föregångare till VR‑glasögon. Den gav bäraren en illusion av att hon befann sig i en annan värld, genererad av ett datorprogram (en virtuell värld). En VR‑hjälm täckte stora delar av huvudet och hade små bildskärmar för ögonen, ofta också små högtalare för öronen och inbyggda rörelse‑sensorer som skickade data om huvudets rörelser till styrdatorn. Datorprogrammet anpassade i realtid bilderna som visades till huvudets rörelser så att bäraren skulle uppleva den virtuella omvärlden som stabil. Anslutningen till styrdatorn var ofta en sladd. VR‑hjälmar användes på 1980- och 1990‑talen, men sedan dess har utrustningen krympt och anslutningen blivit trådlös, så nu är VR‑glasögon en bättre term. – På engelska: head‑mounted display eller head‑mounted device, HMD.
(mixed reality) – virtuell verklighet som verkar höra ihop med den materiella verkligheten. Alltså ungefär som i en film där datoranimationer blandas med filmfoto, men med den skillnaden att blandad verklighet genereras i realtid. Användaren upplever blandad verklighet genom en VR‑hjälm eller interaktiva glasögon. – Skillnaden mellan blandad verklighet och förstärkt verklighet(augmented reality) är inte skarp, men i förstärkt verklighet är de virtuella inslagen (till exempel text) lätta att urskilja, medan blandad verklighet vill ge en illusion av att de virtuella inslagen ingår i samma värld som de materiella. – Se också Microsoft Hololens.
(1960) – amerikansk datorvetare och kompositör. – Jaron Lanier gjorde begreppet virtuell verklighet känt när han 1985, tillsammans med Thomas Zimmermann, grundade företaget VPL Research som sålde hjälmar och handskar för virtuell verklighet. Företaget blev bankrutt 1990. På 1990‑talet var Jaron Lanier bland annat gästforskare på dåvarande Silicon Graphics (senare SGI†) och involverad i utvecklingen av Internet2. Sedan 2006 är han anställd på Microsoft. Jaron Lanier har också komponerat klassisk musik och gett ut skivor. – Som debattör har Jaron Lanier kritiserat Ray Kurzweils och andras visioner om att datortekniken ska leda till en genomgripande omvälvning av människans tillvaro. Jaron Lanier anser att datorernas tekniska kapacitet växer mycket snabbare än vår förmåga att skriva program som använder den ökande kapaciteten. Hans bokYou are not a gadget(länk) från 2010 ledde till att Jaron Lanier 2014 fick den tyska bokhandelns fredspris (länk). Han har också 2018 gett ut bokenTen arguments for deleting your social media accounts right now(länk), svensk översättning Tio skäl att genast radera dina sociala medier – se också BUMMER. – I ett föredrag på TED Talk från 2018, ”How we need to remake the internet”(länk), hävdar han att affärsmodellen med internettjänster som är gratis för användarna och finansieras med annonser skapar skräp och desinformation; han förespråkar i stället en total övergång till betalda tjänster, och påpekar att den affärsmodellen fungerar bra för Netflix och Viaplay. – Jaron Laniers webbsida finns på jaronlanier.com. Han har inga konton i sociala medier.
registrering av en virtuell värld som juridisk person. – Benämningen interration föreslogs 2013 av den amerikanske forskaren Edward Castranova (edwardcastranova.com), som anser att virtuella världar bör kunna jämställas med företag (se denna länk). – Ordet interration(in+terra – att göra till jord / land) anspelar på engelska incorporation (bolagsbildande, bokstavligen: att göra till kropp, alltså till vad som på svenska kallas för en juridisk person).
figur som i en virtuell värld representerar en användare. – En avatar brukar vara en datoranimerad figur som visas på bildskärmen och som användaren kan styra med mus, tangentbord eller andra styrdon. Figuren kan se ut hur som helst – den behöver inte likna en människa. – Avatarer förekommer i många datorspel. Även enklare representationer av människor, som foton, kallas ibland för ”avatarer” – se gravatar. – Se också bitmoji. – Ordet:Avatar kommer från indisk religion, där ordet står för en andlig eller gudomlig varelse som av fri vilja har tagit kroppslig gestalt.
– subscriber identity module – SIM-kort – kort som måste finnas i mobiltelefoner för att man ska kunna ringa. (Man kan dock ringa nödsamtal till 112 på mobiltelefoner utan SIM‑kort.) – Telefonnumret och abonnemanget i mobiltelefoner är knutna till SIM‑kortet. Ett SIM‑kort innehåller abonnentens telefonnummer och annan information som nätet behöver. Det brukar också användas för att lagra användarens telefonlista och annan personlig information. SIM-kort kan också användas i bärbara datorer för datakommunikation över mobilnätet och i fasta mottagare för bredband över mobilnätet. – Varianter:
– ”Ur-SIM”: De första SIM-korten kom 1991, och var stora som kreditkort. De ersattes snabbt av mini‑SIM;
– Mini-SIM: Kallas oftast bara för SIM, eftersom det länge har varit den vanligaste storleken: 25⨯15 millimeter;
– Mikro-SIM: Hälften så stora som mini‑SIM, alltså 12⨯15 millimeter. Formatet fastställdes 2003. De första produkterna med mikro‑SIM var ApplesiPad och version 4 av iPhone;
– Nano-SIM: Mått 12,3⨯8,8 millimeter, tjocklek 2/3 millimeter. Formatet utvecklades av Apple, och fastställdes 2012 som standard av ETSI. Introducerades 2013 i iPhone 5;
– kortform av simulerad, simulering: en sim är en värld eller en figur som påminner om något som finns, eller skulle kunna finnas, i den fysiska världen, men som bara existerar på bildskärmen. Se också simming;
(augmented reality) – teknik som kombinerar människans sinnesintryck med datorgenererade intryck i realtid. – Den vanliga yttervärlden som vi uppfattar med ögon, öron och andra sinnesorgan kompletteras alltså med virtuella inslag medan vi går och står. Det förutsätter speciella interaktiva glasögon eller liknande utrustning. En metod som är i praktiskt bruk fungerar så att man tittar på en historisk turistattraktion genom bildskärmen på en smart mobil med kamera. På bildskärmen visas då motivet med datorgenererade tillägg, till exempel en rekonstruktion av hur arkeologer tror att en ruin såg ut innan den blev ruin. Det liknar virtuell verklighet, fast blandat med vanliga sinnesintryck. – Jämför med annotated reality, augmented virtuality och blandad verklighet(mixed reality). – Förstärkt verklighet var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet(länk) och Språktidningen(länk).
