(graphics processing unit, GPU, även: visual processing unit, VPU) – processor som är konstrueradd för att rita rörliga bilder på datorskärmen (se rendering) snabbt och med hög kvalitet. – Alla persondatorer har mer eller mindre avancerade kretsar för behandling av det som ska visas på bildskärmen, men speciella grafikprocessorer används för tillämpningar med höga krav, som film och datorspel. De monteras ofta in i efterhand på ett särskilt grafikkort, men kan också vara inbyggda från början. Grafikprocessorn tar över bearbetning av grafiken från datorns centralprocessor. – Grafikprocessorer används för datorspel med höga krav på hantering av rörliga bilder och för datoranimering. – Grafikprocessorer är i grunden kraftfulla processorer för flyttals‑beräkningar. De är konstruerade för parallell bearbetning av data (en processor kan utföra flera beräkningar samtidigt), vilket har lett till att de faktiskt är bättre än vanliga processorer för vissa typer av beräkningar som inte handlar om grafik. (Se OpenCL.) – Se också APU (accelerated processing unit) och NPU (neural processing unit).
[datoranimering] [grafik] [sidoprocessorer] [spel] [ändrad 4 juni 2022]
(Open graphics library) – en standard för krävande datorgrafik i två och tre dimensioner. – OpenGL lanserades 1992 av Silicon Graphics (senare SGI†), men många andra tillverkare använder eller har använt OpenGL. OpenGL kan användas på många olika datortyper och operativsystem. Den senaste versionen av OpenGL är från 2017. – Sedan 2006 förvaltas OpenGL‑standarden av the Khronos group, se opengl.org. – Läs också om OpenAL, OpenCL och WebGL. – Med tanke på att OpenGL har en historia som går tillbaka till 1992 anser många att det är dags för en helt ny standard för datorgrafik, och har därför utvecklat Vulkan, som inte är kompatibelt med OpenGL. – Apple avråder sedan 2018 utvecklare från att använda OpenGL och rekommenderar i stället sitt eget system Metal.
[grafik] [standarder] [ändrad 31 oktober 2019]
den färgblandning som används i bildskärmar och i tv‑apparater. – Röda, gröna och blå ljusstrålar belyser en vit yta så att alla andra färger uppstår. För att få gult blandar man rött och grönt, vilket kan verka avigt när man är van vid alternativet, subtraktiv färgblandning. Svart får man av bakgrunden genom kontrastverkan. – Termen additiv färgblandning syftar på att ju mer färg man adderar, desto ljusare blir det. De tre färgerna rött, grönt och blått brukar kallas för RGB. – På bildskärmar blandas de tre färgerna egentligen inte, utan de hålls i sär i ett fint punktmönster, men på normalt avstånd uppfattar synsinnet det som att färgerna blandas. I gammaldags ”kemisk” diafilm och biofilm används också additiv färgblandning.
[bildbehandling] [foto] [färg] [grafik] [ändrad 30 juli 2017]
(DTP) – datorstödd sidredigering. Framställning av tryckfärdiga original till hela sidor för tidningar och andra trycksaker på dator med program som Pagemaker†, QuarkXPress och InDesign. Sidredigerare eller originalare sätter samman sidorna med text och bild på sin bildskärmar och lämnar sedan sidorna direkt till tryckeriet som filer. – Desktop publishing blev möjligt i mitten av 1980‑talet tack vare programmet Pagemaker för Macintosh i kombination med sidbeskrivningsspråket PostScript och de första ekonomiskt överkomliga laserskrivarna (som gjorde att man kunde se hur sidorna blev på papper utan att behöva sätta igång ett helt tryckeri). I början av 1990‑talet hade det blivit det allenarådande sättet att framställa original till tidningar och trycksaker. Termen används därför inte så mycket, eftersom den står för något som har blivit självklart. – Kallas ibland också för computer assisted publishing, CAP.
[grafik] [tryckning] [ändrad 4 maj 2017]
i datorgrafik, i synnerhet för datorspel: en figur som kan flyttas runt på bildskärmen, oberoende av resten av grafiken. Typiskt är att en sprite är en stillbild: rörelser markeras genom att man byter ut spriten mot en annan stillbild som markerar gång, springande eller annan rörelse. De äldsta datorspelen använde sprites. Att programmera med sprites förenklar arbetet och sparar processorkraft. Särskild svensk term saknas. Eventuellt kan man kalla sprites för blockfigurer. – Ordet: Sprite är engelska för vattennymf eller spöke.
