Theodor Holm Nelson(1937) – amerikansk forskare, känd för projektet Xanadu, en mer krävande parallell till webben. Han har arbetat på det sedan 1960. Nelson var bland annat inspirerad av Vannevar Bush†. Ordet hypertext infördes av Nelson redan 1965. – Målet för Nelsons arbete har alltid varit att göra datorer enkla att använda för alla. Ted Nelson har också utvecklat ZigZag, en flexibel modell för hantering av relationer mellan data. Han gav 2008 ut bokenGeeks bearing gifts: how the computer world got this way (även ett föredrag, klicka här – föredragets titel anspelar på uttrycket ”beware of Greeks bearing gifts”). – Ted Nelsons webbsidor finns på ted.hyperland.com och thetednelson.com, se också xanadu.com.au. SjälvbiografinPossiplex (länk, arkiverad) kom ut 2012.
text med inbyggda kopplingar (hyperlänkar) till annan information. Det står inte bara var den informationen finns, utan programmet som visar texten har också möjlighet att hämta och visa den information som hyperlänken går till. (Denna sida är till exempel hypertext.) – Information som text, bilder och ljudfiler som nämns i texten kan hämtas av datorn efter en enkel instruktion från användaren – normalt genom att man klickar på en länk. Tekniken förutsätter att texten visas på bildskärm i en dator. – Idén om hypertext har utvecklats från två utgångspunkter. Den ena är Vannevar Bushs† idé (se Memex) att vi borde kunna länka samman informationen i våra egna textsamlingar (böcker, tidningsklipp, anteckningar) efter behov. Den andra är idén att de källhänvisningar som akademiker och forskare har i sina artiklar borde vara snabbt åtkomliga för läsarna – inte genom att de ingår i artikeln, utan genom länkning. Detta var Tim Berners-Lees främsta mål när han konstruerade webben. – Ordet hypertext myntades 1965 av Ted Nelson.
En av Oscar Reuterswärds ”omöjliga figurer”? Nej, märket för Ted Nelsons Zigzag.
ett system för att åskådliggöra och bearbeta relationer mellan data, utvecklat av Ted Nelson. – ZigZag ger stor flexibilitet jämfört med kalkylark, hierarkiska databaser och relationsdatabaser. Alla dessa kan realiseras som specialfall av ZigZag, liksom många andra strukturer och kombinationer av strukturer. Liksom kalkylark består ZigZag av celler, men i ZigZag behöver cellerna inte bara bilda ett rutnät på en plan yta, utan kan bilda andra former: de kan ha ett valfritt antal grannar och kan sättas samman i olika former, inte nödvändigtvis rätlinjigt ordnade. Celler kan till exempel bilda en slinga där den understa cellen sitter ihop med den översta. Man kan beskriva ZigZag som ett multidimensionellt icke‑euklidiskt rutnät. – Läs mer här.
(1890—1974) – en amerikansk forskare som skissade en föregångare till hypertext och webben – Memex. Bush (som inte är släkt med presidenterna Bush) var professor på MIT, och konstruerade i mellankrigstiden avancerade mekaniska räknemaskiner. Under andra världskriget var han högsta chef för USA:s militära forskningsprojekt. Förslaget om Memex publicerade han 1945 i artikeln As we may think i Atlantic Monthly. Memex var en tänkt anordning som länkade samman information i böcker, anteckningar och brev genom ett system av vad som numera kallas för hyperlänkar. Allt skulle lagras på mikrofilm och visas på två skärmar. Användaren skulle kunna koppla ihop ett dokument med ett annat, och det i sin tur med ett tredje, i långa kedjor. Bush tänkte sig att allt skulle göras med mekanisk teknik. – Vannevar Bushs tankar har inspirererat forskare som Ivan Sutherland, Douglas Engelbart† och Ted Nelson samt givetvis Tim Berners-Lee. – Före Vannevar Bush hade belgaren Paul Otlet† föreslagit ett liknande system, baserat på registerkort. G Pascal Zachary har skrivit biografin Endless Frontier(1997) om Bush. Se också också Wikipedia. – Artikeln As we may think finns här. – Namnet:Vannevar uttalas med samma betoning som Sven-Ivar.
– kort för hyperlänk: ord, tecken, knapp eller bild som i grafiskt användargränssnitt öppnar ett annat dokument när man klickar på den. Dokumentet, som kan vara text, bild, video eller ljud, kan finnas på samma dator eller på en annan dator. – Länkar ingår i hypertext. Webben hålls ihop av länkar som oftast visas som understrukna ord. – Ordet hyperlänk kommer från Ted Nelsons idé från 1960‑talet om hypertext, och han byggde i sin tur på Vannevar Bushs† idéer;
ett system för hypertext som den amerikanska forskaren Ted Nelson har arbetat på sedan 1960. – Xanadu är mer krävande än World wide web, som är inspirerat av Ted Nelsons arbete. Xanadu har till skillnad från webben levande länkar: om du citerar ett annat dokument i Xanadu så hämtas texten i realtid från det dokumentet, och om ursprungsdokumentet ändras så ändras citatet även i länkande dokument. Man kan också se resten av dokumentet som citatet är hämtat från. – Xanadu har aldrig slagit igenom, bland annat för att webben kom emellan. Ted Nelson säger numera att Xanadu inte är ett alternativ till webben, utan ett alternativ till pdf och Word‑dokument. Xanadu kan köras som en applikation på webben, se xanadu.com. Det finns också en inbyggd mekanism för att ta betalt för text, kallad transcopyright. – Ted Nelson beskriver Xanadu i en video från 2016: länk. – Namnet:Xanadu, på kinesiska Shàngdū, var namnet på Khubilai Khans (1215–1294) sommarpalats utanför Beijing. Det var också namnet på den fiktive mediemogulen Charles Foster Kanes gigantiska privatslott i Orson Welles film Citizen Kane(En sensation – se IMdB, länk) från 1941. – Läs också om ZigZag.
ofta bara: bärbar – en bärbar, min bärbara – komplett dator i bärbart format utan lösa delar. – Vanligtvis har den en platt bildskärm i ett fällbart lock som kan vikas ner över tangentbordet. I stället för mus har de numera oftast en styrplatta. Ett inbyggt laddbart batteri ingår. – De engelska orden portable computer, laptop, notebook och subnotebook syftar ursprungligen på olika utföranden med olika vikt och anslutningsmöjligheter, men de kan alla översättas alla med bärbar dator eller bara bärbar(”har du med din bärbara?”). – Bärbara datorer är gjorda för att kunna ersätta stationära datorer: de har samma operativsystem (Windows, Mac eller Linux), och kör samma program som sina stationära motsvarigheter. De är också gjorda för samma arbetsställning: man sitter, och skriver med båda händerna. (Jämför med handdator och minibärbar.) – Alan Kay ritade 1972 den första bärbara datorn, Dynabook. Den liknade mest en surfplatta. Före honom hade Ted Nelson skissat på bärbara datorer som liknade kroppsburna datorer. Andra historiska varianter var Osborne 1†, som ibland kallades för ”släpbar” i stället för bärbar, och den behändiga Tandy TRS‑80 model 100†. – Den första bärbara datorn av modern typ med bildskärmen i ett fällbart lock formgavs 1979 av Bill Moggridge†.
