantering] [sociala medier] [språktips] [versioner] [ändrad 29 september 2021]

datera

  1. – sätta datum på något (vanligtvis det datum då det fram­ställdes). Det är den normala svenska be­ty­delsen;
  2. – daterad – omodern, föråldrad. För­svensk­ning av engelska dated;
  3. – se uppdatera.

[jargong] [tid] [ändrad 27 november 2019]

edupunk

utbildningsformer som använder internet och annan it‑baserad teknik i stället för tra­di­tion­ella metoder. Av education och punk i betydelsen ”skit i traditionerna”. (Jäm­för med cyber­punk och edutech.)

[jargong] [ord på -punk] [utbildning] [ändrad 28 september 2020]

cyberrymd

(cyberspace) – tänkt parallell värld där människor kan kommunicera med text, bild och ljud, oberoende av fysiska avstånd, tack vare datorer. – Ordet används om internet och om olika former av virtuell verk­lig­het. (Se också cyber.) – Ordet cyberspace myntades 1982 av författaren William Gibson i kortromanen Burning Chrome (svensk över­sätt­ning, se Johnny Mnemonic och andra be­rättelser, 1996), och blev känt genom Gibsons roman Neuro­mancer (1984), som beskrev webben innan den fanns. I den boken stod cyberrymden för en närmast hallucinato­risk upp­levelse av den enorma datamängden i nätet. – John Perry Barlow† var den första som använde uttrycket om en gemensam nät­­baserad värld där an­vändare kom­mu­ni­cerar med varandra. Han förklarade 1996 att cyberrymden skulle ses som ett självständigt rike i artikeln ”A declaration of the independence of cyber­space” (länk). – Ordet cyber­space dödförklarades i januari 2006 i tidskriften Wired (länk). – Jämför med datasphere och metaverse.

[internet] [jargong] [virtuell verklighet] [ändrad 5 april 2022]

dystopi

motsatsen till utopi – [skildring av] ett samhälle med våld, förtryck och miljöförstöring. – Mörka framtidsskildringar som boken 1984 kan kallas för dystopier, men benämningen används främst om nyare filmer som Blade runner (länk) och Brazil (se IMDb: länk). – Se också cyberpunk och cybernoir samt en ironisk artikel från 2018 i The Guardian. – Ordet: Dystopi kommer av grekiska dys – dålig, trasig och topos – plats, och anspelar på utopi – ingen plats, ofta om­tolkat som eutopi – fin plats. – På engelska: dystopia.

[film] [litteratur] [språktips] [ändrad 15 september 2019]

magic cookie

i programmering: datamängd som skickas från ett program till ett annat utan att bearbetas av det mottagande programmet. – Datamängden, till exempel ett stycke text, lagras av mottagaren bara för att senare skickas tillbaka i oförändrat skick till avsändaren, eller till ett annat program. Magic cookies används för identifiering eller som ett slags kvitton. – Uttrycket lär anspela på fortune cookies, lyckokakor, som har en inbakad papperslapp med text. – Magic cookies har gett namn åt de cookies (kakor) som används i webbläsare.

[jargong] [programmering] [ändrad 3 november 2017]

citattecken

tecknet ” som sätts före och efter citat samt runt ord och uttryck när skribenten vill markera att de inte är skribentens egen formulering. Det är ett slags språklig reservation som används:

  1. – vid citat, alltså något som någon annan har sagt eller skrivit. Ett citat ska vara orda­­grant. I princip ska man till och med låta eventuella stavfel stå kvar, men dem kan man rätta stillatigande om de saknar betydelse. När man citerar ska man ange vem man citerar;
  2. – när man vill markera att ett ord eller uttryck inte är något som man själv normalt skulle an­vända: det är slang, dialekt, jargong eller tillfälligt lånat från ett annat språk;
  3. – för övertydlig ironi: det här var ju ”trevligt”;
  4. – för att markera smeknamn och liknande: Nisse ”Sudden” Andersson;
  5. – när man skriver om ett ord därför att det uttalas och / eller skrivs på ett bestämt sätt. Den här artikeln handlar till exempel både om citattecken (=företeelsen) och om ”citattecken” (=uttrycket) – jäm­för med den språkvetenskap­liga an­­vänd­ningen av apo­strof och kursiv stil;
  6. – i sökmotorer kan man använda citat­tecken i sök­fältet för att visa att flera ord i följd ska ses som en fras. Man vill alltså bara ha träff på de orden om de står exakt så som man har skrivit dem, intill var­andra och i rätt ordning. Citattecken kan också markera att ett ord i söksträngen måste vara med i träffarna.

– Citat­­tecken har också speciell an­­vändning i programmering.

– Typografiskt: Riktiga citattecken är antingen ”krulliga” (de ser ut som 99 i miniatyr) eller två korta lutande kilar. Men på tangentbord finns inte riktiga citattecken, utan man brukar använda det tecken som finns på samma tangent som siffran 2, nämligen tecknet för längdmåttet tum. Tumtecknet består av två korta lodräta streck (kan inte visas här, eftersom webbläsarna automatiskt byter ut tumtecken mot citattecken). Inom boktryckarkonsten är citattecken och tumtecken två olika tecken. – Riktiga citattecken finns faktiskt i teckenuppsättningen på alla persondatorer, men det kan vara omständ­ligt att infoga dem i text. Vissa program, till exempel Microsoft Word, kan ställas in så att de automatiskt byter ut tumtecken mot riktiga citattecken (”). – På engelska har citat­tecken (quotation marks) olika form före och efter citat. Tecknet före citat ser ut som 66 i miniatyr eller som kilar, vända åt andra hållet. Det tecknet används inte på svenska, utan på svenska ska det vara samma tecken före och efter citatet. – Läs också om gåsögon. – Språkligt: Notera att det bör heta citattecken hellre än citationstecken. Det heter ju citat, inte citation. Och det heter absolut inte situationstecken (fel, fel fel!). – Jämför med apostrof.

[tecken] [ändrad 12 december 2020]