(försvenskad stavning av chat) – skriftligt samtal via internet med två eller flera. Varje deltagare ser sina egna och de andras inlägg på en lista och kan svara direkt. Det är tekniskt nära besläktat med snabbmeddelanden (instant messages). – Skillnaden mellan chatt och snabbmeddelanden har luckrats upp. Från början innebar chatt att man anslöt sig till ett chattrum och deltog i samtalet där. Ett chattrum är ett diskussionsforum för skriftliga samtal i realtid. Man chattade med dem som för tillfället var inne i chattrummet. (Men det brukade också vara möjligt att bjuda in personer till en privat chatt.) Snabbmeddelanden innebär däremot att man samtalar skriftligt i realtid med en eller flera bestämda personer. Sedan länge kallas även detta för att chatta, bland annat för att det saknas ett kort och tydligt ord för att samtala genom snabbmeddelanden. – Språkligt: Heter det en chatt, flera chattar eller ett chatt, flera chatt? Båda böjningarna används, och det finns en betydelseskillnad. Ett chatt brukar betyda ett chattsamtal. En chatt, chatten brukar betyda en chattlinje eller liknande. – Jämför med öl, som ibland heter en öl (en flaska öl, ett glas öl), ibland ett öl (ett slags öl, ett ölmärke). – Läs också om Chatroulette, röstchatt och videochatt.
[chatt] [ändrad 19 april 2017]
en toppdomän, godkänd 2007, avsedd för teknikoberoende kommunikation med företag och organisationer. – Tanken är att organisationer ska skaffa en .tel‑adress vid sidan av sin vanliga webbadress. (Computer Sweden skulle till exempel kunna skaffa computersweden.tel – vilket tidningen inte har gjort.) Det är inte tillåtet att registrera telefonnummer som domäner under .tel. Den som matar in en .tel‑adress i en dator eller mobiltelefon ska kopplas till organisationen på ett sätt som företaget arrangerar – det kan vara röstsamtal via internettelefon eller textmeddelanden. Man får alltså inte upp en webbsida, utan man öppnar en kommunikationskanal. – .tel är en sponsrad toppdomän som hanteras av det brittiska företaget Telnames (do.tel).
[toppdomäner] [ändrad 21 maj 2023]
asymmetrical digital subscriber line – den äldsta och mest kända formen av DSL. – DSL är en teknik för snabb internetanslutning genom det vanliga telenätet. ADSL har sedan länge ersatts av andra, liknande tekniker med namn som oftast slutar på DSL (men se G.fast). Namnet ADSL används ändå ibland när man i själva verket talar om nyare typer av DSL. – ADSL utvecklades som ett sätt att tillhandahålla bredband genom telenätet till privatpersoner och småföretag. Det sågs som ett provisorium i väntan på anslutning genom optiska fibrer. På 2010‑talet har det i stället allt mer ersatts av dataöverföring genom 3g– och 4g-nätet, förutom genom fiber. – I ursprunglig ADSL kom man upp till ungefär 500 kilobit per sekund, vilket då var mycket jämfört med de maximalt 56 kilobit per sekund som vanliga modem klarade. Nyare former av DSL kan komma upp i hundra megabit per sekund, i bästa fall en gigabit per sekund. – Namnet: ADSL kallas för asymmetriskt därför att abonnenten har hög bandbredd till sig, men låg bandbredd från sig. Man räknar med att abonnenterna vill ta emot stora filer som digital video och musik, men att de mest sänder mindre filer som e‑post.
[dsl] [förkortningar på A] [ändrad 31 december 2017]
sätt att skicka flera meddelanden samtidigt genom samma förbindelse. (En form av multiplex.) Man gör det genom att dela upp förbindelsens frekvensomfång i flera mindre områden. Varje meddelande (delsignal) får sitt eget frekvensområde. DSL bygger på frekvensdelning: samma telefonledning (fast lina) används för telefonsamtal och bredband.
[datakommunikation] [ändrad 23 april 2018]
(DFZ – förvalsfri zon) – på internet: alla de routrar som på egen hand kan dirigera trafik till varje annan destination på internet. – Det engelska namnet kommer av att det inte behövs några default routes (förvalda rutter) i DFZ. (Se också default.) Det innebär att en router i DFZ självständigt ska kunna skicka alla meddelanden vidare till deras destination utan att behöva be en annan router om hjälp med en vägbeskrivning. DFZ består av alla autonoma system.
[internet] [ändrad 13 september 2019]
chatt med tal i stället för med text. – Se också videochatt och röstsamtal.
