Yureka

eller YU Yureka – en troligen avvecklad smart mobil från indiska Micromax (länk) (sidan har säkerhetskontroll). – Yureka var en lågpristelefon som såldes för 9 000 rupier, omkring 1 100 kronor. – Den hade operativsystemet Cyanogenmod†, en alternativ version av Android. – Yureka släpptes i december 2014, och marknadsfördes tidigare av Micromax dotter­företag Yu Televentures på sajten Yu play god (nere). – Namnet: Alterna­tiv stavning av grekiska heureka, ”jag har kommit på det!”, ett utrop som tillskrivs matematik­ern och uppfinnaren Arkimedes, se Wikipedia.

[lågprisprodukter] [mobiltelefoner] [ändrad 16 december 2022]

Orkut

ett nerlagt socialt nätverk som drevs av Google 2004—2014. – Orkut var särskilt populärt i Brasilien och Indien, och det administre­rades från 2008 från Brasilien. – Orkut stängdes defini­tivt den 30 september 2014. Skälet var att Googles andra sociala tjänster, som Google Plus, då växte mycket snabbare än Orkut (numera är Google Plus på väg mot nerläggning). – Namnet Orkut kommer från nätverkets skapare, Orkut Büyükkökten, ursprungligen från Turkiet. Han startade 2016 ett nytt socialt nätverk, Hello.

[nerlagt] [sociala nätverk] [ändrad 18 juli 2022]

OpenShoe

dator i ett skoinlägg, avsett för positions­­­bestäm­ning. Alltså ett slags kropps­­buren dator. – OpenShoe ska kunna användas i många sammanhang, till exempel för att hålla reda på var räddningspersonal befinner sig, för att se om gamla människor behöver hjälp och för att studera hur människor med stabilitetsproblem går. Eftersom OpenShoe ska användas inomhus går det inte att använda GPS, och eftersom den ska kunna användas i rökfyllda och brinnande byggnader går det inte heller att använda vanliga tekniker för inomhusnavigering. Skoinlägget registrerar därför bärarens rörelser genom tröghetsnavigering, och överför informationen tråd­­löst till en dator. – Openshoe är ett projekt som drevs med början 2011 i samarbete mellan Indien och svenska universitet, bland annat KTH. – Se openshoe.org (kan vara långsam).

[inomhusnavigering] [ändrad 26 januari 2021]

Bengaluru

äldre stavning: Bangalore – stad i delstaten Karnataka i södra Indien, centrum för en kon­cen­tra­tion av it‑företag. De flesta av dem finns i stadsdelen Whitefield. Området kallas ibland för Silicon Plateau. Se också bangalored.

[platser] [ändrad 29 oktober 2020]

Spoken web

en indisk satsning på en talbaserad motsvarighet till webben, avsedd för mobil­telefoner. – Spoken web är avsett för fattiga indier som sällan har tillgång till person­dator, och som kanske inte är läs­kunniga, men som har mobiltelefon. De ska kunna använda systemet för att skaffa information och göra affärer. Motsvarigheten till webb­sidor blir ins­pelningar med tal, och i stället för att klicka på länkar trycker man på knappar eller an­vänder talstyrning. – Spoken web utvecklas av IBM:s India research laboratory, se här. – Kallas också för World Wide Telecom Web, WWTW, eller T‑Web.

[talstyrning] [webben] [ändrad 22 april 2018]

GPS

  1. – Global positioning system – ett satellitbaserat amerikanskt system för positions­­be­stäm­ning (GNSS). GPS används också för noggrann tidsbestämning. – 31 satelliter går i bana runt jorden, och sänder ständigt var sin radio­signal med exakt tid (se GPST). Tid anges med en nog­grann­het på mindre än en tiondels mikrosekund (en tiondels miljondels sekund). En tiondels mikrosekund är den tid som det tar för ljuset att röra sig 30 meter. Varje satellit sänder också sin position i förhållande till jordytan. En GPS‑mottag­a­re jämför signalerna från minst fyra satelliter, och kan då räkna ut sin position på jordytan med en noggrannhet på tre meter under goda omständigheter. Den räknar också ut höjd över havet. Med bara tre satellitsignaler kan GPS-mottagaren räkna ut position på jordytan, men inte höjd över havet. (Se trilaterering.) Av­stånd­et till varje satellit räknas ut med ledning av hur lång tid det tar för signalen att nå GPS-mot­tag­a­ren. – GPS-satel­literna ägs av amerikanska krigs­makten, som skickade upp satellit­erna under åren 1978—1988. Eftersom systemet är utvecklat för militärt bruk är GPS-mottagarna gjorda så att de inte kan upptäckas med signalspan­ing. De är alltså passiva, det vill säga att de tar emot signaler från satelliterna, men de sänder inga signaler – om de gjorde det så skulle fienden kunna lokalisera soldater genom signalspaning. (Många GPS‑mottagare för privat bruk sänder visserligen signaler, men det är för tilläggsfunktioner, som att hämta kartor eller för spårning.) – Sig­nal­erna från GPS‑satelliterna kan och får användas av alla, men från början fanns ett system, Selective avail­abil­i­ty, som gav civila användare mindre exakta positioner än vad amerikansk militär fick. Det systemet är bort­kopplat sedan år 2000. – Det officiella namnet på GPS är Navstar, Navigation satellite timing and ranging. – Den första satelliten, Vespucci, i en modernisering av GPS sattes i bana i december 2018 (se denna länk). – Se USA:s officiella webbsidor för GPS, gps.gov. – EU håller på att skicka upp en modernare variant av GPS, Galileo. Det finns också ett liknande ryskt system, Glonass, kinesiska Beidou och Indiens regionala IRNSS. – Håkan Lans navigationssystem STDMA bygger på GPS. – GPS‑systemet konstruerades utan tanke på it‑säkerhet, och har därför blivit utsatt för attacker, se GPS spoofing. Därför har Iridiums system för satellittelefoni tagits i bruk för att erbjuda ett säkrare alternativ till GPS. Bland annat krypterar det signalerna från satelliterna. – USA:s krigsmakt har i slutet av 2010‑talet börjat utveckla tilläggsfunktioner som gör militärens GPS mindre känsligt för avsiktliga störningar. Sådana har förekommit under militära manövrer. Tilläggsfunktionerna ska testas och tas i bruk successivt. De kallas för Assured precision navigation and timing, APNT. Se artikel i Breaking Defense. – Läs också om Assisted GPS och geo­­block­e­r­ing;
  2. – se generalized processor sharing.

[förkortningar på G] [nätverk] [rymden] [utomhusnavigering] [ändrad 10 juni 2019]

tiodollarsdatorn

en icke-existerande indisk lågprisdator som blev omtalad i början av 2009 på grund av ett missförstånd. Figurerade också under namnet ”tjugodollarsdatorn”. Den apparat som hade förhandsvisats och som låg till grund för ryktet var i själva verket en lagringsenhet. Den blev känd som ”Sakshat”, vilket också är namnet på den indiska regeringens satsning på utbildningsteknik. – Indien satsar på att få fram extremt billiga datorer för undervisning. ”Sakshat” var i själva verket arbetsnamn på den billiga surfplatta som lanserades 2012 under namnet Aakash. – Jämför med ”hundradollarsdatorn”, One laptop per child, och Simputer†.

[källkritik] [ändrad 17 februari 2023]