Ord och uttryck i it-branschen
(1972) – mexikansk-amerikansk programmerare, teknisk chef för Xamarin (länk), fram till 2011 vice vd på Novell† och då chef för Novells Linux‑avdelning Ximian samt ledare för det fristående Monoprojektet. Miguel de Icaza startade Gnomeprojektet 1997, och startade företaget Ximian 1999 tillsammans med Nat Friedman. Han drog igång Mono 2001 vid sidan av Ximian. – Läs mer på hans blogg.
[miguel de icaza] [personer] [öppen källkod] [ändrad 10 juni 2020]
engelsk matematiker och datorpionjär (1912—1954). – Alan Turing beskrev 1936 en teoretisk modell av ett datorprogram och en dator, det som numera kallas för en Turingmaskin. Det gjorde han i en matematisk-logisk uppsats om det så kallade stopproblemet. Artikeln har blivit en klassiker inom datorvetenskapen. (Läs också om Alonzo Church† och Church‑Turings hypotes.) – Under andra världskriget arbetade Turing på Bletchley Park med att knäcka tyskarnas kryptering. Han konstruerade där maskinen ”The Bombe”, som dechiffrerade meddelanden som hade krypterats med tyskarnas krypteringsapparat Enigma, men han var på sin höjd inspiratör till datorn Colossus†. – Efter kriget, 1946, konstruerade han datorn ACE†, och 1948 deltog han i konstruktionen av Manchester Mark I†. – 1950 beskrev han det som sedan dess kallas för Turingtestet i en artikel som blev banbrytande inom området artificiell intelligens. – I början av 1950‑talet studerade han också morfogenetik, det som nu kallas för fraktala former. Alan Turing var troligen också den första som programmerade en dator till att spela musik. Se denna artikel från British Museum med ljudfil (en bit ner på sidan). – 1952 dömdes Turing för homosexuella handlingar, och 1954 dog han i vad som då tolkades som självmord. (Att det var självmord ifrågasattes 2012 av professor Jack Copeland, se denna artikel.) – I september 2009 beklagade Storbritanniens dåvarande premiärminister Gordon Brown officiellt hur Turing hade behandlats. Han erkände att utan Turings insatser kunde andra världskrigets förlopp ha blivit mycket annorlunda. På julafton 2013 benådades Turing postumt. – Se här och här (pdf för nerladdning). – Turingpriset, A M Turing Award, är uppkallat efter Alan Turing. – Standardbiografin om Alan Turing är Alan Turing: The Enigma (1983) av Andrew Hodges (länk). David Lagercrantz har skrivit en roman om Alan Turing, Syndafall i Wilmslow (2009, se intervju i Computer Sweden). Filmen Breaking the code från 1996 handlar om Turings liv, liksom The imitation game från 2014 – se IMdB (länk). En musikal om Alan Turing visades i Edinburgh sommaren 2022 – se alanturing.biz. – Se också The Turing digital archive och Andrew Hodges webbplats Alan Turing: the enigma. – En av Turings anteckningsböcker såldes i april 2015 på auktion i New York för 1 025 000 dollar. – IDG:s artiklar om Alan Turing: länk.
[alan turing] [datorpionjärer] [datorvetenskap] [it-historia] [matematik och logik] [ändrad 6 augusti 2022]
(1952—2001) – engelsk författare och humorist, känd för Liftarens guide till galaxen (The hitchhiker’s guide to the galaxy). – Det var först, 1978, en radioserie som sändes i BBC, sedan blev det en trilogi i bokform i hela fem delar (1978—1992). Bokserien har filmats två gånger. – Douglas Adams humor tilltalar nördar, och därför har namn och uttryck som han har myntat blivit namn på datorprogram: Babel fish, Deep Thought och Trillian samt allt som innehåller talet 42 utan vettig anledning. – Se också h2g2. – Douglas Adams var mycket intresserad av datorer och var med och utvecklade flera datorspel. – Handduksdagen högtidlighålls till Douglas Adams minne.
