(privacy by design) – eller inbyggd integritet – skydd av personuppgifter som grundläggande funktion i it‑system. Idealet är att inbyggt dataskydd är något som man eftersträvar i alla stadier av systemutvecklingen. Det ska inte vara något som man lägger till i efterhand. – Principen inbyggt dataskydd formulerades 1995 i rapporten Privacy enhancing technologies, se denna länk. Den har senare sammanfattats i sju grundprinciper av Ontarios tidigare integritetsombudsman Ann Cavoukian (länk):
- – Proaktiv – inte reaktiv; förebyggande – inte reparerande;
- – Dataskydd som den förvalda inställningen;
- – Dataskydd som en del av systemets utformning;
- – Full funktionalitet – bara fördelar, inga nackdelar;
- – Dataskydd från början till slut – skydd under hela livscykeln;
- – Synlighet och genomsiktlighet – bevara öppenheten;
- – Respektera användarnas integritet – håll det användarcentrerat.
– Läs också vad Integritetsskyddsmyndigheten skriver: länk.
[dataskydd] [personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 6 januari 2021]
neuralt flor – ett föreslaget fint och tunt nät som skulle anbringas direkt på hjärnan och sedan fungera som ett gränssnitt mellan hjärnan och datorer. – Idén kommer från sciencefictionförfattaren Iain M Banks (länk), och togs 2016 upp av företagaren Elon Musk. Något liknande har testats på möss, se denna artikel.
[användargränssnitt] [experimentell teknik] [personlig integritet] [ändrad 30 januari 2018]
en talande Barbiedocka som kan föra samtal med människor. – Dockan har ett system för taligenkänning som har utvecklats av företaget Toytalk, som 2016 bytte namn till Pullstring, och som 2019 köptes av Apple. För att kunna föra dialog måste dockan vara ansluten till internet med wi‑fi. – Hello Barbie har fått hård kritik, bland annat för att den gör intrång på barns och familjers rätt till privatliv. Alla dialoger mellan barnet och dockan sparas på Toytalks servrar. Kritiker anser att dockans samtal med barnen kan locka ur barnet uppgifter om familj och vänner som en vuxen troligen inte skulle lämna ut. Barnets föräldrar kan också begära ut inspelningar av barnets dialog med dockan. – Se tillverkaren Mattels webbsidor.
[leksaker] [personlig integritet] [språkteknik] [ändrad 2 augusti 2019]
(right to explanation) – varje persons rätt att få en förklaring av hur ett it‑system har gjort automatiserade bedömningar om honom eller henne. – Rätten till förklaring anses vara en konsekvens av EU:s Dataskyddsförordnings skrivningar om så kallad profilering, även kallat algoritmiskt beslutsfattande. Uttrycket ”rätt till förklaring” förekommer dock inte i Dataskyddsförordningen. Att den ändå blir en konsekvens av vissa skrivningar hävdades sommaren 2016 av Bryce Goodman (länk) och Seth Flaxman (länk), se denna artikel. Sedan dess har frågan om ifall denna rätt finns, och hur långt den sträcker sig, dryftats utan att prövas juridiskt. Rätten gäller bara bedömningar som får juridiska eller på annat sätt betydande konsekvenser för den det gäller. – Om rätten till förklaring får rättslig tillämpning får den långtgående konsekvenser för många företag och tjänster på internet. Det är nämligen ofta praktiskt taget omöjligt att förklara i detalj hur avancerade system för kreditvärdering och annat fungerar i enskilda fall. – Läs mer i The Medium.
[dataskyddsförordningen] [personuppgifter] [ändrad 14 december 2020]
- – döljande av identiteten hos den som kommunicerar på internet. (Eller genom annat datanätverk.) Det innebär i praktiken att försöka göra det omöjligt för mottagaren, eller någon som avläser kommunikationen, att spåra meddelandet tillbaka till avsändarens dator. Det som döljs är i själva verket IP-adressen för den dator som meddelandena kommer från. Vilken person som sitter vid datorn kan den som tar emot eller avläser meddelandena inte avgöra, utom genom slutledningar. – Ett sätt att anonymisera avsändaren av ett meddelande eller en besökare på en webbplats är att använda en anonymiseringstjänst. Om man också vill dölja vem som är mottagare av meddelandet kan man använda nätverket Tor;
- – döljande av identiteten av personer som omnämns i förteckningar över personuppgifter. Se till exempel k-anonymitet, kvasiidentifierare, perturbation och pseudonymisering.
[dold identitet] [personuppgifter] [skyddad kommunikation] [ändrad 10 november 2018]
svensk förening som tillhandahåller e‑post för sina medlemmar. Syftet är att hålla e‑posten fri från övervakning, kartläggning och profilering. Föreningen har funnits sedan 2010 och har sitt säte i Göteborg. – Se fripost.org.
[e-post] [ideella organisationer] [personlig integritet] [ändrad 26 juli 2017]
ett tangentbord som ger möjlighet till hemlig och anonym kommunikation. Tillverkas troligen inte längre (april 2019). SilentKeys kan anslutas till vilken dator som helst och användas som ett vanligt tangentbord. Men det har också två specialfunktioner:
- – Man kan starta webbläsaren Satya som kommunicerar med webbservrar genom nätverket Tor. Det innebär att det är praktiskt taget omöjligt för någon som avläser internetkommunikationen att avgöra vilka webbsidor man besöker;
- – Man kan starta operativsystemet Satya, som körs enbart i datorns arbetsminne. Det innebär att det inte finns några spår i datorn av vad man har gjort efter att man har stängt av operativsystemet. (Satya är ett utförande av Linux, närmast baserat på Tails.)
– Både webbläsaren och Satya är inbyggda i tangentbordet. – Silentkeys har utvecklats av det franska företaget Preevio (nere i mars 2019, arkiverad webbsida – se också f6s.com/preevio) och finansierades sommaren 2016 genom insamling på Kickstarter (länk).
[linuxdistributioner] [nerlagt] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [tangentbord] [ändrad 9 april 2019]
eller Costeja-målet – ett viktigt utslag i EU‑domstolen om rätten att bli bortglömd. – EU‑domstolen bestämde att Google måste ta bort länken från målsäganden Costejas namn till vissa inaktuella och besvärande tidningssidor i Googles databaser. Men tidningssidorna får finnas kvar i Googles databaser, och de får fortfarande vara åtkomliga, men bara om man använder andra sökord än Costejas namn. – Domen gällde en spansk medborgare som runt 1990 tvingades sälja sitt hus på auktion för att betala skulder. En tidningsartikel om detta blev senare tillgänglig på Google, och Costeja gick till domstol för att få informationen borttagen. Ärendet gick hela vägen till EU‑domstolen, som fällde utslag 2014. – Se EU-domstolens webbsidor. – På engelska: the Costeja verdict, the Costeja case.
[eu] [personlig integritet] [rättsfall] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]