[grafik] [spel] [ändrad 8 november 2017]
en svensk stiftelse som sprider information om global utveckling med hjälp av grafisk presentation av statistiska data. – Gapminder sålde 2007 programmet Trendalyzer till Google. Stiftelsen grundades 2005 av Ola Rosling, Anna Rosling Rönnlund och Hans Rosling (1948–2017). Programmet Trendalyzer utvecklades av Ola Rosling, men det blev känt genom Hans Roslings föredrag. – Se gapminder.org.
[grafik] [statistik] [ändrad 6 november 2017]
(heatmap) – diagram där värden representeras av färger. – Färgerna används ofta som komplement till diagrammets x- och y‑axel för att visa ett tredje värde. Diagrammet kan också vara en riktig karta eller annan avbildning av ett fysiskt objekt där färgerna har en särskiljande betydelse. – Den engelska termen heatmap eller heat map beskrev ursprungligen bilderna från en värmekamera, men har sedan början av 1990‑talet även använts om alla slags diagram med färg. Liksom den svenska direktöversättningen värmekarta är problemet med heatmap att det kan misstolkas – färgerna har ju oftast inget med temperatur att göra.
[grafik] [ändrad 16 oktober 2021]
Graphics interchange format – ett vanligt format för komprimerade bildfiler. – GIF används för punktuppbyggda bilder, alltså bilder som beskrivs bildpunkt (pixel) för bildpunkt. Filnamnsändelsen är .gif. – GIF‑formatet är ett av de äldsta formaten för bildfiler. Det utvecklades 1987 av Stephen Wilhite (1948–2022) på CompuServe och är baserat på LZW‑algoritmen, som Unisys (unisys.com) patenterade 1985. – Under några år hävdade Unisys att alla program som användes för att komprimera och packa upp GIF‑filer krävde tillstånd, och eventuellt också avgift, från Unisys. Detta var dödfött, men stimulerade utvecklingen av andra, fria bildformat som PNG. Tvisten om patentet är överspelad, eftersom patentet har gått ut; GIF‑formatet används fortfarande flitigt. – GIF utsågs, något oväntat, till Årets ord 2012 av Oxford American Dictionary (länk). Enligt Wilhite ska förkortningen uttalas med mjukt g (”djiff”). – Observera att när man på 2010‑talet talar om GIF‑bilder menar man ofta rörliga GIF‑bilder (animerade GIF‑bilder), alltså enkla rörliga bilder i GIF‑format. – Se också cinemagraf och reaction GIF. – Läs om GIF:s historia i artikeln ”Long live the GIF” från Popular Mechanics från 2019.
[filformat] [förkortningar på G] [grafik] [rörliga bilder] [ändrad 25 mars 2022]
(punktuppbyggd) – om bild eller tecken: beskriven eller återgiven som ett mönster av bildpunkter (pixlar). Ett sådant mönster kallas på engelska för en bitmap. – Bitmappning är det grundläggande sättet att beskriva bilder som ska visas på bildskärm eller skrivas ut med skrivare, eftersom bildskärmar och skrivare bygger upp bilder (och även text) på det sättet. Det enklaste sättet att spara en digital bild är nämligen att spara den bildpunkt för bildpunkt. (Se bmp.) – Nackdelen med den metoden är att bilden inte ser bra ut om den förstoras. Sneda och krökta linjer blir hackiga (blockiga). De ser ut som om de vore byggda med Lego. Därför använder man för bildbehandling bildfilsformat som är vektoriserade. Det innebär att linjer och kurvor beskrivs med geometriska formler. Det är först när bilden ska återges på bildskärm eller skrivas ut som bildfilen konverteras till bitmappat format. – För att minska blockighet används kantutjämning.
[bildbehandling] [grafik] [ändrad 25 januari 2018]
det första programmet för layout och sidframställning på dator, släppt 1985, nerlagt 2004. – Pagemaker använde det grafiska användargränssnittet på Mac (kort därefter också i Windows), sidbeskrivningsspråket Postscript från Adobe och de första ekonomiskt överkomliga laserskrivarna. Pagemaker, som utvecklades och såldes av företaget Aldus blev inledningen till den stora omvälvningen av tidnings- och trycksaksproduktion som på mindre än tio år slutade med att praktiskt taget allt som trycks skrivs och formges på datorer (desktop publishing). – Pagemaker visade sig snart vara mer lämpligt för produktion av enstaka sidor än för tidningsformgivning, så i tidningsbranschen konkurrerades det ut av QuarkXPress, senare av Adobes InDesign. 1994 köpte Adobe Aldus, som då upphörde att existera som varumärke. 2004 meddelade Adobe att Pagemaker inte ska utvecklas mer. Användarna uppmanades att gå över till InDesign. I över tio år fortsatte dock Adobe att tillhandahålla Pagemaker.
[applikationer] [grafik] [nerlagt] [ändrad 4 maj 2017]