(PIR) – ett amerikanskt företag som har hand om toppdomänen .org. – PIR grundades 2002 som helägt dotterbolag till Internet Society. Det är registrerat som icke vinstdrivande företag och har som enda uppgift att administrera .org-domänen. – Se thenew.org. – I slutet av 2019 blev det känt att Internet Society tänkte sälja PIR till företaget Ethos Capital (ethoscapital.com) för 1,135 miljarder dollar. Det blev dock inte av.
[företag] [toppdomäner] [ändrad 8 juni 2020]
landsdomän för det afrikanska öriket São Tomé och Príncipe. Domänen används i flera andra sammanhang, bland annat för en del webbsidor med anknytning till Stockholm.
[landsdomäner] [21 november 2019]
en privat toppdomän som används för att skapa eller öppna dokument direkt från webbläsarens adressrad. – Om man till exempel skriver doc.new på adressraden skapas ett nytt tomt dokument i Google Dokument direkt. (Förutsättningen är att man är inloggad på Googles tjänster.) Liknande funktioner finns eller kommer att finnas på .new‑domäner som andra företag har registrerat. eBay har registrerat sell.new – den leder direkt till eBays sidor för försäljning av varor. Den privata toppdomänen .new registrerades i oktober 2019 av Google. – Se Googles webbsidor.
[privata toppdomäner] [ändrad 30 april 2020]
en sponsrad toppdomän för katalanskt språk och kultur. Toppdomänen .cat infördes 2005 och är öppen för personer som tillhör den katalanska språkliga och kulturella gemenskapen. Alla sökande måste godkännas av organisationen domini.cat. – Toppdomänen .cat är kontroversiell, eftersom den anses uppmunta katalansk separatism, och den spanska centralregeringen har beordrat att flera sajter på .cat ska stängas.
[toppdomäner] [10 november 2019]
en toppdomän som vilken person som helst får registrera en domän under (en öppen toppdomän). Domänen ska innehålla personens eget namn, till exempel maria.johansson.name eller bara förnamn: zlatan.name. Grundregeln är ”först till kvarn”. I vissa fall kan en registrering ifrågasättas i efterhand. Registrering av .name-sajter sköts av företaget Verisign – se Verisigns webbsidor.
[toppdomäner] [ändrad 30 april 2020]
(DoH) – ett system för kryptering av anrop från webbläsare till DNS‑servrar. Syftet är att försvåra olovlig avläsning och manipulation, till exempel man‑i‑mitten‑attacker. Det som krypteras med HTTPS är webbläsarens förfrågan om vilken IP‑adress som motsvarar en given webbadress (URL) – se DNS. Det är IP‑adressen (en rad med siffror) som datorn måste använda för att nå den önskade webbsidan – webbadressen (som idg.se) är bara ett hjälpmedel för det mänskliga minnet. Med användning av DoH blir en sådan förfrågan en obegriplig serie ettor och nollor för den som uppsnappar förfrågan. Det krävs att både webbläsaren och DNS‑servern är anpassad för DoH. – Google (Chrome) och Mozilla (Firefox) började testa DoH under 2018. DoH är en standard som har fastställts av internets tekniska ledningsgrupp IETF som en RFC (RFC 8484). – DoH har dock mött kritik för att det försvårar filtrering av otillåtna och spärrlistade webbsidor, till exempel sådana som sprider skadeprogram.
[domäner] [kryptering] [rfc] [webben] [ändrad 30 maj 2021]
bluffdomän som skiljer sig från en legitim domän genom att den ligger under en annan toppdomän. – Domänen har registrerats av någon annan än det aktuella företaget eller organisationen, och i hopp om att besökare ska ta fel. – Påhittat exempel: det svenska företaget ”Foretag”, som finns på ”foretag.se”. Men det finns också en domän som heter ”foretag.tm”, och det är en bluffdomän – den tillhör inte företaget ”Foretag”. Den har registrerats av någon utomstående under toppdomänen .tm. Huvuddomänen (”foretag”) är alltså bokstav för bokstav identisk med en legitim huvuddomän, men den är registrerad under en annan toppdomän (.tm i stället för .se). – För att man ska kunna tala om bluff krävs också att sajten ”foretag.tm” används för att på något sätt lura besökare som tror att de har kommit till företaget ”Foretags” webbsidor. – Detta slags domäner kan vara legitima. Det är ju inte omöjligt att ett företag i Turkmenistan (toppdomänen .tm) heter likadant som ett svenskt företag och därför registrerar samma huvuddomän – men risken för att besökare ska förväxla webbplatserna är i sådana fall troligen minimal. För att man ska kunna tala om toppdomänbluff måste man se till syftet med registreringen och hur domänen används. – I sådana fall, i synnerhet om det gäller internationellt kända företagsnamn och även personnamn, kan registrering av sådana domäner återkallas, och i vissa fall vara brottslig – se till exempel domänrofferi och Trademark clearinghouse, se också alternativt tvistlösningsförfarande. – Man talar också om dubbelgångardomäner (doppelganger domains) och onda tvillingar (evil twins).
[bluffdomäner] [bluff och båg] [ändrad 6 april 2020]
internetdomän som, utan giltig anledning, heter nästan likadant som ett känt företags eller annan organisations domän. Skillnaden kan vara en enstaka bokstav. (Stadskontoret.se i stället för statskontoret.se.) Felstavningsdomäner är ofta bluffdomäner, alltså tillkomna i bedrägligt syfte. De kan till exempel användas för domän-i-mitten-attacker. (Likheterna i stavning kan givetvis också ha giltiga skäl.) – Felstavningsdomäner kallas också för dubbelgångardomäner, på engelska: doppelganger domains. – Se också fulregistrering och homografattack.
[bluffdomäner] [bluff och båg] [27 augusti 2019]
– internetdomän med namn som avsiktligt har valts för att det ska kunna förväxlas med en annan, seriös domän. Det finns två huvudtyper:
- – se toppdomänbluff;
- – se felstavningsdomän.
– Bluffdomäner används för att lura besökare till sajter som besökarna annars inte skulle gå till, till exempel till sajter som marknadsför pornografi eller snabba sätt att bli rik (jämför med spam). Ibland handlar det bara om att driva upp besökssiffror eller om att samla in adresser för spam. Bluffsidor kan också användas för att lura personer att logga in på den falska webbsidan (vilket inte lyckas) och därmed lämna ifrån sig användarnamn och lösenord (se nätfiske).
[bluffdomäner] [bluff och båg] [27 augusti 2019]