IAS machine

en mönsterbildande tidig dator, byggd enligt John von Neumanns† princip att programmen ska lagras i samma minne som de data som bearbetas. – IAS‑maskinen byggdes på Institute of advanced study, IAS, (ias.edu) i USA och invigdes 1952. Det var inte den första dator som byggdes enligt von Neumanns princip (SSEM† var före), men IAS machine blev förebild för många tidiga datorer, bland annat BESK†.

[historiska datorer] [it-historia] [ändrad 2 oktober 2018]

BESK

Ålderdomlig manöverpanel i format som ett större skrivbord.
BESK:s manöverpanel.

Binär elektronisk sekvens­kalkylator – Sveriges första elek­tro­niska dator, färdig 1953. (Datorn BARK† kom före, men den var inte elek­tro­nisk.) BESK var under en kort tid världens snab­baste dator. Kon­struk­tionen var inspire­rad av IAS machine†. – Se Wikipedia. – Se också denna upp­sats (arkiverad) av Mattias Fund­berg och Mikael Gustavs­son. – Läs också om danska DASK† och om SMIL†.

[förkortningar på B] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 25 oktober 2018]

Pegasus

  1. – ett spionprogram som kan installeras i smyg på iPhone och Android‑telefoner, och som används av auktoritära regimer för att övervaka oppositionella och journalister. – Pegasus uppges kunna skicka e‑post, SMS och bilder vidare från telefonen till den som har installerat programmet; det kan också spela in telefonsamtal och aktivera telefonernas mikrofoner i smyg. Denna användning av Pegasus, som utvecklas av det israeliska företaget NSO Group (nsogroup.com), avslöjades i juli 2021 av en grupp organisationer och massmedier, bland annat The Guardian och Amnesty International. Programmet var dock känt sedan tidigare. – I november 2021 svartlistades NSO av USA:s regering – se commerce.gov/news…. – NSO Group uppger att företaget säljer Pegasus enbart till granskade och godkända stater. – Se artikel i The Guardian och Amnestys webbsidor;
  2. – arbetsnamn på det Microsoft-projekt som ledde till Windows CE†;
  3. – Ferranti Pegasus – en dator som utvecklades på 1950‑talet av brittiska Ferranti†. Den såldes i 40 exemplar. En Pegasus som fanns på Science Museum i London kördes från 1959 till 2009. – Mer i Wikipedia;
  4. – en robot som postorderföretaget Amazon använder för att sortera utgående paket. Den infördes i början av 2019. Se denna artikel på Amazons webbsidor.

Pegasos – Πήγασος – var i grekisk mytologi en bevingad häst. Pegasus är den latinska stavningen av samma namn.

[historiska datorer] [it-historia] [robotar] [skadeprogram] [underrättelseverksamhet] [windows] [övervakning] [ändrad 4 januari 2023]

Telepathy

interaktiva glasögon utvecklade av Takahito Iguchi, men aldrig tillgängliga som produkt. – En prototyp visades upp 2013 under namnet Telepathy One på mässan SXSW, men den kom aldrig i produk­tion. Telepathy One var en elegantare, men också enklare, variant av Google Glass. Utförandet var troligen ogenomförbart i industriell produktion. – Senare konstruerades  Telepathys glas­ögon om för att man skulle kunna bära dem utanpå vanliga glas­ögon. Den senaste modellen var utvecklad för industri­ellt bruk och såg ut därefter. – Se telepathywear.com (nerlagt sedan mitten av 2010‑talet).

[aldrig realiserat] [glasögon] [ändrad 5 mars 2022]

Letto

Adlibris Letto – en läsplatta som har sålts i Sverige i olika utföranden sedan februari 2010 av bokhandeln Adlibris. Tycks ha utgått ur sortimentet under 2022. – Letto har ett eget format för e‑böcker, Lettobok, men klarar också Epub och vanliga dokumentformat. – Letto är en något förändrad variant av den nerlagda nederländska läsplattan Bebook†. – Se Adlibris webbsidor (nere sedan oktober 2022).

[läsplattor] [ändrad 3 oktober 2022]

Cybook

en läsplatta som lanserades i Sverige i februari 2010, utvecklad av det franska företaget Bookeen. Då var det den sedan dess avvecklade modellen Cybook Opus. Cybook har sedan dess lanserat andra modeller. – Se Bookeens webb­­sidor (länk).

[läsplattor] [ändrad 20 november 2019]

kvantdator

(quantum computer) – experimentell dator­typ som gör beräkningar med hjälp av fenomen från kvantfysiken, och som i fram­tiden kan bli mycket kraft­full. – Lite förenklat kan en kvant­dator med en processor be­arbeta många tal samtidigt. Mer precist: utföra samma be­räk­ning på många tal sam­tidigt. En klassisk dator måste däremot ta ett tal åt gången (såvida den inte har flera processorer). Kvantdatorer skulle därför radikalt snabba upp vissa typer av tidskrävande beräkningar. Många (men inte alla) så kallade NP‑fullständiga problem kan lösas mycket snabbare av en kvantdator än med en klassisk dator, men andra NP‑fullständiga problem skulle i praktiken ändå vara olösliga – det skulle ta tusentals år att lösa dem, även med en kvantdator. Enkla beräkningar kan däremot gå snabbare med en traditionell dator än med en kvantdator. En relativt lättfattlig förklaring från 2021 av kvantdatorexperten Scott Aaronson i tidskriften Quanta finns på denna länk.   – Den första som spekule­rade i möjligheten att konstruera kvantdatorer var nobelpristagaren Richard Feynman†. Algoritmer för programme­­ring av kvant­datorer utvecklades på 1990‑talet av den amerikanska mate­ma­tikern Peter Shor (länk), läs mer här och här. – Läs också om programspråken Quipper och Q#. – Kvantdatorer bygger på att materiens minsta be­stånds­delar, främst elektroner och fotoner, tycks kunna befinna sig i två oförenliga tillstånd på samma gång, till exempel två spinn samtidigt (superposition). En elektron i det tillståndet kan i en kvantdator därför stå för 1 och 0 på samma gång (men se Aaronsons artikel). Motsvarigheten till en bit (1 eller 0) i en vanlig dator heter i kvantdatorer qubit eller kvantbit – 1 och 0. – I en vanlig dator står ett tiosiffrigt binärt tal för ett av talen 0–1 023, men i en kvant­dator står motsvarande tal (tio kvantbitar) för alla tal från 0 till 1 023. Under rätt omständig­heter kan kvantdatorn vara i ett tillstånd där den verkar bearbeta alla dessa tal parallellt. – Läs också om Quantum in the cloud och IBM Quantum experience. – I augusti 2019 publicerade den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA en artikel, skriven av Eleanor G Rieffel i samarbete med forskare på Google, där det beskrevs en testning av en kvantdator. Nasa tog bort artikeln efter några dagar, men den finns kopierad på denna länk. Det var en artikel om Googles påstådda lyckade demonstration av kvantsuveränitet (quantum supremacy) som av misstag hade publicerats i förtid. – IDG:s artiklar om kvantdatorer: länk.

[experimentell teknik] [kvant] [kvantdatorer] [ändrad 14 juni 2021]