tv-sändning med digital teknik. Infördes i Sverige under åren 2005—2007. – Se också DVB och den digitala dividenden.
[radio och tv] [ändrad 14 november 2017]
Ord och uttryck i it-branschen
artiklar som i IDG:s ordlista handlar om radio- och tv-sändningar (så kallade etermedier). Även radio och tv över internet ingår. Se också kategorierna film och videoteknik.
tv-sändning med digital teknik. Infördes i Sverige under åren 2005—2007. – Se också DVB och den digitala dividenden.
[radio och tv] [ändrad 14 november 2017]
Digital video broadcasting – en samling standarder för digitala tv- och radiosändningar. Standarderna utvecklas av organisationen DVB, se dvb.org. Det finns DVB-standarder för olika ändamål:
[förkortningar på D] [radio och tv] [ändrad 13 december 2019]
en amerikansk teknik för digitalradio, utvecklad av det amerikanska företaget Ibiquity, 2015 uppköpt av DTS (länk). – Den första HD‑radion visade upp i januari 2004. Tekniken har sedan dess bland annat anammats av biltillverkare i USA. Till skillnad från den europeiska DAB‑tekniken och Digital radio mondiale fungerar HD som ett tillägg till vanlig FM- och AM‑radio: en digital signal sänds parallellt med den analoga radiosignalen, som kan avlyssnas separat som förut. Existerande radiosändare kan gå över till HD genom att lägga till extra utrustning, och de fortsätter att sända på sina gamla frekvenser. Lyssnarna kan fortsätta att använda sina gamla radiomottagare eller skaffa speciella HD‑mottagare, som kan ta emot både HD‑radio och vanlig FM/AM‑radio. Med den digitala mottagaren kan man dessutom ta emot tre extra kanaler på samma frekvens. De kanalerna kan inte tas emot på en vanlig FM‑mottagare. – HD‑radio uppges ge högre ljudkvalitet, bättre mottagning och möjlighet att baka in extra information i radiosignalen. – Förkortningen HD anspelar på high definition. – Se hdradio.com.
[radio och tv] [ändrad 16 oktober 2018]
eller wild feed – tv‑sändning som inte är avsedd för allmänheten, i synnerhet en som läcker ut ändå. Det kan vara oredigerade tv‑inslag som överförs via satellit för redigering. Har man rätt utrustning kan man fånga in dem. Ibland innehåller de kontroversiellt material. – Wildfeeders har som hobby att leta efter wildfeeds.
[radio och tv] [ändrad 16 april 2018]
(pay-per-view) – visning av evenemang via kabel‑tv‑nätet mot särskild betalning. Abonnenten betalar en engångsavgift för att få se en konsert eller en match i tv. Skillnaden mot beställvideo (video‑on‑demand) är att betalda visningar brukar gälla direktsända evenemang vid en bestämd tid. Beställvideo är mer som en videobutik på internet – kunden tittar när hon själv vill. – Se också Play.
[radio och tv] [ändrad 16 augusti 2020]
uppspelning av digital musik från en användares dator över ett nät av samverkande datorer på internet. Andra privatpersoner sprider i sin tur, om de vill, sändningen vidare från sina datorer (se P2P). Alla som har tillgång till nätet kan lyssna. P2P-radio framställdes på 00-talet i USA som ett alternativ till spridning av musik genom fildelning, eftersom det kringgår förbudet mot piratkopiering. P2P-radio jämställs nämligen juridiskt med vanlig radio, och avgiften till innehavaren av upphovsrätten är låg, i USA ungefär ett öre per låt och lyssnare. Det finns företag som låter användarna sända sina spellistor gratis över internet och betalar avgiften åt dem. Genom att många spellistor spelas upp parallellt har lyssnarna goda chanser att höra den musik de önskar. Tjänsteleverantören ger lyssnarna möjlighet att välja genre eller söka efter specifika låtar eller artister. – Se P2P Foundations webbsidor (från 2007). – Motsvarande teknik för tv heter P2P-tv.
[radio och tv] [ändrad 29 juni 2020]
[mobilt] [nätverk] [radio och tv] [transport och logistik] [wi-fi] [ändrad 11 oktober 2019]
intyg om att en tidning, film, tv- eller radioprogram eller webbsida har registrerats som publikation, och därmed skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) respektive Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Utgivningsbevis förutsätter att man också har ansvarig utgivare. – Utfärdande av utgivningsbevis är en ren formalitet, förutsatt att publikationens namn inte är upptaget. Utgivningsbevis för tidningar och tidskrifter utfärdas av Patent- och registreringsverket (PRV), (länk), men utgivningsbevis för webbsidor och etermedier utfärdas av Myndigheten för press radio och tv (mprt.se). – Om ett massmedieföretag som redan har utgivningsbevis (för tidning eller tidskrift) också publicerar webbsidor behöver den inte skaffa utgivningsbevis för webbsidorna, men sajten ska anmälas till Myndigheten för press radio och tv.
[massmedier] [radio och tv] [svenska myndigheter] [yttrandefrihet] [ändrad 4 maj 2017]
radioteknik som gör att man kan byta frekvensområde och andra egenskaper i en radiomottagare eller sändare enbart med hjälp av datorprogram, alltså utan byte av komponenter. (Se mjukvarudefinierad.) – En tänkbar tillämpning är att kombinera många typer av radio – som GSM, 3g, 4g, Bluetooth, 802.11 – i en enda apparat genom att datorprogram om‑konfigurerar hårdvaran. Det är alltså inte flera radiomottagare och sändare (sändtagare) i ett skal, utan en enda omställbar sändtagare. En annan tillämpning är att tillverka basstationer för mobiltelefoni som kan ställas om för att sända inom ett brett spektrum av frekvenser. – På engelska: software-defined radio, förkortat SDR, eller bara software radio. – Läs mer på branschorganisationen Wireless Innovations webbplats.
[elektronik] [radio och tv] [trådlöst] [ändrad 19 april 2017]
broadcast television – vanliga tv-sändningar från tv-station till många tittare. På svenska kallas det ibland för tablå-tv. – Jämför med broadcasting.
[massmedier] [radio och tv] [ändrad 1 maj 2020]