(scareware, fearware) – program som, genom att varna för äkta eller påstådda faror, försöker lura användaren att köpa program som stoppar virus eller andra hot, som ofta inte existerar, eller att besöka skadliga webbsajter. – Skrämselprogram kan varna för icke existerande datavirus eller för spionprogram, och sedan rekommendera användaren att skaffa ett program som påstås ta bort det obefintliga problemet. Andra skrämselprogram är rena hyss. – Skrämselprogram kan spridas som datavirus eller smusslas in med andra program. När ett skrämselprogram har kommit på plats gör det att varningar visas på bildskärmen.
[bluff och båg] [skadeprogram] [ändrad 16 mars 2020]
ett program för att roota Android‑telefoner. Det kan också användas för dataintrång. – Towelroot utnyttjar en sårbarhet (se också exploit) i Android för att ge användaren fulla rättigheter som administratör av sin telefon. Det fungerar också på annan utrustning som har Android. Så långt utgör Towelroot inget större problem så länge användaren vet vad hon gör. Problem uppstår ifall någon lyckas installera Towelroot på andra användares telefoner. Den personen kan då ta kommandot över de telefonerna och installera oönskade program. – Towelroot blev känt 2014. De företag som sålde telefoner med Android skickade då ut rättelser (patchar) som gjorde att Towelroot blev oanvändbart. Men eftersom många leverantörer är långsamma med rättelser, särskilt till äldre modeller, fanns det troligen många sårbara telefoner kvar ett bra tag.
[android] [mobilt] [skadeprogram] [ändrad 16 juni 2022]
- – i it-säkerhet: se mask;
- – WORM – förkortning för write once, read many times – äldre benämning på lagringsmedier som optiska diskar: man kan skriva till dem (lagra data på dem) bara en gång, och det går inte att ändra, men sedan kan man läsa från dem hur många gånger som helst tills de är utslitna. Ett exempel är DVD‑R och andra optiska diskar med tillägget -R.
[förkortningar på W] [optiska diskar] [skadeprogram] [ändrad 19 januari 2020]
ett annonssmusslingsprogram som i smyg byter ut webbläsaren Chrome mot en kopia. – Kopian utsätter användaren för oönskade annonser som är svåra att få bort, och försöker kartlägga användarens beteende. Kopian av Chrome är baserad på Chromium, och är därför i stort sett likadan som Chrome, bortsett från tilläggen som sprider oönskade annonser. Troligen har utvecklarna av eFast valt angreppsmetoden med en kopia av Chrome därför att det har blivit allt svårare att installera oönskade program i smyg på Chrome. – eFast blev känt i oktober 2015 – se artikel i Malwarebytes (länk).
[skadeprogram] [ändrad 30 januari 2019]
ett skadeprogram som i september 2015 infekterade Apples App Store. Det kan då ha infekterat program som kunder har laddat ner från App Store.
[skadeprogram] [ändrad 21 mars 2020]
– se skadeprogram. – Kallas också för malcode, ond kod. Namnet står för malicious software; mal är också franska för dålig, ond. – För wiper malware, se minerat skadeprogram.
[skadeprogram] [-ware] [ändrad 25 april 2021]
(wiper malware) – skadeprogram (malware) som, om man försöker ta bort det, förstör den infekterade datorn. Om ett minerat skadeprogram inte upptäcks ägnar det sig åt att kartlägga användarnas beteende, skicka spam, ingå i botnät som gör distribuerade överbelastningsattacker eller annat som inte direkt skadar den infekterade datorn, och som användaren därför inte märker. Ett känt minerat skadeprogram är rombertik. – Läs mer i Talos Groups blogg: länk.
[skadeprogram] [ändrad 5 maj 2015]
ett skadeprogram som, om det upptäcks, gör den infekterade datorn obrukbar. Det är alltså ett minerat skadeprogram (wiper malware). – Rombertik upptäcktes våren 2015 av Talos Group (länk – numera del av Cisco). Det angriper datorer med Windows, och är programmerat för att undersöka ifall datorn har virusskydd som letar efter skadeprogram. Om det upptäcker sådana program gör det datorn oanvändbar genom att antingen radera master boot-sektorn eller genom att kryptera alla filer i användarens hemmamapp, varpå det startar om datorn, som då hänger sig och inte går att återställa. – Läs mer i Talos Groups blogg: länk.
[skadeprogram] [ändrad 2 maj 2020]
ett tilläggsprogram till webbläsaren Chrome, i april 2015 avslöjat som spionprogram. – Webpage screenshot spreds som ett tillägg som tar skärmdumpar, och det gör det också. Men det samlade också hela tiden in information om användarens besök på webbsidor och skickar dem till företaget som har utvecklat programmet. Företaget, som också heter Webpage Screenshot, uppger att informationen bara används för att kartlägga hur tillägget används, men enligt Dagens Nyheter rapporterar programmet alla webbsidor som besöks, inte bara de som användaren tar skärmdumpar av (se länk). Kartläggningen upptäcktes av det svenska företaget Sentor MSS, se sentor.se. Google tog 2015 bort Webpage screenshot från tilläggsprogrammen till Chrome. – Webpage screenshot kan också vara beteckning på avbildning av webbsida.
[skadeprogram] [övervakning] [ändrad 23 april 2020]
anti-spyware – vanlig felskrivning av spyware, se spionprogram. – Apyware har blivit en känd och etablerad förkortning för anti‑spyware. Orsaken är att många missar s:et på tangentbordet när de ska skriva spyware, och i stället träffar a:et som ligger intill. Därför lägger många som marknadsför anti‑spionprogram till apyware som metadata på sina webbsidor. Då når de även de som har fingrar som slinter. – Se också Cupertino effect.
[avsiktliga fel] [skadeprogram] [språk] [-ware] [ändrad 17 mars 2015[