Section 508

en amerikansk lag om att myndigheters it‑system ska vara tillgängliga för medborgare och anställda med funktionsvariationer, utom när det blir orimligt kostsamt. – Läs mer här. – Till lagen hör specifika bestämmelser om hur den ska tillämpas. Kraven gäller bara för federala myndigheter, men eftersom de är it‑före­tagens största enskilda kund har lagen fått genomslag även i den privata sektorn.

[funktionsvariation] [lagar] [ändrad 14 april 2022]

TOGAF

The open group archi­tect­ure frame­work – principer, regler och råd för uppbygg­naden av it‑system för företag, utvecklat inom The open group. TOGAF är ett så kallat ramverk, vilket kan beskrivas som en systematisk beskriv­ning av hur man bygger ett it‑system av en viss typ med hänsyn till tidigare erfarenheter, lagar och bestämmel­ser, olika an­vänd­ares behov och eko­no­miska hänsyn. TOGAF har varit under ut­veck­ling sedan mitten av 1990‑talet, och får användas fritt av alla. – Läs mer på The open groups webbsidor (länk).

[förkortningar på T] [it-system] [ändrad 17 december 2018]

Communications assistance for law enforcement act

(CALEA) – en amerikansk lag från 1994 om avlyssning och avläsning av tele- och datakommunikation. – Lagen ger federala myndigheter rätt att avlyssna telefonsamtal och att avläsa data­kommunikation under vissa omständigheter, som vid hot mot landets säkerhet. Teleoperatörer är enligt lagen skyldiga att göra avlyssning möjlig. – Läs om CALEA på FCC:s sajt: fcc.gov/public….

[juridiska lagar] [övervakning] [ändrad 12 juni 2022]

offentlighetsprincipen

allas rätt att läsa dokument och se annan information på statliga och kommunala myndig­­heter i Sverige. – Den rätten är reglerad i Tryckfrihetsförordningen och ingår alltså i Sveriges grund­lagar. Vem som helst har rätt att gå in på en myndighet och begära att få se dokument. Man behöver inte legitimera sig, och man behöver inte motivera att man vill se dokumenten. – Alla dokument på en myndighet ska finnas förtecknade i ett diarium. Innehållet i vissa dokument ska hållas hemligt, nämligen främst sådant som gäller privata (medicinska eller sociala) förhållanden eller som har militär eller diplomatisk betydelse, men grund­­regeln är att allt är öppet. Om en tjänsteman anser att ett dokument inte ska lämnas ut måste hon ge den som har begärt ut dokumentet möjlighet att över­­klaga. – I lag­­texten kallas inte bara skriftliga dokument, utan ocksåannan information (foton, kartor, filmer, ljud­­inspel­ningar) för handlingar. Allt sådant är allmänna handlingar. Dokument som kan lämnas ut kallas för offentliga handlingar. (”Allt” är alltså allmän handling, sedan kan man diskutera vilka allmänna handlingar som också är offentliga handlingar, alltså som kan lämnas ut.) – Som all­männa handlingar räknas:

  • – brev (inklusive e‑post och fax) som har kommit in till myndigheten;
  • – brev (inklusive e‑post och fax) som har skickats från myndig­heten;
  • – dokument som har över­lämnats från en myndig­het till en annan;
  • – det är inne­hållet i dokumenten som avgör ifall de är allmän handling. Man kan alltså inte kringgå offentlighetsprincipen genom att skicka brev till en tjänste­mans hem­adress. Om inne­hållet berör myndighetens verk­sam­het är brevet ändå allmän handling;
  • – dokument som är expedierade på myndig­heten, alltså som har gjorts färdiga – till exempel sammanträdesprotokoll som är under­tecknade och justerade. (Halv­färdiga skrivelser är alltså inte allmän handling);
  • – foton, kartor, filmer, ljud­inspel­ningar, data­filer, statistik och annat enligt samma principer som skrivet material.

– Som allmänna handlingar räknas inte:

  • – reklambroschyrer och liknande som har lämnats in till myndigheten, men som uppenbarligen inte riktar sig specifikt till myndigheten;
  • – halvfärdiga dokument och färdiga dokument som ännu inte har expedierats.

– På engelska heter det the principle of public access to official documents. – Offent­­lig­hets­principen motsvaras i USA av Freedom of information act (som är vanlig lag, inte grund­­lags­fäst som i Sverige). – Se också öppna data.

[lagar] [tryckfrihet] [öppen information] [ändrad 25 april 2019]

Personuppgiftslagen

(PuL) – den avskaffade svenska lag som tidigare reglerade användning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen infördes 1998 och ersatte då Datalagen† från 1973. Den ersattes i sin tur 2018 av EU:s Dataskyddsförordning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PuL. Allt som står här om PuL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Personuppgiftslagen gällde vare sig personuppgifterna behandlades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgiftslagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan till­stånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undan­tag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefrihetsgrund­lagen (YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webb­sidor som har ansvarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgiftslagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. – Att rensa dokument från personuppgifter kallades ibland för att ”PuL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språktidningen (länk). – Lagtexten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). – Se också databasregeln.

[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [årets nyord] [ändrad 29 juni 2021]

Yttrandefrihetsgrundlagen

(YGL) – svensk grundlag som reglerar yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter, alltså i radio, tv, film samt på internet och i annan datorbaserad kommunikation. Tryckta skrifter, däremot, skyddas av Tryckfrihetsförordningen, TF. – YGL bygger på samma principer som Tryckfrihetsförordningen: främst att det krävs en ansvarig utgivare för att YGL ska vara tillämplig på det som publiceras och att censur inte får förekomma. – Nionde paragrafen i första kapitlet av YGL kallas för databasregeln, och reglerar yttrandefriheten på webbsidor och i andra massmedier på datornätverk. Webbsidor och andra verk som faller under Yttrandefrihetsgrundlagen är inte bundna av (den avskaffade) Personuppgiftslagen† (PuL) eller av EU:s Dataskyddsförordning. – Yttrandefrihets­grundlagen finns att läsa här.

[lagar] [yttrandefrihet] [ändrad 24 december 2017]

bonsai kittens

internetbluff från år 2000 om katt­ungar som på­stods födas upp i glasburkar. – Trots att beskriv­ningen av de icke existerande bonsaikattung­ar­na uppen­barligen var ett på­hitt – inga katt­ungar skulle över­leva den behandlingen – var det många som lät sig luras. Det fanns inte, av uppen­bara skäl, någon bild på en färdig­behandlad bonsai­katt och inte heller, vilket är ett tydligt tecken på skojeri, någon adress att beställa katter eller glas­burkar från. Men namn­­­listor mot den sedan länge av­slöjade bluffen cirkulerade ändå länge bland lätt­lurade djur­vänner på inter­net. Det har blivit en vandringssägen. – Se webb­sajten Snopes (länk). En över­­sikt över re­ak­tionerna finns här: länk. (Bonsai är det japanska ordet för ett kraftigt beskuret träd som ser ut som en miniatyr av ett fullstort träd.)

[bluff och båg] [djur] [dumhet] [ändrad 13 december 2019]

kludge

eller klugehafsverk, nödlösning; illa hopkommet program eller apparat som inte fungerar särskilt bra; en snabbt hop­slängd lösning på ett akut problem. – Se också work­around.

[jargong] [ändrad 28 mars 2017]