amerikansk datorpionjär (1907—1980). – John Mauchly konstruerade datorn Eniac† tillsammans med J Presper Eckert†. Eniac räknades länge, i konkurrens med Mark I†, som världens första dator, men numera räknas Konrad Zuses† Z3 från 1941 som först. John Mauchly räknas som tänkaren bakom Eniac medan Eckert var ingenjören. De två deltog också i konstruktionen av datorn Edvac†. – 1946 startade Eckert och Mauchly ett datorföretag som blev känt som Eckert‑Mauchly Computer Corporation†, och som 1950 såldes till Remington Rand. Då startade John Mauchly ett konsultföretag och ägnade sig åt datorteknik, företagsledning och projektplanering.
även: Anna Swelund – en icke existerande person som figurerar i ett falskt kedjebrev om gratisutdelning av mobiltelefoner från Ericsson (som inte har sålt mobiltelefoner sedan 2001). Kedjebrevet är en bluff, och Ericsson har inte, och har aldrig haft, någon anställd med det namnet.
(1923—2005) – uppfinnare av den integrerade kretsen. – Jack Kilby tog patent på sin konstruktion i februari 1959 när han arbetade på Texas Instruments. Det var fem månader innan Robert Noyce på Fairchild Semiconductors visade upp sin alternativa konstruktion. Tio år senare fastslog en domstol att Kilby obestridligen var först, men att Noyce hade en självständig lösning som inte gjorde intrång på Kilbys patent. – Jack Kilby fick år 2000 Nobelpriset i fysik (länk).
En av Johann Müllers räknemaskiner (men inte den differensmaskin som nämns här intill.) Autentisk steampunk.
Johann Helfrich Müller – (1746—1830) – en tysk byggingenjör som 1784 i en skrift beskrev en differensmaskin. Müller föreslog också att maskinen skulle kunna räkna ut och trycka matematiska tabeller direkt. Maskinen blev aldrig gjord, men Müller konstruerade och byggde däremot flera väl fungerande avancerade räknemaskiner. Müllers skrift kan ha inspirerat Charles Babbage†. – Se denna uppsats på tyska av Christine Krause(länk), boken Glory and failure: The difference engines of Johann Müller, Charles Babbage and Georg and Edvard Scheutz av Michael Lindgren(länk) och denna artikel: länk. – Denna Johann Müller ska inte förväxlas med matematikern Johannes Müller Regiomontanus (se Wikipedia).
(1942—1994) – amerikansk programmerare som utvecklade operativsystemet CP/M† tillsammans med sin fru Dorothy McEwen† (även: Dorothy Kildall). – CP/M var runt 1980 det ledande operativsystemet för persondatorer, och det fanns ett tag som alternativ till PC‑DOS i IBM PC†. Att CP/M försvann i konkurrensen har blivit föremål för legender och konspirationsteorier – se nedan. – Kildall och McEwen grundade 1974 programföretaget Digital Research†. – Mer om Gary Kildall på Digital Research-veteranernas webbsidor.
– Legenden om flygturen: Det påstås ibland att Digital Research missade att leverera operativsystemet CP/M till IBM PC därför att Gary Kildall var ute och nöjesflög med sitt privata flygplan den dag 1980 då IBM:s representanter kom för att skriva kontrakt. IBM ska då i stället ha vänt sig till Bill Gates. ”Dagen då Gary Kildall var ute och flög” blev ett talesätt, men det är missvisande. Kildall var visserligen ute och flög, men det var för att leverera program till en kund, och han återvände samma dag, träffade IBM och skrev kontrakt. IBM skrev också kontrakt med Microsoft. – De som köpte den första versionen av IBM PC kunde välja mellan tre operativsystem: PC‑DOS, CP/M och ett tredje, USCD P-System (se detta pressmeddelande från 1981). Av olika anledningar blev PC‑DOS snart allenarådande. Digital Research ansåg att Microsofts PC‑DOS var ett plagiat av CP/M.
