DVB

Digital video broadcasting – en samling standarder för digitala tv- och radiosändningar. Standarderna utvecklas av organisationen DVB, se dvb.org. Det finns DVB-standarder för olika ändamål:

  • DVB-C, numera DVB-C2 – standard för digitala tv‑sändningar genom kabelnätet (cable);
  • DVB-CI, numera DVB-CI plus – standard för gränssnittet mellan satellit‑tv‑boxen och tv:n;
  • DVB-GEM – standard för inter­aktiva program i digital-tv;
  • DVB-H – standard för digitala tv‑sändningar till mobiltelefoner och annat handhållet, numera avvecklad. I stället har DVB utvecklat DVB‑NGH (Next generation handheld) och DVB‑SH, men i praktiken tycks DVB-T2 lite (se nedan) ta över den nischen;
  • DVB-RCS, numera DVB-RCS2 (return channel satellite) – standard för tvåvägs­kommunikation via satellit, främst avsedd för internetanslutning (se också VSAT);
  • DVB-S, numera DVB-S2, med tillägg DVB-C2X – standard för digitala tv‑sändningar från satellit;
  • DVB-T, numera DVB-T2 – standard för digitala tv- och radiosändningar genom marknätet (T för terrestrial).
  • – DVB-T2 lite är avsett för tv-sändningar till smarta mobiler, men det kan också användas för digitalradio. Det har framhållits som ett alternativ till det hårt kritiserade DAB. – Se också Digital radio mondiale och HD radio technology;
  • DVB-3DTV – standard för digital utsändning av tredimensionell tv. – Ett konkurrerande system är DMB.

[förkortningar på D] [radio och tv] [ändrad 13 december 2019]

glitch

  1. – kortvarigt fel när man kör ett program eller spelar datorspel. Sådana fel beror ofta på strömavbrott eller på kraftiga variationer i spänningen. Det gäller främst sådana som bara varar bråkdelen av en sekund. En glitch går därför inte att återskapa, till skillnad från en bugg, som beror på fel i programkoden. Kort­­variga strömavbrott eller spännings­­fall kallas på svenska för dippar. Kortvariga spänningsstegringar kallas för spikar;
  2. – även: mindre fel eller förbi­seende i koden till ett datorspel, eller i spelkonsolens kretsar. Ett sådant fel är beständigt, och kan därför utnyttjas av gamers som känner till det. Att göra det kallas för glitching. Glitching brukar räknas som fusk. Se också glicther. – Ett annat ord för mindre fel i program­­kod är papercut.

[fel] [jargong] [programmering] [spel] [ändrad 4 oktober 2018]

explicit

ibland: täckord för pornografisk (”sexually implicit”, ”explicit content”). Men grundbetydelsen är bara: tydlig, ut­tryck­lig, rätt­fram – utan omskrivningar. Andra täckord med liknande be­tydelse är adult, blue och graphic samt NSFW.

[språktips] [ändrad 2 mars 2018]

DCOM

distributed common object model – en teknik från Micro­soft som gör det möjligt för program­komponenter att sam­verka genom datornät. En del av pro­grammet kan alltså finnas på en dator och en annan del av pro­grammet på en annan dator. Kallades tidigare för Net­work OLE. – Läs mer på Microsofts webb­sidor.

[förkortningar på D] [programmering] [ändrad 7 september 2018]

datum

  1. – datum skrivs i löpande text så här: den 24 juli 2021. (Ordet den kan utelämnas.) Observera att man just i datum skriver bara 24 för tjugofjärde; motsvarande för andra datum. Men om det gäller ett ordnings­tal skriver man däremot så här: ”24:e”. Man skriver bara ut sista bokstaven i ordningstalet, trots att det kan vara flera bokstäver som skiljer det från räknetalet (”24:e” utläses ju ”tjugofjärde”, inte tjugofyrae). Nummer på kungar och andra potentater skrivs med romerska siffror utan tillägg. Man skriver ”Gustaf III” men säger ”Gustaf den tredje”;
  2. – det heter ett datum, flera datum på modern svenska. Den latinska pluralformen data har blivit ett separat svenskt ord;
  3. – i princip skulle singularformen av ordet data kunna vara datum, men den ordformen används praktiskt taget aldrig i den betydelsen. Om det behövs säger man vanligtvis ”en uppgift”: ”denna uppgift är fel”, inte ”detta datum är fel” (om det inte gäller just ett datum i betydelse 1.)

[data] [språktips] [tid] [ändrad 5 augusti 2021]