App tracking transparency

(ATT) – krav på att appar för iPhone har tillstånd av användaren för insamling av data från andra appar och webbsidor. – Varje app som vill samla in data från andra appar och webbsidor (spårning) måste presentera en dialogruta för användaren. Användaren kan då välja att tillåta spårning eller säga nej. Om användaren säger nej får detta inte påverka appens användbarhet. Observera att det är fritt fram för appen att samla in data från användningen av appen. – App tracking transparency, på svenska Spårningstransparens för appar, infördes 2021 i iOS version 14.5. Det ingår också i iPadOS och tvOS. – App tracking transparency bedöms ha lett till minskade annonsintäkter för flera storföretag, bland annat Meta. Det har nämligen gjort det svårare att med framgång publicera riktade annonser baserade på analys av kundernas preferenser och beteenden. Och Apples användare är eftersökta som måltavlor för riktad annonsering, eftersom de brukar ha bättre ekonomi än genomsnittet, och alltså har bättre råd att nappa på annonser. – Se Apples webbsidor: support.apple.com…. – Läs också om IDFA.

[ios med flera] [kartläggning] [marknadsföring] [personlig integritet] [webbreklam] [28 oktober 2022]

mörka nätet

den del av internet som är krypterad och som därför inte kan kartläggas av vanliga sökmotorer. – Syftet med att publicera på det mörka nätet är ofta att hemlighålla försäljning av olagliga tjänster och produkter, eller att dölja annat som är förbjudet eller som av andra skäl anses värt att hemlighålla. För att man ska kunna besöka sidor på det mörka nätet krävs det att man har tillgång till rätt webbadress (URL) och krypteringsnyckel, ofta i kombination med krav på användarnamn och lösenord. – Se också darknet. – Se boken The dark net (länk) från 2014 av Jamie Bartlett, svensk översättning Det mörka nätet från 2016 (länk); se också föredrag på TED: ted.com/talks…. – Det mörka nätet var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[mörka webben] [årets nyord] [1 maj 2022]

unik webbläsare

(unique browser) – i webbstatistik: identifierad webbläsare som används vid besök på en webbsida. I synnerhet om den som använder webbläsaren klickar på en annons. – Det gäller alltså individuella exemplar av webbläsare. Webbläsare kan av en annonsör, eller av den som publicerar en webbsida, identifieras med kakor (cookies) och genom särskiljande tekniska egenskaper (se signatur, betydelse 2). – Begreppet unik webbläsare förväxlas ibland med unik besökare. (Bland annat för att den engelska förkortningar UB för unique browser misstolkas.) Unik webbläsare är mer rättvisande, eftersom man inte vet vilken person som använder webbläsaren (såvida besökaren inte har loggat in sig). Flera personer kan ju använda samma dator och samma webbläsare. Å andra sidan kan samma person använda flera webbläsare.

[webbstatistik] [28 april 2022]

age-gating

åldersgräns på internet – krav på en del webbplatser om att besökare intygar att de är över en angiven ålder. – Detta är en tom formalitet i de flesta fall, eftersom det är besökaren själv som intygar, och alltså kan bluffa. Age‑gating används mest för att hålla webbplatsens utgivare fri från ansvar ifall underåriga besökare skulle råka se något olämpligt. – Där ålderskontroll verkligen är viktigt kan man kräva inloggning med e‑legitimation. – När det gäller köp på internet säger lagen att den som är under 18 år inte kan ingå avtal om köp. Sådana avtal är ogiltiga. Men det finns ingen tvingande regel om att säljaren måste verifiera köparens ålder. (Undantag: den som är över 16 år får sluta avtal om köp för pengar som hen själv har tjänat.) – På engelska också: age verification system.

[e-handel] [inloggning] [webbsidor] [13 mars 2022]

web2

beteckning på webben när den domineras av storföretag som Google, Facebook och Twitter. – Storföretagen tillhandahåller gratistjänster till sina besökare och användare mot att de kan samla in data om besökarna och användarna och sälja dessa data för marknadsföring. – Uttrycket web2 används främst av anhängare av det som kallas för web3. – Web1 var webben under dess första år på 1990‑talet. – Jämför med webb 2.0, som är något annat.

[generationer] [webben] [7 mars 2022]

web3

beteckning på webben när den baseras på blockkedjor, smarta kontrakt och kryptovalutor. – Uttrycket web3 används främst av anhängare av Ethereum, ett blockkedjebaserat system som används för programmering (se DApp) och för betalningar med kryptovalutan ether. Fördelen med web3 sägs vara att det är decentraliserat och skyddat från censur och andra statliga ingripanden. Web3 står i kontrast till web2. – Läs mer på ethereum.org…. – Läs också om det sällan använda uttrycket webb 3.0, som står för något annat.

[generationer] [webben] [7 mars 2022]

Google-skatten

företags kostnad för att annonsera på Google. – Google‑skatten är klickpriset (cost per click), alltså det pris som annonsören betalar varje gång som en besökare klickar på en annons i Googles sökresultat. Annonsören har avtal med Google om att en annons ska visas när någon söker på ett visst ord eller namn. Klickpriset brukar vara tio till tjugo kronor per klick. Det exakta priset fastställs ofta, om det finns flera företag som har valt samma sökord, genom en auktion i realtid med automatisk budgivning. 

[sökmotorer] [webbreklam] [3 mars 2022]