elektronisk faktura – faktura som skickas som ett elektroniskt meddelande till betalarens bankkonto, och som måste godkännas av den som betalar. All information som behövs för betalning (belopp, OCR‑nummer, betalningsdatum) fylls i med automatik på bankkontots betalningssida, men den som betalar har möjlighet att ändra. Fakturan godkänns på samma sätt som andra betalningar, numera oftast med e‑legitimation. – Från den 1 april 2019 måste alla företag som säljer till svenska myndigheter fakturera enbart med e‑fakturor. (Se pressmeddelande från regeringskansliet.) Detta är i enlighet med EU‑direktivet 2014/55/EU. Det har utvecklats en EU‑standard för e‑fakturor, se SIS webbsidor. – Se också Svefaktura och PEPPOL. – På svenska användes tidigare benämningen e‑giro. – Notera att e‑faktura är något annat än autogiro, som i princip är en fullmakt för betalningsmottagaren att dra pengar från betalarens konto efter eget skön. Det är inte heller samma sak som en pappersfaktura skickad som PDF. – Se också artiklar på idg.se. – På engelska: electronic invoicing, även: electronic billing.
[betalningar] [lagar] [ändrad 9 mars 2021]
en föreslagen, men aldrig realiserad, webbplats där investerare skulle kunna slå vad om att händelser som politiska mord och terroristdåd, främst i Mellanöstern, skulle inträffa, eller inte inträffa. – FutureMAP var ett initiativ från den amerikanska krigsmaktens forskningsinstitut DARPA. Det blev känt 2003, vållade stor skandal och lades ner innan projektet hade satts igång. – Motiveringen bakom initiativet var att vadslagningsmarknader brukar vara bra på att förutse framtida händelser. Följdtanken var att man med ledning av vadslagningen skulle kunna ingripa och förebygga dåden. Mot detta ställdes invändningen att vadslagningen skulle kunna förleda intressenter att se till att dåden faktiskt inträffade. – FutureMAP var kort för Future markets applied to prediction. (Future markets syftar här på marknaden för terminskontrakt, futures.) Den planerade webbsidan fanns på policyanalysmarket.org, se arkiverad sida. (Domänen finns kvar, men har en annan utgivare.) – Se artikel i Motherboard. – Arkiverade sidor om FutureMAP från DARPA.
[aldrig realiserad] [politik] [skandaler] [ändrad 6 maj 2021]
(1966) – en skotsk hackare och systemadministratör som 2002 beskylldes för allvarliga sabotage mot USA:s krigsmakt. Själv påstod han att han avslöjade krigsmaktens dåliga it‑säkerhet. Han sade sig också ha letat efter hemlighållen information om UFO:n, utomjordingar och så kallad fri energi. Enligt USA hade McKinnon bland annat gjort flera tusen av krigsmaktens datorer oanvändbara och förhindrat leveranser av ammunition. Han häktades i sin frånvaro i USA hösten 2002, men fick vara på fri fot i Storbritannien. Polisen i Storbritannien beslagtog dock hans dator. Efter omfattande juridiska förhandlingar om utlämning till USA stoppade Storbritanniens dåvarande inrikesminister Theresa May (senare premiärminister) utlämningen med hänvisning till McKinnons hälsa och självmordsrisk. Han uppgavs ha Aspergers syndrom och vara svårt deprimerad. – Se intervju i The Guardian. – McKinnon startade 2014 företaget Small SEO (smallseo.co.uk) som hjälper småföretag med sökmotoroptimering.
[hackare] [personer] [rättsfall] [3 augusti 2018]
ett EU-direktiv från 2019 om upphovsrätt på nätet. – Upphovsrättsdirektivet är kontroversiellt därför att det ålägger sociala medier att se till att deras användare inte olovligen publicerar upphovsrättsligt skyddat material. – Direktivets slutgiltiga utformning är resultatet av en överenskommelse från den 13 februari 2019 mellan representanter för Europaparlamentet och ministerrådet. Förslaget godkändes av Europaparlamentet i en omröstning den 26 mars 2019 och slutligen av ministerrådet den 15 april. – Kritiker talar om att upphovsrättsdirektivet tvingar Facebook med flera att införa uppladdningsfilter, även kallade internetfilter och censurmaskiner, för att slippa kostsamma rättegångar om påstådda intrång i upphovsrätten. Direktivet ålägger också sociala medier att betala så kallad länkskatt. Upphovsrättshavarnas organisationer är huvudsakligen positiva. Men flera utskott i Europaparlamentet har kritiserat förslaget. Främst är det förslagets artikel 13 (som senare blev artikel 17) som är omstridd. – Det skrivs ibland, felaktigt, att direktivet förbjuder länkning (alltså publicering av webbadresser, URL:er) till upphovsrättsligt skyddat material utan tillstånd, men det är inte korrekt: det som förbjuds, eller kräver tillstånd, eventuellt med avgift, är uppladdning till sociala medier av det som finns på länken (återpublicering), eller delar av det. (Se direktivets artikel 11, som senare blev artikel 15, tillägget 2 a.) Man får alltså publicera en länk till text, bild eller video som man vill att andra ska läsa respektive titta på, men man får inte utan tillstånd visa i sociala medier vad som finns på länken. – Förslaget godkändes av Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor den 20 juni 2018, men röstades den 5 juli 2018 ner av Europaparlamentet. Vid en ny omröstning den 12 september 2018 godkände Europaparlamentet förslaget med vissa ändringar. Det innebar inte att direktivet var antaget av EU: därefter följde förhandlingar mellan Europaparlamentet, ministerrådet och Europeiska kommissionen. I januari 2019 kunde ministerrådet och Europaparlamentet inte komma överens, men de kom överens om en definitiv utformning i februari 2019, och det var den som Europaparlamentet röstade igenom den 26 mars 2019, därefter ministerrådet den 15 april. Det återstår för EU:s medlemsländer var för sig att omsätta direktivet i lag. – I juli 2021 fick Sverige och 22 andra EU-länder kritik av Europeiska kommissionen för att de inte hade införlivat direktivet i sina respektive lagar. De riskerar att dras inför EU-domstolen. I Sverige lämnade regeringen i juli 2022 en proposition om införlivande av Upphovsrättsdirektivet i svensk lag – se regeringen.se….– Direktivets fullständiga namn är Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden, se denna länk (med ändringarna som godkändes i september 2018). – Upphovsrättsdirektivet är en utökning av Infosoc-direktivet från 2001.
