ett program som automatiskt hämtar inlägg från Usenet enligt användarens inställningar. Det påminner alltså om en RSS‑läsare, fast med inriktning på Usenet i stället för på bloggar. – Mer på sabnzbd.org.
”flejmbete” – avsiktligt provokativt inlägg; brandfackla – inlägg i diskussion på internet, gjort enbart för att framkalla hetsiga reaktioner. – Se flame. – De som lägger ut flame baits kallas på svenska för flejmare. – Se också troll.
– på engelska record – i databaser: sammanhörande data om en person, ett föremål eller en händelse. Brukar visas som en rad(row) i en tabell. Varje post består i sin tur av ett eller flera fält, som namn, adress, telefonnummer. Posten identifieras av ett nyckelfält, till exempel personnummer;
– a post – ett inlägg (i diskussion på internet). Den engelska termen post eller posting används ofta på svenska i denna betydelse. Skriv hellre inlägg. – To post – att göra ett inlägg (i diskussion på internet), att publicera ett inlägg, att göra ett inlägg; även att posta (med engelskpåverkat uttal – ”Hon har postat det på Facebook”). Ursprunglig betydelse av engelska to post är att sätta upp eller att anslå [ett plakat];
– kort för post-production. – ”We’ll fix it in post” – ”vi rättar till det i postproduktion”, ofta underförstått: ”vi skjuter upp problemet tills vidare”.
(netikett, nätikett, på engelska netiquette) – god ton på internet. – Trots att internet ibland framställs som en häxbrygd av bombrecept, näthat och pornografi har det växt fram ett antal regler som de flesta följer i diskussionsforum, i chatt och i sociala nätverk:
– man skriver inte hela meningar eller delar av meningar med stora bokstäver: det räknas som att SKRIKA;
– inga personangrepp, hets mot folkgrupp och liknande är acceptabla;
– man väljer sina ord med tanke på att ironi (se SARC) och dubbeltydigheter inte alltid uppfattas i skrift. Humörfigurer eller emoji kan därför användas för att markera skämt och ironi;
– man lägger inte sina inlägg i fel diskussionsforum – oavsett hur angelägna man själv tycker att de är (se crossposting);
– Ordet netiquette skapades 1995 av Sally Hambridge, då anställd på Intel och medlem av internets tekniska ledningsgrupp IETF. Hennes riktlinjer för nätetikett har publicerats i IETF:s officiella dokumentation RFC som nummer 1855 – klicka här.
– ett svenskt diskussionsforum på internet, känt för sin kompromisslösa syn på yttrandefrihet. – Flashback har funnits på internet i olika former sedan 1995. Tidigare (1993–1997) fanns en tryckt tidning med samma namn. Grundare är Jan Axelsson. – Flashback dömdes 2002 att betala ett högt skadestånd för att ha publicerat namnet på en dömd brottsling. Jan Axelsson och hans företag förbjöds då också att driva diskussionsforum på internet i Sverige. Flashback öppnades då på en utländsk server. Företagsstrukturen bakom Flashback har sedan dess gjorts om flera gånger. – Flashback tillåter mycket frispråkiga inlägg, men har som policy att ta bort inlägg som strider mot svensk lag. Kritiker anser ändå att Flashback ger utrymme åt rasistiska och sexistiska inlägg och åt hetskampanjer mot personer, näthat. – Aftonbladet hade i februari 2015 en mycket kritisk artikelserie om Flashback, se denna länk. – Debattörer på Flashback har flera gånger utfört gott journalistiskt arbete, och 2011 fick Flashback Sveriges Radios journalistpris Medieormen(se länk). – IDG:s artiklar om Flashback, se denna länk. – Se flashback.org. – Flashback driver också en anonymitetsserver;
– en trojansk häst som infekterar Mac-datorer. Flashback upptäcktes i slutet av 2011. Flashback utnyttjar en sårbarhet i den version av Java som används på Mac. Oracle rättade till sårbarheten i Java i början av 2012, men det dröjde ytterligare ett par månader innan Apple skickade ut den rättade versionen. – Mer i Wikipedia.
– flamma, eller med försvenskad stavning: flejm – argt meddelande till någon på ett diskussionsforum; ofta en hel skur med sådana arga meddelanden till samma person. – To flame [somebody]– att flamma [någon], även: att flejma – att publicera sådana inlägg. Det kan vara en reaktion på olämpliga inlägg på internet, som flooding eller spam, men det kan också sakna vettig anledning. – Läs också vad Datatermgruppen skriver (länk). – Se också flame bait och flame war samt troll;
– Flame on / Flame off – markering i meddelande om att här kommer det ett argt inlägg (respektive: här slutar det);
– Flame – ett avancerat infiltrationsprogram för industrispionage, upptäckt i maj 2012. Det hade då troligen varit spritt i flera år. – Flame angriper i första hand industri i Mellanöstern. Det upptäcktes av Kaspersky Lab, se pressmeddelande. Flame är en mask som inte sprids automatiskt från den infekterade datorn till andra datorer. Flame upptäcktes under sökningarna efter det förmodade skadeprogrammetWiper. – Tidigare liknande infektioner är Duqu och Stuxnet.