(1943—2005) – amerikansk programmerare och företagsledare som utvecklade operativsystemet CP/M† tillsammans med sin man Gary Kildall†. – CP/M var runt 1980 det ledande operativsystemet för persondatorer, och fanns ett tag som alternativ till PC‑DOS i IBM PC†. Att CP/M försvann i konkurrensen har blivit ett ämne för legender och konspirationsteorier. – McEwen och Kildall grundade 1974 programföretaget Digital Research†. Dorothy McEwen är också känd som Dorothy Kildall. – Mer om Dorothy McEwen på Digital Researchs webbsidor (länk).
– (fingerprint) – särskiljande egenskaper hos en teknisk anordning, använda för igenkänning: man säger att individuella datorer, webbläsare och annat har signaturer som gör att de kan identifieras när de kommunicerar över nätet, även om kommunikationen görs med teknik som döljer avsändaren. Signaturerna sammanställs av inställningar, information om tilläggsprogram, programversioner och andra detaljer som skiljer den ena datorn eller webbläsaren från den andra. – Virussignaturer är den information som virusskydd använder för att känna igen datavirus. – Se också signaturinsamling;
– påskrift med initialer. – I traditionell svensk pappersbaserad administration skiljer man mellan signatur och underskrift. Den som sätter sin signatur (oftast bara initialer) på ett dokument intygar bara att hon har läst dokumentet (tagit del på byråkratspråk). På engelska: to initial [something]. En underskrift, däremot, är en namnteckning. Att sätta sin underskrift på något, att underteckna, kan vara en juridisk handling och innebär i så fall att man fattar ett beslut, åtar sig att göra något eller intygar att något är sant – se också e-underskrift;
– påhittat namn som en person använder i vissa sammanhang i stället för sitt riktiga namn, men utan att personens vanliga identitet är hemlig. Ordet signatur används mest om skribenter. Är det en artist kallas det för artistnamn. På internet talar man också om handle eller något på nick. – Jämför med pseudonymer som används för att dölja en identitet.
– Signatur är latin och betyder det som man undertecknar med.
Edward Lorenz, meteorologen som gjorde matematik av kaos.
(1917—2008) – amerikansk meteorolog och matematiker, den direkta upphovsmannen till kaosteorin. – Runt 1960 utvecklade Lorenz med hjälp av Margaret Hamilton och Ellen Fetter (senare Ellen Gille) ett datorprogram som simulerade luftmassornas rörelse i atmosfären. Han upptäckte då att mycket små förändringar av ingångsvärdena kunde leda till mycket stora och oförutsägbara förändringar. Det räckte med att han rundade av ingångsvärdet 0,506127 till 0,506 – en avrundning som i normal fysik är försumbar – för att modellen skulle förutspå helt andra vindar. Denna känslighet för mycket små förändringar är en följd av den matematiska modellens uppbyggnad, men den stämmer också med många företeelser i naturen. – Lorenz beskrev detta i artikeln Deterministic nonperiodic flow(arkiverad), som publicerades 1963. Lorenz namngav 1972 den omtalade fjärilseffekten i sitt föredrag ”Kan en fjäril som fladdrar med vingarna i Brasilien starta en virvelstorm i Texas?”.
Det är matematiskt bevisat att linjerna i Lorenzattraktorn aldrig går i exakt samma bana.
– Lorenz har också visat hur enkla ekvationer kan ge upphov till ett oändligt komplicerat mönster, Lorenzattraktorn. Lorenzattraktorn ser ut som två spiraler som är hopväxta. Den skapas av en rörlig punkt som rör sig i en cirkel, men aldrig i exakt samma bana. På ett till synes oförutsägbart, men matematiskt bestämt, sätt hoppar den rörliga punkten ibland över till den andra ringen, där den inte heller någonsin går i exakt samma bana två gånger. – Lorenz var professor på MIT. Han pensionerades 1981. Han fick många utmärkelser, bland annat det svenska Crafoordpriset(länk) (brukar fungera, trots överstrykning) 1983. – Läs mer i Wikipedia.
