spime

(space + time) – tänkt framtida typ av konsumentprodukt som i grunden är ett internetbaserat projekt som fortsätter efter köpet. Kunden, andra använd­are, utvecklaren och produkten (som har sensorer för tid, plats och annat) utbyter ständigt information som används för utvärdering och förbättring av produkten. – En förebild är postorderföretaget Amazons hantering av böcker och andra produkter. Det är ett intrikat system av länkad information, baserad på registrering av kundernas beteende och den information kunderna själva lämnar. De fysiska varorna är bara en del av vad säljaren erbjuder. – Ordet spime lanserades 2004 av författaren Bruce Sterling, se till exempel detta föredrag från 2007 (länk). – Se också sakernas internet och u‑samhället.

[produkter och tjänster] [produktutveckling] [ändrad 2 oktober 2019]

cyberpunk

  1. – science fiction som handlar om hackare, och som ofta utspelar sig i en totalitär nära framtid (en dystopi). – Kända författare i genren är William Gibson och Bruce Sterling. Genrens stor­hets­tid var runt 1990. – Ordet: Samman­satt av cyber och punk i betydelsen slyngel. – Läs också om cybernoir, cypherpunk och steampunk;
  2. – hackarnas subkultur i början av 1990‑talet. – Se boken Cyberpunk av Katie Hafner och John Markoff, 1991.

– Läs också om edupunk.

[hackare] [konst och litteratur] [ändrad 2 oktober 2019]

steampunk

litterär genre som beskriver ett alterna­tivt förflutet, ofta ett slags science fiction eller cyber­punk i 1800‑tals­miljö. – Ett känt exempel är boken The difference engine från 1990 av William Gibson och Bruce Sterling (se differens­maskin). Handlingen utspelar sig i ett alternativt 1800‑tal där Charles Babbages mekaniska datorer är lika vanliga som datorer är i dag. Steam i steampunk syftar förstås på steam engines, ångmaskiner. – Det finns en steam­punk­rörelse som anordnar festivaler. Inom musiken finns till exempel Professor Elemental (länk). – Enligt en artikel från 2013 i The Independent (länk) var steampunk då en växande mode­trend. – Se också bloggen Steam­punk i Sverige (länk). – Jäm­för med clock­punk och decopunk.

[böcker] [konst och litteratur] [trender] [ändrad 23 maj 2017]

Sterling, Bruce

Bruce Sterling. Foto: John Scoble.

amerikansk författare (1956), känd för science fiction-romaner, ofta med inslag av data­teknik. (Se cyber­punk.) Ofta utgår han från uppslag som ”tänk om de hade haft datorer på 1800‑talet”, se steam­punk. – Bruce Sterling har fått det litterära priset Hugo Awards (länk) två gånger. Han har också skrivit fack­boken The hacker crackdown: law and disorder on the electronic frontier (1992), som hand­lade om den fram­växande hackar­kulturen. (Den finns som fri e‑bokProject Gutenberg, se denna länk.) – Bruce Sterling har också ett varmt intresse för miljö­frågor, ofta i kom­bi­na­tion med design, och är professor i konst och form­giv­ning vid European graduate school i Schweiz (länk). – Bruce Sterling har myntat flera nya termer, bland annat spime och buckyjunk. Han skriver bloggen Beyond the beyond (länk).

[bruce sterling] [böcker] [ändrad 29 juni 2017]

Gibson, William

(1948) – amerikansk-kanadensisk författare som i sin bok Neuromancer (1984) beskrev något som liknade webben. – Gibson anses också ha myntat uttrycket cyberspace, se cyberrymd. Han har skrivit många fler böcker som har sålt i stora upplagor. – Gibsons romaner brukar utspela sig i ett högteknologiskt men kaotiskt samhälle, se dystopi. Gibsons verk anses av många också tillhöra genren cyberpunk. Han har också, tillsammans med Bruce Sterling, skrivit en bok i genren steampunk, nämligen The difference engine från 1990. – William Gibsons webbsida finns på williamgibsonbooks.com.

[konst och litteratur] [william gibson] [ändrad 4 juli 2019]

differensmaskin

(differential engine) – en avancerad räkne­maskin, kon­stru­erad av Charles Babbage i början av 1800‑talet, men aldrig färdig­byggd. (Jämför med analysmaskinen.) – Babbages idé var att maskinen skulle räkna ut matematiska tabeller och trycka dem automatiskt med ett inbyggt tryckverk, så att man slapp slarvfel och tryckfel. Idén kan ha varit inspi­re­rad av tysken Johann Müllers aldrig förverkligade planer. – Brit­tiska rege­ringen satsade stora pengar på projektet, som pågick 1823—1833, men maskinen blev bara delvis färdig. Orsakerna var troligen dels att Babbage var perfektionist, men inte ingenjör, dels konflikter, bland annat om pengar, med den skicklige finmeka­ni­kern Joseph Clement (se Wikipedia) som skulle bygga maskinen. – Svens­karna Georg och Edvard Scheutz, som var inspirerade av Babbage, byggde senare tre versioner av en fungerande differensmaskin, men fick ingen kom­mer­siell framgång. Svensken Martin Wiberg till­verkade däremot på 1860‑talet en fungerande differensmaskin i behän­digt format, och lyckades också sälja den. – En förklaring till att inte ens de funge­rande differensmaskinerna blev särskilt framgångs­­rika var att det på 1800‑talet var billigare att låta människor göra beräkningarna och korrekturläsa de matema­tiska tabellerna. (Källa: Glory and Failure, 1987, av Michael Lindgren, se länk.) – Brit­tiska Science Museum byggde 1985—1991 en fungerade differens­­maskin enligt Babbages ritningar (se länk). Den fungerar som den ska. (Se boken The Difference Engine av Doron Swade, länk, 2002.) En annan nybyggd funge­rande diffe­rens­maskin finns på Computer history museum i Silicon Valley (se länk). – Namnet: Differensmaskinen har namn efter differensmetoden. – Boken The difference engine från 1990 av William Gibson och Bruce Sterling utspelar sig i ett fiktivt 1800‑tal där differensmaskiner är lika vanliga som datorer är nu.

[för- och bihistoria] [ändrad 12 augusti 2019]