Kategori: användargränssnitt

styrkors

styrdon för fyra riktningar: upp, ner, höger och vänster. De låtar användaren styra en pekare eller navigera i ett menysystem. – Styrkors är vanliga på spelkonsoler och fjärrkontroller. De har ofta formen av ett kors, men kan ha annan form, till exempel bestå av fyra separata knappar. (Kallas då även för riktningsknappar.) Det väsentliga är att de bara har fyra riktningar. – På engelska: directional pad, d‑pad eller directional buttons.

[styrdon] [ändrad 16 oktober 2019]

fönsterhanterare

(windows manager) – program som styr och över­vakar fönstren i ett grafiskt an­vändar­gräns­snitt. – Fönster­hanteraren styr fönstrens storlek, place­ring på skärmen, placering ovanpå eller under varandra (stackning) och vad som visas. Fönsterhanteraren är en del av skriv­bords­miljön, som också inne­håller andra funk­tioner. I en del skrivbordsmiljöer är fönsterhanteraren ut­byt­bar. – En känd fönster­hanterare för Linux och andra slags Unix är Enlightenment, som i sin tur bygger på X Window System. – Funktionerna för att förmedla användarens in­struk­tioner, som inmatad text, klick och musrörelser, till operativ­systemet ingår normalt i fönsterhanteraren, och kallas för bildskärmsserver (display server).

[grafiskt användargränssnitt] [ändrad 16 januari 2018]

hypertext

text med inbyggda kopplingar (hyperlänkar) till annan information. Det står inte bara var den informationen finns, utan programmet som visar texten har också möjlighet att hämta och visa den information som hyperlänken går till. (Denna sida är till exempel hypertext.) – Information som text, bilder och ljudfiler som nämns i texten kan hämtas av datorn efter en enkel instruktion från användaren – normalt genom att man klickar på en länk. Tekniken förutsätter att texten visas på bildskärm i en dator. – Idén om hypertext har utvecklats från två utgångspunkter. Den ena är Vannevar Bushs† idé (se Memex) att vi borde kunna länka samman informationen i våra egna textsamlingar (böcker, tidningsklipp, anteckningar) efter behov. Den andra är idén att de källhänvisningar som akademiker och forskare har i sina artiklar borde vara snabbt åtkomliga för läsarna – inte genom att de ingår i artikeln, utan genom länkning. Detta var Tim Berners-Lees främsta mål när han konstruerade webben. – Ordet hypertext myntades 1965 av Ted Nelson.

[användargränssnitt] [informationshantering] [it-historia] [ändrad 5 juni 2017]

Ubuntu Touch

ett grafiskt användargränssnitt för Ubuntu, avsett för smarta mobiler och plattor med pekskärm. – Ubuntu Touch utvecklades först, med början 2011, av Ubuntus moderföretag Canonical, som har lagt ner projektet, men Ubuntu Touch utvecklas sedan 2017 av den tyska stiftelsen UBPorts (ubports.com). – Ubuntu Touch fungerar ihop med Ubuntu för persondatorer. När det står ”Ubuntu Touch” menas därför ofta Ubuntu med Ubuntu Touch som grafiskt användargränssnitt. Ubuntu Touch kan dock också anpassas till Android. – Ett syfte är att en smart mobil med Ubuntu och Ubuntu Touch också ska kunna användas som persondator genom att man ansluter bildskärm och tangentbord, se Ubuntu Edge. – Läs mer på ubuntu-touch.io.

[grafiskt användargränssnitt] [pek] [ubuntu] [ändrad 11 oktober 2018]

terminal

  1. – förr: bild­skärm och tangent­bord som an­sluts till en stordator eller minidator. Kallas ofta för dum terminal, efter­som den inte fungerar självständigt. Sådana ter­mi­naler ersattes på 1980‑talet av persondatorer, se terminalemulering, på 1990‑talet av klient-server-teknik. – Se också dator­baserad terminal och konsol;
  2. – numera ofta: fönster för text­baserat användargräns­snitt i ett modernt operativ­system;
  3. – i Unix, strikt terminologi: en funktion i operativsystemet som realiseras i en session där operativsystemet och användaren utbyter instruktioner och utdata i textform. Det som användaren ser och hanterar kallas med denna term­i­no­logi för konsol (men oftast kallas det ändå för terminal). Se också tty;
  4. – Terminal – program i macOS för att ge datorn ett text­baserat användargräns­snitt. – Se Apples webbsidor. – Mot­svar­ande i användargränssnittet Xfce;
  5. – anslutningspunkt i elektronisk krets.

– Mer generellt betyder terminal änd­punkt. I medi­cinsk text används det också som adjektiv: en terminal sjukdom är en sjukdom som leder till döden. – Ordet kommer av latinets terminus – änd­punkt, slutpunkt. I princip kan man kalla varje änd­punkt i en kom­mu­ni­ka­tions­kedja för terminal, till exempel en skrivare. På svenska talar vi också till exempel om bussterminaler. – Eftersom ordet terminal på grund av betydelsen dödlig har blivit mer eller mindre oanvändbart i den all­männa betydelsen talar man numera ofta på engelska i stället om end­point.

[användargränssnitt] [hårdvara] [ändrad 5 september 2018]