[böcker] [douglas adams] [film] [it-humor] [konst och litteratur] [personer] [radio och tv] [ändrad 31 maj 2017]
(1956—2011) – grundare av Apple tillsammans med Steve Wozniak; vd för Apple 1997—2011. – Jobs och Wozniak grundade Apple 1976. I slutet av 1970‑talet var Apple med Apple II† världsledande på hemdatorer. – 1986 utmanövrerades Jobs från Apple av John Sculley. Jobs startade då datorföretaget NeXT†, samtidigt som han köpte Pixar (sålt till Disney 2006) från George Lucas. 1997 blev NeXT uppköpt av Apple, som ville använda NeXTs operativsystem NextStep† för att ersätta Macs dåvarande operativsystem Mac OS† med något helt nytt. Steve Jobs anlitades då, liksom Wozniak, som rådgivare, men tog snart över verksamheten. – Under Steve Jobs år som vd blev Apple ett framgångsrikt och vinstgivande företag. 2011 blev det världens högst värderade företag. – 2001 lanserade Apple det nya operativsystemet Mac OS X (numera macOS), en vidareutveckling av NextStep. Sedan lanserade Apple under Steve Jobs framgångsrikt musikspelaren iPod, mobiltelefonen iPhone och surfplattan iPad. – 2004 drabbades Jobs av cancer i bukspottkörteln, vilket då botades. Under 2009 genomgick Steve Jobs bland annat en levertransplantation och var därför tjänstledig en stor del av året. Även under 2011 tog han tjänstledigt på grund av sjukdom. Den 25 augusti 2011 meddelade han att han avgick som vd för Apple, men kvarstod som styrelseordförande. Han avled den 5 oktober 2011. Han efterträddes som vd av Tim Cook. – Den amerikanska journalisten och författaren Walter Isaacsons biografi, kallad Steve Jobs (länk), kom ut dagarna efter Jobs död. 2015 kom Becoming Steve Jobs (länk) av Brent Schlender och Rick Tetzeli (länk). En långfilm, Steve Jobs: The man in The Machine (länk), hade premiär i september 2015.
[it-historia] [personer] [steve jobs] [ändrad 28 september 2020]
(egentligen Avadis, född 1961) – amerikansk programutvecklare, chef för mjukvaruutveckling på Apple 1997—2006. – Avie Tevanian var på 1980‑talet med och utvecklade Unix‑kärnan Mach, och rekryterades sedan av Steve Jobs† till NeXT†, där han ledde utvecklingen av operativsystemet NextStep†. När Steve Jobs återvände till Apple 1997 anställde han Tevanian för att leda utvecklingen av Mac OS X (numera macOS). Tevanian blev 2004 styrelseledamot i det amerikanska Green Hills Software (ghs.com). Tevanian slutade på Apple i mars 2006, och blev i maj samma år styrelsemedlem i Tellme, ett amerikanskt företag som utvecklade telefonbaserade program för internet. Det köptes senare av Microsoft. Tevanian blev 2009 styrelseledamot i Dolby Laboratories (länk). Han anställdes 2010 på företaget Elevation Partners (länk).
[avie tevanian] [personer] [unix] [ändrad 30 augusti 2o22]
[signaturer] [sökningar] [webbpublicering] [ändrad 5 augusti 2019]
(1924—2010) – fransk–amerikansk polskfödd matematiker av litauisk familj, känd för att ha skapat den fraktala matematiken. – Mandelbrotmängden är uppkallad efter Benoit Mandelbrot. Han gjorde stora insatser inom flera grenar av matematiken, bland annat sannolikhetslära och informationsteori. Mandelbrot insåg bland annat att Zipfs lag inte bara passar på ordfrekvenser, vilket var vad Zipf observerade, utan också passar på andra företeelser. Den kallas därför också för Zipf‑Mandelbrots lag. – Mandelbrot var i 35 år anställd som forskare på IBM. 1987—2005 var han professor på Yale. – Benoit Mandelbrots självbiografi The fractalist (länk) kom ut postumt 2012.
