Kategori: språkteknik

Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om språkteknik. Kategorin språkteknik har underavdelningarna generativt språk och maskinöversättning. Den är en underavdelning av kategorin språk.

Bard

  1. – en AI-baserad dialogrobot från Google. – Bard uppges kunna föra vettiga samtal om många olika ämnen med människor. Den presenterades i februari 2023, och var då tillgänglig bara för utvalda specialister. Bard är baserad på språkmodellen LaMDA. Bard konkurrerar med andra dialogrobotar som ChatGPT. – Se Googles blogg. – Läs också om PaLM;
  2. – BARD – förkortning för braille and audio reading down­load.

[förkortningar på B] [generativ AI] [generativt språk] [tillgängligt] [ändrad 7 februari 2023]

culturomics

”kulturomi” – analys av stora textmängder i syfte att beskriva och kartlägga mänsklig kultur. – De stora text­mängd­er­na är i praktiken text på internet, tillgäng­lig med hjälp av Google och andra sök­motorer. – Termen culturomics in­fördes i slutet av 2010 av en grupp forskare i en artikel i tidskriften Science (länk) (brukar fungera, trots eventuell överstrykning).

[konst och litteratur] [språkteknik] [ändrad 16 maj 2023]

fuzzy search

varianttålig sökning, approximativ sökning, ungefärlig sökning; även: associativ sökning (se nedan) – sökning som inte enbart ger träff på exakt det som man har skrivit i sökrutan, utan också på näraliggande sökord. Det finns två huvudtyper:

  1. – se fonetisk sökning;
  2. – associativ sökning – sökning som inte bara får upp exakt det ord som sökningen gäller, utan också synonymer och andra ord med besläktad betydelse. Det finns också statistiska metoder som tolkar felstavade ord mer eller mindre framgångs­rikt, till exempel genom att utgå från sannolika felskrivningar på tangentbordet.

– Se också fuzzy.

[databaser] [sökmotorer] [sökningar] [språkteknik] [ändrad 12 april 2020]

autoförslag

(auto-completion, typeahead) – funktion som gissar hur användaren tänker avsluta en påbörjad webbadress eller annan text. – Ett eller flera förslag visas intill fältet där man fyller i texten. Användaren kan välja ett förslag genom att markera det och trycka på retur. Om inget av förslagen passar fort­sätter använd­aren att skriva. Förslagen kan hämtas från webbläsarens historik över webb­sidor som använd­aren tidigare har besökt eller från en server. – Läs också om T9, prediktiv text­in­mat­ning och inkrement­ell sökning. – Jämför med formulärdata.

[språkteknik] [ändrad 11 januari 2019]

OWL

    1. – web ontology language – ett språk för beskrivning av samband mellan ord i naturliga språk. (Se ontologi.) – Owl är ett verktyg för den semantiska webben. Med språket kan man beskriva för datorprogram hur olika begrepp hör ihop: ek är ett slags träd; träd är ett slags växt, och så vidare. Det finns tre varianter: Owl Lite, Owl DL och Owl Full. – Läs mer på W3C:s webb­sidor (länk). – Läs också om OWL i Wiki­pedia. – Läs också om det nyare SWRL;
    2. Den stereoskopiska betraktningsapparaten Owl, röd, visar bildpar på Brian May.
      Brian Mays Owl.

      – Owl – ett stereoskopiskt tittverktyg utvecklat av rockmusikern Brian May (brianmay.com). Det är en anordning av plast som man monterar en smart mobil i och håller framför ögonen. Med en särskild app kan man samtidigt visa två bilder av samma motiv, tagna ur något olika vinklar, på mobilens bildskärm. Ögonen ser var sin av bilderna. Re­sul­tatet blir en tredimensionell effekt. Det är samma princip som i View-Master† och i Google Cardboard. – Se londonstereo.com;

    3. – se också owling.

[hobby] [mem] [programspråk] [språkteknik] [webben] [3d] [ändrad 15 februari 2018]