en amerikansk lag om att myndigheters it‑system ska vara tillgängliga för medborgare och anställda med funktionsvariationer, utom när det blir orimligt kostsamt. – Läs mer här. – Till lagen hör specifika bestämmelser om hur den ska tillämpas. Kraven gäller bara för federala myndigheter, men eftersom de är it‑företagens största enskilda kund har lagen fått genomslag även i den privata sektorn.
[funktionsvariation] [lagar] [ändrad 14 april 2022]
Lag om kvalificerade elektroniska signaturer (2000:832), också känd som e‑signaturlagen – upphävd svensk lag som reglerar användningen av elektroniska signaturer. Den ersattes 2016 av EU:s förordning om elektronisk identifiering (länk) med svenska tilläggsbestämmelser (länk).
[identifiering] [inaktuellt] [juridiska lagar] [ändrad 4 oktober 2018]
The open group architecture framework – principer, regler och råd för uppbyggnaden av it‑system för företag, utvecklat inom The open group. TOGAF är ett så kallat ramverk, vilket kan beskrivas som en systematisk beskrivning av hur man bygger ett it‑system av en viss typ med hänsyn till tidigare erfarenheter, lagar och bestämmelser, olika användares behov och ekonomiska hänsyn. TOGAF har varit under utveckling sedan mitten av 1990‑talet, och får användas fritt av alla. – Läs mer på The open groups webbsidor (länk).
[förkortningar på T] [it-system] [ändrad 17 december 2018]
(CALEA) – en amerikansk lag från 1994 om avlyssning och avläsning av tele- och datakommunikation. – Lagen ger federala myndigheter rätt att avlyssna telefonsamtal och att avläsa datakommunikation under vissa omständigheter, som vid hot mot landets säkerhet. Teleoperatörer är enligt lagen skyldiga att göra avlyssning möjlig. – Läs om CALEA på FCC:s sajt: fcc.gov/public….
[juridiska lagar] [övervakning] [ändrad 12 juni 2022]
allas rätt att läsa dokument och se annan information på statliga och kommunala myndigheter i Sverige. – Den rätten är reglerad i Tryckfrihetsförordningen och ingår alltså i Sveriges grundlagar. Vem som helst har rätt att gå in på en myndighet och begära att få se dokument. Man behöver inte legitimera sig, och man behöver inte motivera att man vill se dokumenten. – Alla dokument på en myndighet ska finnas förtecknade i ett diarium. Innehållet i vissa dokument ska hållas hemligt, nämligen främst sådant som gäller privata (medicinska eller sociala) förhållanden eller som har militär eller diplomatisk betydelse, men grundregeln är att allt är öppet. Om en tjänsteman anser att ett dokument inte ska lämnas ut måste hon ge den som har begärt ut dokumentet möjlighet att överklaga. – I lagtexten kallas inte bara skriftliga dokument, utan ocksåannan information (foton, kartor, filmer, ljudinspelningar) för handlingar. Allt sådant är allmänna handlingar. Dokument som kan lämnas ut kallas för offentliga handlingar. (”Allt” är alltså allmän handling, sedan kan man diskutera vilka allmänna handlingar som också är offentliga handlingar, alltså som kan lämnas ut.) – Som allmänna handlingar räknas:
- – brev (inklusive e‑post och fax) som har kommit in till myndigheten;
- – brev (inklusive e‑post och fax) som har skickats från myndigheten;
- – dokument som har överlämnats från en myndighet till en annan;
- – det är innehållet i dokumenten som avgör ifall de är allmän handling. Man kan alltså inte kringgå offentlighetsprincipen genom att skicka brev till en tjänstemans hemadress. Om innehållet berör myndighetens verksamhet är brevet ändå allmän handling;
- – dokument som är expedierade på myndigheten, alltså som har gjorts färdiga – till exempel sammanträdesprotokoll som är undertecknade och justerade. (Halvfärdiga skrivelser är alltså inte allmän handling);
- – foton, kartor, filmer, ljudinspelningar, datafiler, statistik och annat enligt samma principer som skrivet material.
– Som allmänna handlingar räknas inte:
- – reklambroschyrer och liknande som har lämnats in till myndigheten, men som uppenbarligen inte riktar sig specifikt till myndigheten;
- – halvfärdiga dokument och färdiga dokument som ännu inte har expedierats.
– På engelska heter det the principle of public access to official documents. – Offentlighetsprincipen motsvaras i USA av Freedom of information act (som är vanlig lag, inte grundlagsfäst som i Sverige). – Se också öppna data.
[lagar] [tryckfrihet] [öppen information] [ändrad 25 april 2019]
(PuL) – den avskaffade svenska lag som tidigare reglerade användning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen infördes 1998 och ersatte då Datalagen† från 1973. Den ersattes i sin tur 2018 av EU:s Dataskyddsförordning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PuL. Allt som står här om PuL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Personuppgiftslagen gällde vare sig personuppgifterna behandlades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgiftslagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan tillstånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undantag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webbsidor som har ansvarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgiftslagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. – Att rensa dokument från personuppgifter kallades ibland för att ”PuL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språktidningen (länk). – Lagtexten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). – Se också databasregeln.
[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [årets nyord] [ändrad 29 juni 2021]
(YGL) – svensk grundlag som reglerar yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter, alltså i radio, tv, film samt på internet och i annan datorbaserad kommunikation. Tryckta skrifter, däremot, skyddas av Tryckfrihetsförordningen, TF. – YGL bygger på samma principer som Tryckfrihetsförordningen: främst att det krävs en ansvarig utgivare för att YGL ska vara tillämplig på det som publiceras och att censur inte får förekomma. – Nionde paragrafen i första kapitlet av YGL kallas för databasregeln, och reglerar yttrandefriheten på webbsidor och i andra massmedier på datornätverk. Webbsidor och andra verk som faller under Yttrandefrihetsgrundlagen är inte bundna av (den avskaffade) Personuppgiftslagen† (PuL) eller av EU:s Dataskyddsförordning. – Yttrandefrihetsgrundlagen finns att läsa här.
[lagar] [yttrandefrihet] [ändrad 24 december 2017]
äldre typografisk term för blanka tecken – ordmellanrum och liknande. Kallades också för lågmaterial.
[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]
internetbluff från år 2000 om kattungar som påstods födas upp i glasburkar. – Trots att beskrivningen av de icke existerande bonsaikattungarna uppenbarligen var ett påhitt – inga kattungar skulle överleva den behandlingen – var det många som lät sig luras. Det fanns inte, av uppenbara skäl, någon bild på en färdigbehandlad bonsaikatt och inte heller, vilket är ett tydligt tecken på skojeri, någon adress att beställa katter eller glasburkar från. Men namnlistor mot den sedan länge avslöjade bluffen cirkulerade ändå länge bland lättlurade djurvänner på internet. Det har blivit en vandringssägen. – Se webbsajten Snopes (länk). En översikt över reaktionerna finns här: länk. (Bonsai är det japanska ordet för ett kraftigt beskuret träd som ser ut som en miniatyr av ett fullstort träd.)
[bluff och båg] [djur] [dumhet] [ändrad 13 december 2019]
eller kluge – hafsverk, nödlösning; illa hopkommet program eller apparat som inte fungerar särskilt bra; en snabbt hopslängd lösning på ett akut problem. – Se också workaround.
[jargong] [ändrad 28 mars 2017]