[sociala medier] [upphovsrätt] [ändrad 27 juli 2021]
tidigare namn på Ubers system för att kartlägga kundernas resor, använt av en del anställda på Uber för att samla information om kändisar, politiker och andra. Detta blev en skandal med början 2014. – Uber skrev i januari 2016 på en överenskommelse med staden New York om att sekretessbelägga informationen. Uber sade också upp ”färre än tio” anställda som beskylldes för att ha missbrukat informationen. I augusti 2017 gjorde Uber ytterligare en överenskommelse, då med FTC, om att införa strängare sekretess med återkommande revisioner under de kommande 20 åren. – God view kallades också för God’s view och har bytt namn till Heaven view. – I grunden är det en visuell sammanställning av alla Uber‑fordons rörelse i realtid, kopplad till information om vilken kund som sitter i respektive fordon.
[kartläggning] [skandaler] [transport och logistik] [18 juni 2018]
cyberpenningtvätt, cybertvätt – penningtvätt genom uppgjorda transaktioner på internet. – Cyberpenningtvätt kan ske genom försäljning av produkter och tjänster till extrema överpriser på nätet. En medbrottsling beställer varorna eller tjänsterna och betalar överpris, men får i hemlighet kompensation för överpriset i form av pengar som penningtvättaren har kommit över genom brott. Syftet är att en brottsling ska kunna visa att han eller hon har kommit över sina pengar genom legitima transaktioner som kan styrkas. I en del fall levereras ingen vara eller tjänst alls. – Handel med kryptovalutor, försäljning av robotböcker och uthyrning av rum genom tjänster som Airbnb är några exempel på transaktioner som kan användas för cyberpenningtvätt. – Se också cyber.
[it-relaterad brottslighet] [ändrad 19 augusti 2021]
amerikansk lag som ålägger leverantörer av molntjänster att lämna ut personuppgifter till polisen, även om personuppgifterna är lagrade utanför USA. Lagen gäller även för uppgifter om personer som inte är amerikanska medborgare och inte är bosatta i USA. Uppgifterna ska lämnas ut efter domstolsbeslut. Lagen, som i vissa delar står i direkt konflikt med EU:s dataskyddsförordning (GDPR), trädde i kraft i mars 2018. Namnet påstås vara en förkortning av Clarifying lawful overseas use of data act. Lagtexten finns på denna länk.
[lagar] [molnet] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]
i USA: åtkomst till krypterade meddelanden för polis genom en ”bakdörr”. Det förutsätter att tjänster som tillhandahåller krypterade meddelanden skapar extra krypteringsnycklar (”bakdörrar”) som normalt hålls hemliga och skyddade, men som kan överlämnas till polisen efter domstolsbeslut. Detta är kontroversiellt, bland annat för att det medför risk att obehöriga på något sätt antingen kommer åt den extra nyckeln eller lyckas återskapa den. – Läs också om San Bernardino-fallet.
[juridik] [kryptering] [ändrad 2 september 2019]
Netzwerkdurchsetzungsgesetz – tysk lag mot näthat och falska nyheter. – Lagen, som antogs av Förbundsdagen i juni 2017, ålägger sociala medier att ta bort uppenbart olagliga inlägg inom 24 timmar. Om de inte gör det kan de dömas att betala höga straffavgifter. I mer tveksamma fall har de sju dagar på sig att pröva om inlägget är olagligt och att sedan, om så befinns vara fallet, ta bort det. – Lagen har mött skarp kritik för att den leder till självcensur – sociala medier kommer hellre att ta bort tveksamma inlägg än att riskera höga böter – och bland annat Facebook anser att lagen strider mot den tyska grundlagen. NetzDG gäller för sociala medier, men inte för tidningar och tidskrifter. – Netzwerkdurchsetzungsgesetz kan översättas med ”nätverksverkställighetslag”. Lagens fullständiga namn är Gesetz zur Verbesserung der Rechtsdurchsetzung in sozialen Netzwerken. Den är också känd som Facebook-Gesetz, Facebooklagen. – Lagtexten finns på denna länk.
[desinformation] [förkortningar på N] [lagar] [näthat] [18 april 2018]