(space + time) – en till stor del realiserad vision om konsumentprodukter som i grunden är internetbaserade projekt som fortgår efter köpet. – Kunden, andra användare, utvecklaren och produkten (som kan ha sensorer för tid, plats och annat – se sakernas internet) utbyter fortlöpande information som används för utvärdering och förbättring av produkten. – En förebild är postorderföretaget Amazons hantering av böcker och andra produkter. Det är ett intrikat system av länkad information, baserad på registrering av kundernas beteende och den information kunderna själva lämnar. De fysiska varorna är bara en del av vad säljaren erbjuder. Ett senare exempel är Teslas elbilar som har beskrivits som ”datorer på hjul” och som efter köpet står i kontakt med tillverkaren genom internet. Allt fler materiella produkter är internetanslutna, ofta genom wi-fi, och kan uppgraderas och lämna felrapporter genom nätet. – Ordet spime lanserades 2004 av författaren Bruce Sterling, se till exempel detta föredrag från 2007(länk). – Se också materielens internet, sakernas internet och u‑samhället samt blogject.
– science fiction som handlar om hackare, och som ofta utspelar sig i en totalitär nära framtid (en dystopi). – Kända författare i genren är William Gibson och Bruce Sterling. Genrens storhetstid var runt 1990. – Ordet: Sammansatt av cyber och punk i betydelsen slyngel. – Läs också om cybernoir, cypherpunk och steampunk;
– Cyberpunk 2020 är ett rollspel som först lanserades 1990. Det utvecklades av Mike Pondsmith(på Twitter) och har kommit i flera versioner. 2020 kom Cyberpunk 2077. – Se talsorianstore.com…;
– hackarnas subkultur i början av 1990‑talet. – Se boken Cyberpunk av Katie Hafner och John Markoff, 1991.
en litterär genre som beskriver ett alternativt förflutet, ofta ett slags science fiction eller cyberpunk i 1800‑talsmiljö. – Ett känt exempel är bokenThe difference engine från 1990 av William Gibson och Bruce Sterling (se differensmaskin). Handlingen utspelar sig i ett alternativt 1800‑tal där Charles Babbages† mekaniska datorer är lika vanliga som datorer är i dag. Steam i steampunk syftar förstås på steam engines, ångmaskiner. – Det finns en steampunkrörelse som anordnar festivaler. Inom musiken finns till exempel Professor Elemental (länk). – Enligt en artikel från 2013 i The Independent(länk) var steampunk då en växande modetrend. – Se också bloggen Steampunk i Sverige (länk – inaktiv sedan 2017). – Jämför med clockpunk och decopunk.
amerikansk författare (1956), känd för science fiction-romaner, ofta med inslag av datorteknik. (Se cyberpunk.) Ofta utgår han från uppslag som ”tänk om de hade haft datorer på 1800‑talet” – se steampunk. – Bruce Sterling har fått det litterära priset Hugo Awards(länk) två gånger. Han har också skrivit fackbokenThe hacker crackdown: law and disorder on the electronic frontier(1992), som handlar om den framväxande hackarkulturen. (Den finns som gratis e‑bok på Project Gutenberg, se denna länk.) – Bruce Sterling har också ett varmt intresse för miljöfrågor, ofta i kombination med design, och är professor i konst och formgivning vid European graduate school i Schweiz (länk). – Bruce Sterling har myntat flera nya termer, bland annat spime och buckyjunk. Han skrev tidigare bloggenBeyond the beyond i Wired, startad 2003, nerlagd i maj 2020(länk).
(1948) – amerikansk-kanadensisk författare som i sin bokNeuromancer(1984) beskrev något som liknade webben. – Gibson anses också ha myntat uttrycket cyberspace – se cyberrymd. Han har skrivit många fler böcker som har sålt i stora upplagor. – Gibsons romaner brukar utspela sig i ett högteknologiskt men kaotiskt samhälle – se dystopi. Gibsons verk anses av många också tillhöra genren cyberpunk. Han har också, tillsammans med Bruce Sterling, skrivit en bok i genren steampunk, nämligen The difference engine från 1990. – William Gibsons webbsida finns på williamgibsonbooks.com.
(differential engine) – en avancerad räknemaskin, konstruerad av Charles Babbage† i början av 1800‑talet, men aldrig färdigbyggd. (Jämför med analysmaskinen.) – Babbages idé var att maskinen skulle räkna ut matematiska tabeller och trycka dem automatiskt med ett inbyggt tryckverk, så att man slapp slarvfel och tryckfel. Idén kan ha varit inspirerad av tysken Johann Müllers† aldrig förverkligade planer. – Brittiska regeringen satsade stora pengar på projektet, som pågick 1823—1833, men maskinen blev bara delvis färdig. Orsakerna var troligen dels att Babbage var perfektionist, men inte ingenjör, dels konflikter, bland annat om pengar, med den skicklige finmekanikern Joseph Clement (se Wikipedia) som skulle bygga maskinen. – Svenskarna Georg och Edvard Scheutz†, som var inspirerade av Babbage, byggde senare tre versioner av en fungerande differensmaskin, men fick ingen kommersiell framgång. Svensken Martin Wiberg† tillverkade däremot på 1860‑talet en fungerande differensmaskin i behändigt format, och lyckades också sälja den. – En förklaring till att inte ens de fungerande differensmaskinerna blev särskilt framgångsrika var att det på 1800‑talet var billigare att låta människor göra beräkningarna och korrekturläsa de matematiska tabellerna. (Källa: Glory and Failure, 1987, av Michael Lindgren, se länk.) – Brittiska Science Museum byggde 1985—1991 en fungerade differensmaskin enligt Babbages ritningar (se länk). Den fungerar som den ska. (Se boken The Difference Engine av Doron Swade, länk, 2002.) En annan nybyggd fungerande differensmaskin finns på Computer history museum i Silicon Valley (se länk). – Namnet: Differensmaskinen har namn efter differensmetoden. – Boken The difference engine från 1990 av William Gibson och Bruce Sterling utspelar sig i ett fiktivt 1800‑tal där differensmaskiner är lika vanliga som datorer är nu.
