en enkortsdator med höga prestanda och Arm-processor. Den kommer från det kinesiska företaget LeMaker. Försäljningen började våren 2016, och priset var då 400 dollar, senare 299 dollar. – Se denna länk (brukar fungera, trots eventuell överstrykning).
en aldrig tillverkad handhållen dator i kreditkortsformat med Linux som operativsystem. – Itsy utvecklades i slutet av 1990‑talet som tekniskt experiment för Compaqs† (senare del av dåvarande Hewlett‑Packard†) räkning av Western Research Lab och Systems Research Center i Palo Alto. Syftet var att ta fram en handhållen dator som skulle vara betydligt mer kraftfull än Palm† och Windows CE-datorer, och som klarade krävande uppgifter som taligenkänning. Specifikationerna är offentliga. Projektet är sedan länge nerlagt, men dokumentation finns kvar på HP:s webbsidor (länk) (nere i september 2020 – arkiverad).
i denna ordlista: beteckning på liten dator som levereras som ett enda kretskort. – Köparen får ansluta tangentbord och bildskärm samt eventuellt låda. – Enkortsdatorer används i undervisning, i hobby, för experiment och i inbyggda system. – Alla datorer innehåller naturligtvis kretskort i någon form. Den ursprungliga betydelsen av enkortsdator var att datorn, när man köpte den, enbart bestod av ett enda kretskort. Men ordet används också om byggsatser och enkla hobbydatorer. – Enkortsdator var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet(länk) och Språktidningen(länk).
– Googles system för att hålla reda på sin programkod. – Google hade redan 2015 två miljarder rader programkod, vilket motsvarar ungefär 85 terabyte. Det är troligen den största kodbasen i världen. Alla Googles 25 000 utvecklare har tillgång till all denna kod. De kan också göra ändringar i större delen av koden. Undantag är vissa kritiska delar som bara ett mindre antal utvecklare kan ändra i. Källkoden till Android och Chrome OS hanteras också separat. – Piper kan beskrivas som en versionshanterare för Googles programkod. Programmet ska se till att det är den senaste versionen som gäller och att två eller flera utvecklare inte samtidigt och oberoende av varandra ändrar i samma kod. Detta är möjligt därför att utvecklarna i själva verket inte har direkt tillgång till koden: ett antal mindre program, robotar, verkställer ändringarna på ett säkert och konsistent sätt. – Google hade tidigare ett liknande program som hette Perforce;
– en komplett dator i byggsats för barn. Piper är utvecklad för att man ska kunna spela Minecraft, och bygger på Raspberry Pi. Lanserades 2016. – Se playpiper.com.
en brittisk enkortsdator för undervisning. – Micro Bit utvecklades på initiativ av BBC, och delades 2015 ut gratis till alla brittiska sjundeklassare. – Se microbit.org.
en byggsats till en komplett enkel dator. Ett barn ska kunna montera den. – Kano bygger på Raspberry Pi. Den har operativsystemet Kano OS, som bygger på Debian(Linux). – Se kano.tech. – Jämför med Beaglebone, Chip (betydelse 2) och Micro Bit.
– Omega – det operativsystem som Google använder internt för sina tjänster, som sökmotorn och Gmail. Det ersatte 2013 operativsystemet Borg†. – Det finns också ett utförande som Google har släppt med öppen källkod, Kubernetes. – Läs mer i denna artikel från Google (länk) och i denna artikel från ACM(länk);
– i matematik: sannolikheten för att ett datorprogram avslutas inom ändlig tid, uttryckt som ett tal mellan noll och ett. – Talet definierades av den argentisk-amerikanska matematikern Gregory Chaitin(länk), då på IBM. Det kallas också för Chaitins konstant. – Omega är definitionsmässigt ett icke beräkningsbart tal. Definitionen av talet bygger på datorpionjären Alan Turings† uppsats från 1936 om stopproblemet. Chaitin definierade omega redan på 1960‑talet, men han såg det länge som en rent teoretisk skapelse. Senare har den argentinska matematikern Verónica Becher(länk) visat att talet är användbart i andra matematiska sammanhang;
den mest kända enkortsdatorn. – Kretskortet är ungefär lika stort som ett kreditkort. Hårddisk, bildskärm och tangentbord ingår inte, utan måste kopplas in av köparen, vilket är relativt enkelt. – Raspberry Pi utvecklades i Storbritannien för undervisning i skolor och lanserades 2012. Den blev snabbt populär utanför skolorna, först bland hobbyister, sedan även bland professionella användare. Den används till exempel som inbyggt system. – Fem miljoner exemplar av Raspberry Pi hade sålts i februari 2015, vilket gjorde den till den brittiska dator som dittills hade sålts i flest exemplar. – Valfritt operativsystem kan användas, förutsatt att det kan köras på datorns processor, men det finns ett särskilt, Linux‑baserat operativsystem, Raspbian, att tillgå. – En ny kraftfullare version, kallad Pi2, presenterades i februari 2015. Den är kompatibel med operativsystem och program för den äldre modellen, men den kan också köra Windows 10. Version B av Raspberry Pi2 säljs i Sverige för lite under 400 kronor. – I slutet av 2015 kom Raspberry Pi Zero, ett förenklat utförande som kostar runt 40 kronor. – Version 3 kom i februari 2016 och har bland annat wi‑fi. I november 2018 kom Raspberry Pi 3 Model A+, som är något mindre än Model B och kostar 20 dollar. – Se också Risc OS och Pidora. – Raspberry Pi kallas ibland skämtsamt för ”paj”. Förkortas ibland RPi. – Se raspberrypi.org. – IDG:s artiklar om Raspberry Pi: länk.