en mönsterbildande tidig dator, byggd enligt John von Neumanns† princip att programmen ska lagras i samma minne som de data som bearbetas. – IAS‑maskinen byggdes på Institute of advanced study, IAS, (ias.edu) i USA och invigdes 1952. Det var inte den första dator som byggdes enligt von Neumanns princip (SSEM† var före), men IAS machine blev förebild för många tidiga datorer, bland annat BESK†.
Binär elektronisk sekvenskalkylator – Sveriges första elektroniska dator, färdig 1953. (Datorn BARK† kom före, men den var inte elektronisk.) BESK var under en kort tid världens snabbaste dator. Konstruktionen var inspirerad av IAS machine†. – Se Wikipedia. – Se också denna uppsats (arkiverad) av Mattias Fundberg och Mikael Gustavsson. – Läs också om danska DASK† och om SMIL†.
– ett spionprogram som kan installeras i smyg på iPhone och Android‑telefoner, och som används av auktoritära regimer för att övervaka oppositionella och journalister. – Pegasus uppges kunna skicka e‑post, SMS och bilder vidare från telefonen till den som har installerat programmet; det kan också spela in telefonsamtal och aktivera telefonernas mikrofoner i smyg. Denna användning av Pegasus, som utvecklas av det israeliska företaget NSO Group(nsogroup.com), avslöjades i juli 2021 av en grupp organisationer och massmedier, bland annat The Guardian och Amnesty International. Programmet var dock känt sedan tidigare. – I november 2021 svartlistades NSO av USA:s regering – se commerce.gov/news…. – NSO Group uppger att företaget säljer Pegasus enbart till granskade och godkända stater. – Se artikel i The Guardian och Amnestys webbsidor;
– Ferranti Pegasus – en dator som utvecklades på 1950‑talet av brittiska Ferranti†. Den såldes i 40 exemplar. En Pegasus som fanns på Science Museum i London kördes från 1959 till 2009. – Mer i Wikipedia;
interaktiva glasögon utvecklade av Takahito Iguchi, men aldrig tillgängliga som produkt. – En prototyp visades upp 2013 under namnet Telepathy One på mässan SXSW, men den kom aldrig i produktion. Telepathy One var en elegantare, men också enklare, variant av Google Glass. Utförandet var troligen ogenomförbart i industriell produktion. – Senare konstruerades Telepathys glasögon om för att man skulle kunna bära dem utanpå vanliga glasögon. Den senaste modellen var utvecklad för industriellt bruk och såg ut därefter. – Se telepathywear.com (nerlagt sedan mitten av 2010‑talet).
Adlibris Letto – en läsplatta som har sålts i Sverige i olika utföranden sedan februari 2010 av bokhandeln Adlibris. Tycks ha utgått ur sortimentet under 2022. – Letto har ett eget format för e‑böcker, Lettobok, men klarar också Epub och vanliga dokumentformat. – Letto är en något förändrad variant av den nerlagda nederländska läsplattan Bebook†. – Se Adlibris webbsidor (nere sedan oktober 2022).
en påstådd smart klocka från Google. Den skulle enligt rykten visas upp den 30 oktober 2013, men så skedde inte. 2014 lanserade Google däremot ett utförande av Android för smarta klockor, se WearOS (tidigare Android Wear).
en läsplatta som lanserades i Sverige i februari 2010, utvecklad av det franska företaget Bookeen. Då var det den sedan dess avvecklade modellen Cybook Opus. Cybook har sedan dess lanserat andra modeller. – Se Bookeens webbsidor (länk).
(quantum computer) – experimentell datortyp som gör beräkningar med hjälp av fenomen från kvantfysiken, och som i framtiden kan bli mycket kraftfull. – Lite förenklat kan en kvantdator med en processor bearbeta många tal samtidigt. Mer precist: utföra samma beräkning på många tal samtidigt. En klassisk dator måste däremot ta ett tal åt gången (såvida den inte har flera processorer). Kvantdatorer skulle därför radikalt snabba upp vissa typer av tidskrävande beräkningar. Många (men inte alla) så kallade NP‑fullständiga problem kan lösas mycket snabbare av en kvantdator än med en klassisk dator, men andra NP‑fullständiga problem skulle i praktiken ändå vara olösliga – det skulle ta tusentals år att lösa dem, även med en kvantdator. Enkla beräkningar kan däremot gå snabbare med en traditionell dator än med en kvantdator. En relativt lättfattlig förklaring från 2021 av kvantdatorexperten Scott Aaronson i tidskriften Quanta finns på denna länk. – Den första som spekulerade i möjligheten att konstruera kvantdatorer var nobelpristagaren Richard Feynman†. Algoritmer för programmering av kvantdatorer utvecklades på 1990‑talet av den amerikanska matematikern Peter Shor(länk), läs mer här och här. – Läs också om programspråken Quipper och Q#. – Kvantdatorer bygger på att materiens minsta beståndsdelar, främst elektroner och fotoner, tycks kunna befinna sig i två oförenliga tillstånd på samma gång, till exempel två spinn samtidigt (superposition). En elektron i det tillståndet kan i en kvantdator därför stå för 1 och 0 på samma gång (men se Aaronsons artikel). Motsvarigheten till en bit (1 eller 0) i en vanlig dator heter i kvantdatorer qubit eller kvantbit – 1 och 0. – I en vanlig dator står ett tiosiffrigt binärt tal för ett av talen 0–1 023, men i en kvantdator står motsvarande tal (tio kvantbitar) för alla tal från 0 till 1 023. Under rätt omständigheter kan kvantdatorn vara i ett tillstånd där den verkar bearbeta alla dessa tal parallellt. – Läs också om Quantum in the cloud och IBM Quantum experience. – I augusti 2019 publicerade den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA en artikel, skriven av Eleanor G Rieffel i samarbete med forskare på Google, där det beskrevs en testning av en kvantdator. Nasa tog bort artikeln efter några dagar, men den finns kopierad på denna länk. Det var en artikel om Googles påstådda lyckade demonstration av kvantsuveränitet(quantum supremacy) som av misstag hade publicerats i förtid. – IDG:s artiklar om kvantdatorer: länk.