skribenten Jaron Laniers beteckning på det han också kallar för nätkollektivism (online collectivism). – I artikeln ”Digital Maoism: The hazards of the new online collectivism” från 2006 (arkiverad) kritiserade han tanken att värdefull och användbar kunskap kan skapas av ett stort antal personer som samarbetar över internet utan att känna varandra eller ens veta vad de andra heter. Det gäller sådana arbetsformer som på engelska har benämningar på crowd, hive, swarm och liknande. Kritiken gäller också wikier och Wikipedia. Sådana arbetsformer leder, enligt Lanier, till att deltagarna eftersträvar, eller tvingas till, konsensus och att all personlig prägel försvinner. Lanier anser att trovärdig information kommer från namngivna personer med en tydlig personlighet, och han påpekar att ingen ansiktslös kollektiv process kunde ha skapat iPhone.
[hop] [webbuppslagsverk] [wiki] [30 juni 2020]
ägnande av mycket tid åt att leta efter domedagsnyheter på internet: epidemier, katastrofer, miljöförstöring. – Domedagsskrollande var ett av årets nyord 2021 enligt Språkrådet (se isof.se…) och Språktidningen (se spraktidningen.se…). – Även: domedagssurfande. – Det engelska utttrycket doomscrolling blev känt 2020 under Covid‑pandemin. Det ska ha myntats av journalisten Kevin Roose (kevinroose.com) på New York Times. – Kallas också för doomsurfing. – Se också scrolling (skrollning). – Helt apropå: se denna länk.
[it-liv] [surf] [årets nyord] [ändrad 12 mars 2023]
– return on ad spend – avkastning på annonsutgifter – ett mått på annonskampanjers effektivitet. Mätningen förutsätter att man kan se vilken försäljningsökning som beror på annonseringen.
[förkortningar på R] [marknadsföring] [webbreklam] [15 juni 2020]
ett frågespråk för frågor (queries) till webbplatser genom deras API:er. – Syftet är att webbplatser ska kunna anropas och användas som databaser utan att den som gör det ska behöva veta något om hur webbplatsen är uppbyggd. Man ska alltså, förutsatt att man har behörighet, kunna göra sökningar samt lägga till, ändra och ta bort data på webbplatsen. Förutsättningen är givetvis att den anropade webbplatsen har ett API för GraphQL. – Många företag har anpassat sina webbplatser för GraphQL. – GraphQL utvecklades 2012 av Lee Byron (leebyron.com) på Facebook och släpptes 2015 med öppen källkod. 2018 överlät Facebook rättigheterna till GraphQL till nybildade GraphQL Foundation (foundation.graphql.org). – Namnet: Graph står för graf som i grafdatabas; QL står för query language. – Se graphql.org.
[databaser] [programspråk] [webbpublicering] [13 juni 2020]
– kort för MongoDB, Express, Angular JS och Node.js. – MEAN är en så kallad programstack för programmering och drift av webbplatser. Angular.js används för att programmera den synliga aspekten (front-end) av webbsidorna. MEAN är ett nyare alternativ till LAMP.
[förkortningar på M] [webbpublicering] [ändrad 10 maj 2020]
”vänta medan jag googlar det åt dig” – ironisk kommentar till folk som frågar efter sådant som de lätt kunde ta reda på själva. – Även: LMGDFY.
[förkortningar på V] [förkortningar på svenska][sökmotorer] [9 maj 2020]
om webbsidor och e‑handel: avhopp, övergivande:
- – det att en besökare lämnar en webbsida utan att följa några länkar på samma webbplats vidare;
- – det att en kund i e‑handel lämnar sajten utan att köpa något, eventuellt efter att ha lagt varor i varukorgen;
- – eller att en kund i telefonkö tröttnar och lägger på utan att ha kommit fram till kundtjänsten.
– Abandonment rate eller abandon rate – avhoppskvot, övergivningskvot. – Oftast eftersträvar man en låg avhoppskvot, men i vissa fall, till exempel när det gäller sidor med sökmotorresultat, är en hög avhoppskvot ett tecken på att besökaren hittar det hon söker efter redan på första sidan.
[webben] [ändrad 31 augusti 2021]
bloggspam – stulet eller kopierat material på en blogg, publicerat enbart för att dra besökare till bloggen och för att höja bloggens rankning i sökmotorer; det tillför inget nytt, och kan vara ofullständigt eller förvrängt. – Läs också om sham news och spam.
[bloggar] [bluff och båg] [rankning] [12 december 2019]
fullständighetsillusionen, illusionen av fullständighet – föreställningen att den del av en webbsida som syns på bildskärmen är hela webbsidan: en del användare inser inte, eller tänker inte på, att de kan skrolla för att få se resten av webbsidan. Motsvarande för andra fönster. – Se också nedanför kanten. – Se denna artikel från Norman Nielsen Group med tips om hur man undviker att skapa en fullständighetsillusion.
[grafiskt användargränssnitt] [webbpublicering] [ändrad 25 januari 2021]
- – den del av en webbsida eller annat fönster som inte ryms på bildskärmen. För att se den delen måste man skrolla. – En del användare är omedvetna om att det kan finnas något ”nedanför kanten” och tror att information som i själva verket finns där saknas eller har försvunnit. – På engelska: below the fold. – Se också illusion of completeness;
- – se fold.
[grafiskt användargränssnitt] [webbpublicering] [ändrad 25 januari 2021]