- – ett tillägg till webbläsare, försett med funktioner för att upptäcka och blockera försök att kartlägga användarens beteende genom kakor eller på andra sätt. Det rekommenderas av bland andra Edward Snowden. Det finns för alla vanliga webbläsare och kan laddas ner från Ghosterys webbsidor (länk);
- – en webbläsare för mobiltelefoner. Den har samma funktioner som Ghosterys tillägg (se ovan). Den finns för Android och iOS och kan laddas ner från denna länk. – Webbläsaren Ghostery råkade i blåsväder i juni 2018 när företaget skickade ut e-post om Dataskyddsförordningen. Av misstag adresserades e-posten så att hela listan med mottagare blev synlig för alla mottagare. (Förklaring: Listan med mottagare borde ha lagts i adressfältet BCC, men den lades i stället av misstag i adressfältet CC.)
– Båda produkterna utvecklas av det tyska företaget Cliqz (länk).
[mobilt] [personlig integritet] [webbläsare] [4 juni 2018]
sätt att kringgå blockering av domäner på internet genom vilseledande adressering av meddelanden. – Domänmaskering blev omtalat i april 2018 då Amazon och Google stoppade möjligheten att använda metoden. Det har lett till att båda företagen har beskyllts för att böja sig för påtryckningar från Ryssland i samband med att Ryssland ville stoppa den krypterade meddelandetjänsten Telegram, som använder domänmaskering. Länder i Sydvästasien vill av liknande skäl komma åt tjänsten Signal. Amazon invänder att domänmaskering också används för kriminella syften. – Domänmaskering förutsätter att den domän som man vill adressera ett meddelande till ligger under en överordnad tjänsteleverantörs domän, och att den överordnade domänen inte är utsatt för blockering. (De flesta privata webbsidor, liksom många mindre företags, är inhysta hos tjänsteleverantörer som kan hantera tusentals domäner. Akamai, Amazon, Google och Microsoft är några exempel.) Domänmaskering innebär att man adresserar meddelandet till den överordnade domänen, men också instruerar den överordnade domänens webbserver att vidarebefordra meddelandet till den blockerade adressen. Servrar som blockerar trafik läser nämligen anrop till DNS och text i fältet SNI (server name indication) i meddelandets adressinformation, men avsändaren anger den egentliga adressen i fältet för HTTPS, som är krypterad. HTTPS-adressen blir därför oläslig för blockeringen, men den kan läsas av den mottagande webbservern, som vidarebefordrar meddelandet till den rätta mottagaren. – På engelska: domain fronting, domain masking.
[domäner] [kringgå censur] [18 maj 2018]
en sårbarhet i en del e‑postprograms tillämpning av kryptering. – Sårbarheten gör att en angripare som har kommit över krypterad e‑post får möjlighet att dekryptera den. Det gäller användningen av kryptosystemen PGP och S/MIME i tillägg till e‑postprogrammen Apple Mail, Mozilla Thunderbird och några versioner av Outlook. – efail upptäcktes av forskare på universitetet i Bochum i Tyskland och blev känt i maj 2018. Se denna forskningsrapport och ett mer lättläst blogginlägg (brukar fungera, trots eventuell överstrykning). – Sårbarheten finns varken i själva e‑postprogrammen eller i kryptosystemen som sådana, utan i de tillägg till e‑postprogrammen som används för kryptering. Electronic frontier foundation rekommenderar att man tills vidare tar bort sådana tillägg: instruktioner för hur man gör finns på denna länk. En annan utväg är att använda e‑posttjänster med helvägskryptering, som Signal.
[e-post] [kryptering] [sårbarheter] [ändrad 2 februari 2023]
ett nerlagt operativsystem för sakernas internet, baserat på Android och utvecklat av Google. – Android Things var utvecklat för att ha låg strömförbrukning, relativt litet minnesbehov och trådlös kommunikation med wi‑fi och Bluetooth low energy. Det visades upp 2015, då under namnet Brillo. Kommunikationsprotokollet gick då under namnet Weave. Det lades ner i januari 2022.– Se developer.android.com/things.
[android] [nerlagt] [sakernas internet] [ändrad 29 mars 2022]
(för mute) – i Gmail: instruktion som tar bort ett mejl från inkorgen utan att radera det. Mejlet sparas i Gmails arkiv; eventuella svar och svar på svar på det mejlet går direkt till arkivet och visas inte i inkorgen. De är dock sökbara.
[e-post] [2 maj 2018]
banderollblindhet, bannerblindhet – det att besökare på webbsidor inte uppfattar reklamen på sidorna. Det är som om reklamen inte fanns för dem. Studier med blickspårning visar att en stor del av besökarna inte riktar blicken mot annonserna tillräckligt länge för att de ska uppfatta vad som står i dem. Det gäller i synnerhet för sådana webbannonser som har formen av banderoller (banners).
[webbreklam] [26 april 2018]
– för frågor och svar – svenskt alternativ till FAQ (frequently asked questions).
[förkortningar på F] [webbpublicering] [19 mars 2018]
– Frequently asked questions – ett antal frågor och svar som publiceras på en webbplats och som brukar gälla utgivaren och utgivarens verksamhet. Förkortningen är vanlig även på svenska webbsidor, men på svenska används också förkortningen FoS, frågor och svar.
[förkortningar på F] [webbpublicering] [19 mars 2018]
en tjänst för snabbmeddelanden. – Från 2017 kan Telegram också användas för röstsamtal. All kommunikation krypteras. – Telegram startades 2013 av de ryska bröderna Pavel Durov och Nikolay Durov. Tjänsten uppges ha 170 miljoner användare (mars 2018). – I mars 2018 tillkännagavs att Telegram, som är registrerat på brittiska Jungfruöarna, skulle ha en initial coin offering (ICO), som företaget hoppades få in 2,6 miljarder dollar på. Men i maj 2018 meddelades att ICO:n ställdes in. Pengarna skulle användas för lansering av ett eget system baserat på en blockkedja, Telegram open network (TON). I det ingår ett betalningssystem och en kryptovaluta. ICO:n skulle, om den hade gått som förväntat, ha blivit den största ICO:n hittills. Men enligt obekräftade uppgifter i pressen har Telegram tillräckligt med pengar för att realisera TON utan en ICO. – I april 2018 beslöt ryska myndigheter att Telegrams meddelandetjänst skulle blockeras efter att företaget hade vägrat att lämna ut krypteringsnycklar (se artikel från Reuters). – Se telegram.org.
[blockkedjor] [kryptovalutor] [meddelanden] [övervakning] [ändrad 24 augusti 2019]