Ord och uttryck i it-branschen
digitalavgiftning, digital tork – avvänjning från att ständigt ha mobiltelefon, surfplatta eller dator till hands. Det finns också ett företag som heter Digital Detox, se digitaldetox.com. – Se också Camp Grounded, infomani, internetberoende, to offline och social överbelastning samt digital vegan.
[beroende] [digitalfritt] [företag] [ändrad 18 december 2019]
– se internetberoende.
(ADT) – minskad effektivitet orsakat av övermått av information. – E‑post, telefonsamtal, sociala medier och andra distraktioner gör att man inte kan koncentrera sig på det man ska göra. – Benämningen lanserades 2006 av den amerikanska psykiatern Edward Hallowell (drhallowell.com) i boken CrazyBusy (länk). Benämningen ADT anspelar på ADHD och ADD, men Hallowell anser inte att ADT är ett sjukdomstillstånd, utan snarare ett stressbeteende. – Se också internetberoende och social överbelastning.
[arbetsmiljö] [stress] [ändrad 10 december 2019]
(infomania) – ett stressliknande tillstånd där man hela tiden väntar på telefonsamtal, e‑post eller SMS. Man är också inställd på att svara omedelbart. – Infomani påstås leda till att intelligenskvoten går ner med ungefär tio enheter så länge tillståndet varar. – Uttrycket har använts i allmän betydelse åtminstone sedan 1984, då det gjordes känt av Elizabeth Ferrarini i hennes bok Confessions of an infomaniac. Det fick mer spridning när psykologen Glenn Wilson (länk) 2005 gjorde en undersökning av fenomenet på uppdrag av dåvarande Hewlett‑Packard†. Undersökningen fick hård kritik, och Glenn Wilson har senare beklagat att den fick så stor publicitet. Hewlett‑Packard tog senare bort rapporten från sin webbplats. – Se också artikel från BBC (länk).
[stress] [ändrad 22 oktober 2017]
det att människor påstår sig vara svårt sjuka på sociala medier eller andra forum på internet. – Beteendet beskrevs första gången 1998 av doktor Marc Feldman (länk), se denna artikel (brukar vara tillgänglig, trots eventuell överstrykning). – Benämningen anspelar på Münchhausensyndromet, alltså det att människor låtsas vara sjuka, eller gör sig sjuka, för att få uppmärksamhet och sympati. Namnet kommer av den tyska baron von Münchhausen (1720—1797), känd för sina fantastiska lögnhistorier. Han fick mot sin vilja ge sitt namn åt huvudpersonen i en mycket spridd bok med ännu mer fantastiska lögnhistorier – se Wikipedia. – Observera: Münchhausensyndromet ska inte förväxlas med Münchhausen by proxy (Münchhausen syndrome by proxy), som innebär att man påstår att någon annan är svårt sjuk, eller ser till att personen, ofta ett barn, faktiskt blir sjuk. I svensk medicinsk terminologi kallas Münchhausen by proxy för barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser, BMSI. – Se också cyberkondriker och sadfishing.
[psykologi] [ändrad 17 mars 2020]
(OCD) – tvångsmässigt datoranvändande – det att man ständigt sitter vid datorn. Ett skämtsamt, pseudopsykologiskt uttryck. – Se också internetberoende.
[beroende] [it-humor] [ändrad 10 december 2019]
– Namnet: Eliza syftar på ”Eliza Doolittle”, huvudperson i George Bernard Shaws pjäs Pygmalion från 1913 och i musikalversionen My fair lady från 1956. – Läs också om Jolly Roger Telephone Co., ”Eugene Goostman”, Elbot, Betsy (länk) och Woebot.
[dialogrobotar] [it-historia] [kuriosa] [psykologi][språkteknik] [ändrad 31 mars 2023]
”Inkompetenta personer brukar överskatta sin förmåga, medan kompetenta personer tenderar att underskatta sin förmåga.” – Effekten är uppkallad efter psykologerna David Dunning (länk) och Justin Kruger (länk), som beskrev effekten 1999 i artikeln ”Unskilled and unaware of it” (länk) (brukar fungera. trots eventuell överstrykning). – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om de grundläggande lagarna för mänsklig dumhet.
[dumhet] [lagar] [psykologi] [ändrad 11 april 2023]
en föreslagen metod för att avgöra ifall en dator kan anses ha intelligens jämförbar med människans. – Testet beskrevs 1950 av Alan Turing† i artikeln Computing machinery and intelligence (länk). (Han kallade det inte för ”Turingtest”.) Den artikeln anses ha inlett diskussionen om artificiell intelligens. – Turingtestet går till så att en person via teleprinter (numera med e‑post eller chatt) ställer frågor till en dold dator och, samtidigt, till en dold människa utan att veta vem som är vad. Syftet med frågorna är att avslöja datorn. Datorn är programmerad så att den försöker övertyga testpersonen om att den är människa. Människan försöker också övertyga testpersonen om att hon är en människa. Om datorn lyckas lura testpersonen en längre tid så bör man, enligt Alan Turing, anse att datorn äger intelligens av samma slag som en människa. – Turing ansåg inte att det fanns någon grundläggande skillnad mellan datorernas beräkningsförmåga och människans intelligens, utan att skillnaden enbart beror på människohjärnans komplexitet. – Jämför med Lady Lovelaces invändning. – Det hålls årliga tävlingar om att klara Turingtest, se Loebnerpriset, och en del datorprogram klarar sig riktigt bra. – Se också Eugene Goostman och SH‑testet (the PHB test ? ). – Ett mer krävande alternativ är Lovelacetestet.
[ai] [kognition] [ändrad 16 februari 2023]
höjt risktagande efter att man har skaffat skydd. – Skyddet kan vara en försäkring, brandlarm, inbrottslarm eller fysiskt skydd mot kroppsskada. Den som har installerat virusskydd på sin dator blir sedan kanske mindre nogräknad med vad hon laddar ner från internet. – På engelska: moral hazard. – Man talar också om riskhomeostas, på engelska risk homeostasis, vilket är ett påstått beteende där människor strävar efter att hålla risknivån konstant: om de får skydd mot skador och olyckor tar de större risker.
[försäkringar] [it-säkerhet] [psykologi] [ändrad 3 oktober 2022]