[matematik] [personer] [ändrad 27 september 2021]
Amina Abdallah Arraf al Omari – en icke existerande syrisk lesbisk bloggare; i själva verket Tom McMaster, en amerikansk man bosatt i Edinburgh i Skottland. – Amina Arraf framställdes som skribenten bakom bloggen A gay girl in Damascus, som blev känd 2011 under upproret i Syrien. I bloggen berättades om hur hon blev gripen av säkerhetspolisen, vilket ledde till upprop och andra aktioner i Europa och USA. Samtidigt luftades misstankar om att Amina Arraf var en bluff, bland annat därför att en publicerad bild på henne i själva verket föreställde en kvinna i London, och den kvinnan protesterade offentligt. I juni 2011 erkände Tom McMaster att Amina Arraf var ett påhitt, och att han var skribenten.
[bluff och båg] [fiktiva namn] [ändrad 18 januari 2018]
(1938) – framstående forskare i datorvetenskap, professor vid Stanford. – Don Knuth är författare till bokserien The art of computer programming (TAOCP), som han började skriva på 1962. Den räknas som standardverket inom programmering, trots att den fortfarande inte är klar. Den första delen kom ut 1968, ett avsnitt av del 4 kom ut 2017. – Knuth planerar att skriva sju delar. Han betalar 2 dollar och 56 cent till var och en som hittar ett fel i någon av böckerna. Läs mer om verket här. – På grund av problem med nytryckning av verket på 1970‑talet började Knuth intressera sig för typografi. Han utvecklade då sättningsprogrammet TeX. Han har också utvecklat programmet Metafont. – Don Knuth har inte e‑post, men han har en webbsida (länk). – Don Knuth blev 1971 den förste som fick Grace Murray Hopper Award (se länk). 1995 fick han von Neumann-medaljen (länk) och 2009 Katayanagipriset (länk). Han har själv gett namn åt utmärkelsen Donald E Knuth Prize, känd som Knuth-priset. – 1957 medverkade han i Mad Magazine med en artikel om ett måttsystem baserat på potrzebie* (länk). – Donald Knuths 80-årsdag den 10 januari 2018 firades i Piteå med ett framförande av Knuths komposition Fantasia Apocalyptica med Knuth själv på plats, se knuth80.elfbrink.se och artikel i Piteå-Tidningen. – Se också artikeln ”The Yoda of Silicon Valley”. – Stanforduniversitetet har lagt ut 110 föreläsningar i datorvetenskap av Don Knuth på YouTube, se denna länk.
[don knuth] [personer] [programmering] [typografi] [ändrad 25 januari 2019]
(1986—2013) – avliden amerikansk programmerare och aktivist för frihet på internet. – Aaron Swartz var bland annat med om att utveckla RSS, och deltog i standardiseringsarbete på W3C. Han grundade företaget Infogami, som gick ihop med Reddit, och 2006 såldes till förlaget Condé Nast. Han arbetade också en kort tid på tidskriften Wired. – Som aktivist var han med i den framgångsrika kampanjen mot lagförslaget SOPA, startade Watchdog.net och Demand Progress (länk). Han protesterade också mot behandlingen av Chelsea Manning (tidigare Bradley Manning, se Wikipedia), som åtalades och fälldes för att ha läckt hemlig militär information till Wikileaks. – Aaron Swartz blev åtalad för att han under 2010 och 2011 hade laddat ner ett stort antal artiklar från JSTOR (länk), en webbplats för olika typer av akademiskt material och artiklar. Han påstods ha gjort det från en dator som han olovligen hade placerat i ett utrymme på MIT. – Trots att JSTOR inte ville gå till domstol åtalades Swartz för dataintrång och riskerade upp till 35 års fängelse. En uppgörelse mellan åklagaren och Swartz advokater skulle dock ha gett Swartz bara sex månaders fängelse. Men den 11 januari 2013 påträffades Swartz död i sitt hem. Han hade begått självmord. Det har senare framkommit att Secret service spanade på Swartz tills han dog. – Självmordet väckte starka reaktioner, och rättsväsendets behandling av Swartz har bland annat tagits upp i USA:s kongress. – Se Aarons lag och CFAA. – Aaron Swartz day and international hackathon (aaronswartzday.org) anordnas sedan 2013 varje år i början av november (före Swartz födelsedag den 8 november).
– Två dokumentärfilmer om Aaron Swartz är:
[aaron swartz] [aktivism] [personer] [rättsfall och skandaler] [spelfilmer] [årsdagar] [ändrad 27 oktober 2017]