[chatt] [ändrad 17 december 2019]
(video chat) – video-samtal över internet. Det är bara möjligt mellan personer som har godkänt varandra som kontakter. Man ”ringer upp” genom att klicka på ett eller flera namn i en kontaktlista. Tekniskt förutsätter det att alla har mikrofon, högtalare (eller hörlurar) och videokamera, men det är sedan länge standard på datorer, surfplattor och smarta mobiler. Man måste också ha ett lämpligt program eller en lämplig tjänst. – Skillnaden mellan videochatt och videotelefoni är att videotelefoni görs över det allmänna telenätet. Man slår ett telefonnummer och kan i princip ringa videosamtal till vem som helst som har en telefon med bildskärm. – Se också chatt, röstchatt och röstsamtal.
[chatt] [videoteknik] [ändrad 11 juli 2013]
- – telefoniliknande samtal över internet. – Ordet används om samtal med tjänster som Skype, som inte är telefoni i formell bemärkelse, eftersom de inte använder det allmänna telenätet. (Man slår inte telefonnummer med Skype, och man kan inte ringa till nödnummer som 112, i varje fall inte utan tilläggstjänster.) Röstchatt är en typ av röstsamtal. – Termen används på två sätt:
- – dels enbart för telefoniliknande samtal som inte är telefoni i strikt bemärkelse;
- – dels som övergripande term för både konventionell telefoni och andra röstsamtal;
- – samtal i telefon mellan människor, till skillnad från fax eller dataöverföring med modem över telenätet.
– Språkligt: Termen röstsamtal kan verka fånig, eftersom samtal vanligtvis görs med röster. Men det finns också videosamtal och skriftliga samtal (chatt). Döva kan samtala med teckenspråk, alltså utan att använda rösten. När man talar om röstsamtal är det alltså underförstått att det sker över en elektronisk förbindelse och med röst, men inte med bild. När man å andra sidan talar om videosamtal är det inte bara video, utan också röst (bortsett från videosamtal med teckenspråk). – Om man säger röstsamtal för att skilja det från videosamtal är ordet en retronym.
[datakommunikation] [språktips] [telefoni] [ändrad 11 oktober 2021]
- – ord som i skrift ser likadant ut som ett annat ord. Exempel: modern (=mamman), modern (=trendig). Orden kan uttalas olika, det är bara hur de stavas som räknas när man talar om homografer. – På engelska: homograph. – Se också homofon och homonym;
- – termen homograf används på internet också om ord eller bokstäver som ser likadana ut, men som står för olika ljud i olika alfabet. Exempel: ryska bokstaven ”P” ser ut som det latinska alfabetets P, men den står för R‑ljud; ryska ”C” står för S‑ljud. (Se också glyf). – Homografattack (homograph attack) – försök att stjäla besökare från en webbplats (sidnappning) genom att ha en förfalskad webbplats på en ”homografdomän” (ett slags felstavningsdomän). Det är möjligt därför att man kan ha bokstäver från andra alfabet än det latinska i namnet på en domän. Man kan till exempel registrera MiCrosoft med ryskt ”C” (vilket skulle uttalas ”MiSrosoft”). Sedan kan man lägga ut en länk till MiCrosoft.com och hoppas att folk klickar på den. Förutsatt att offrets webbläsare kan återge icke‑latinska alfabet finns det ingen möjlighet att se skillnad. (På landsdomänen .se är det inte tillåtet att blanda alfabet i domänens namn.) – Läs mer på
denna sida (arkiverad) och i denna rapport från Unicode.
[bluffdomäner] [bluff och båg] [språktips] [ändrad 21 maj 2021]
- – se alfa;
- – Alpha – en 64‑bitars‑processor som utvecklades av Digital† i början av 1990‑talet – Alpha‑processorn presenterades 1992. Compaq, som köpte Digital 1998, sålde 2001 de intellektuella rättigheterna till Alpha‑processorn till Intel. Det ledde till att Alpha sakta men säkert avvecklades till förmån för Intels egna processorkonstruktioner. År 2001 meddelade Compaq att företaget skulle byta ut Alpha mot Intels Itanium‑processorer. När dåvarande Hewlett‑Packard† 2002 köpte Compaq fortsatte Hewlett‑Packard under några år att utveckla och sälja Alpha‑baserade datorer. Den sista Alpha‑processorn, EV7z, kom i augusti 2004. Hewlett‑Packard sålde dem fram till 2006 och gav support till 2011;
- – se Wolfram Alpha.
[nerlagt] [processorer] [programmering] [sökmotorer] [ändrad 20 december 2022]