Ord och uttryck i it-branschen
(like) – i Facebook och andra sociala nätverk: markera att man gillar ett inlägg genom att klicka på en länk med ordet Gilla eller en ikon för tummen upp. Att ta bort markeringen kallas för att sluta gilla (unlike). En gilla, flera gillor – tryckningar på knappen Gilla. Kallas också för [att] lajka. – Se också Reactions och likejacking.
[sociala nätverk] [ändrad 15 oktober 2019]
(unfriend eller defriend) – stryka någon som vän (kontakt) i ett socialt nätverk som Facebook. Kallas också skämtsamt på engelska för deface. Svenska Facebook kallar det för ta bort som vän. Det kallas ibland även för att ovänna, men man behöver inte vara ovän med den som man tar bort som vän. – Engelska unfriend utsågs 2009 till årets ord av New Oxford American Dictionary (länk). – Se också Whopper sacrifice. – Läs också om sluta gilla (unlike) och Reactions.
[sociala nätverk] [ändrad 4 juli 2019]
[förkortningar på D] [it-politik] [sociala medier] [svenska myndigheter] [ändrad 29 augusti 2018]
(SSWC) – en nerlagd årlig sammankomst för personer som var aktivt intresserade av sociala medier. – Sweden social web camp anordnades 2009—2013, och har inte återkommit sedan dess. – SSWC ägde rum i mitten av augusti på ön Tjärö i Blekinge (karta). SSWC var en så kallad okonferens, det vill säga att dagordningen improviserades till stor del. – SSWC gjorde uppehåll 2014, men skulle anordnas som vanligt 2015. Men i början av 2015 fick arrangörerna veta att Tjärö inte var tillgängligt längre, och blev därför tvungna att ställa in. – Sajten swedensocialwebcamp.com från 2015 stängdes 2020.
[konferenser] [nerlagt] [sociala medier] [ändrad 29 maj 2020]
identitetsbedrägeri – användande av någon annans identitet i sociala nätverk. Särskilt när det sker i kriminellt syfte. – Bedragaren, impostören, kan till exempel registrera in ett konto på ett socialt nätverk och då använda namnet på en chef på ett företag. Bedragaren ber sedan att få bli vän med andra anställda på samma företag och lockar dem att lämna ifrån sig konfidentiell information. – Av engelska impostor (observera stavningen), en bedragare som utger sig för att vara någon annan. På svenska impostör. – På engelska talar man också om impersonation (impersonation fraud) i samma betydelse (att utge sig för att vara någon annan). Men svenska impersonering eller impersonifiering är en programmerarterm med en speciell betydelse. – Jämför med olaga identitetsanvändning och spoof.
[bluff och båg] [identitet] [it-relaterad brottslighet] [sociala nätverk] [ändrad 8 februari 2021]
ett nerlagt socialt nätverk som drevs av Google 2004—2014. – Orkut var särskilt populärt i Brasilien och Indien, och det administrerades från 2008 från Brasilien. – Orkut stängdes definitivt den 30 september 2014. Skälet var att Googles andra sociala tjänster, som Google Plus, då växte mycket snabbare än Orkut (numera är Google Plus på väg mot nerläggning). – Namnet Orkut kommer från nätverkets skapare, Orkut Büyükkökten, ursprungligen från Turkiet. Han startade 2016 ett nytt socialt nätverk, Hello.
[nerlagt] [sociala nätverk] [ändrad 18 juli 2022]
[aktivism] [bloggar] [it-folkgrupper] [namnbyte] [ändrad 28 september 2020]
(Godwin’s law) – ”Ju längre en diskussion på nätet fortsätter, desto mer ökar sannolikheten för att någon drar in en jämförelse med Hitler eller nazisterna.” – Lagen är uppkallad efter juristen Mike Godwin (blogg), som retade sig på sådan argumentation. Det är tradition på Usenet att när någon gör en sådan jämförelse anses diskussionen avslutad, och den som gjorde jämförelsen har förlorat. (Godwin själv har senare påpekat att det kan vara lovligt att dra in Hitler i diskussionen, förutsatt att det är sakligt motiverat.)
[diskussioner] [lagar] [ändrad 13 november 2017]
[appar] [dold identitet] [it-säkerhet] [nerlagt] [sociala nätverk] [ändrad 11 maj 2017]
ett socialt nätverk som utlovar hög nivå av anonymitet. (Men se nedan.) – Användarna skriver inlägg som består av en bild med pålagd text. Man kan söka igenom inläggen och svara på dem. Varje användare har en pseudonym. Gentemot Whispers servrar identifieras varje användare endast med id‑numret på den mobiltelefon eller dator som de använder. (Det är ett nummer som är fast kodat i apparaten och som inte kan ändras. Det är alltså inte telefonnumret.) För varje inlägg kan man se pseudonymen för den som har publicerat det, men det finns inget sätt att söka efter en viss användares inlägg. – Whisper startade 2012, då under namnet Whispertext. (Det ska inte förväxlas med Amazons Whispernet.) – I oktober 2014 uppgav The Guardian (länk) att Whisper samlar in och sparar användarnas geografiska belägenhet, även när användarna har stängt av den funktionen. Whisper överlämnar också, enligt The Guardian, information om användarna till USA:s krigsmakt. Whisper har förnekat detta, men i samband med The Guardians publicering ändrade Whispernet sina användarvillkor. – Om den stora dataläcka som upptäcktes 2020, se artikel i The Register. – Se whisper.sh. – Läs också om After School†, Canary, Jodel, Nearby, Postsecret, Secret† och Yik Yak†.
[appar] [avslöjanden] [dold identitet] [pseudonymer] [sociala nätverk] [ändrad 16 juni 2020]