fasta sökalternativ

sökning med hjälp av menyer med förinställda sökord. Används ofta i postorderkataloger och liknande tjänster på webben för att förenkla sökningarna. Ska det heta rörmontör så står det så i menyn, och ingen behöver söka på rör­mok­are och få noll träffar. För­delen med fasta sökalterna­tiv är att besökar­na inte kan stava fel, och att sök­ningar­na anpassas till den ter­mino­logi som används på webb­platsen. – Al­ter­na­tivet till fasta sök­alterna­tiv är fri­text­sök­ning. – På engelska: limited vocabulary search, LVS.

[sökningar] [ändrad 5 september 2018]

SQL

ett standardiserat frågespråk för data­­baser. – SQL används för att ställa frågor (queries) till relationsdatabaser, och för att ändra och uppdatera databaser. – SQL utvecklades av IBM på 1970‑talet, och är en öppen standard. Både den internationella standardiseringsorganisationen ISO och amerikanska ANSI har fastställt standarder för SQL. – Meningen är att SQL ska fungera på samma sätt i alla databashanterare, oavsett leverantör. – SQL är så nära förknippat med relationsdatabaser att SQL ibland används som synonym: en SQL‑databas är alltså samma sak som en relationsdatabas. – Namnet: SQL är egentligen ingen förkortning. Första ver­sionen av SQL utvecklades 1974 av Don Chamberlin (länk) med flera på IBM, och fick då heta Structured English query language, förkortat Sequel (som egentligen betyder efterföljare). Andra versionen kom 1977—78 och kallades för Sequel/2, vilket av juridiska skäl ändrades till SQL. Numera brukar SQL uttydas som structured query language, men det är en efterhandskonstruktion. Enligt ISO står SQL för SQL query language, en så kallad rekursiv förkortning. Det är vanligt att uttala SQL som engel­ska sequel, men det är lika rätt att utläsa förkortningen på svenska, bokstav för bokstav (”ess‑ku‑ell”). – Se ISO:s webbsidor (länk) och ANSI:s webbsidor (länk). – Läs också om NoSQL, en ny typ av data­­baser som inte är anpassad till SQL, och om YeSQL.

[databaser] [förkortningar på S] [rekursiva förkortningar] [ändrad 25 oktober 2020]

NoSQL

  1. (no SQL, alternativt: not only SQL) – en typ av databaser som inte följer de strikta kraven på relationsdatabaser. – Kraven på NoSQL‑databaser är att de ska kunna bli mycket stora och vara skalbara, snabba, tillgängliga över internet och kunna hantera många olika typer av information. Det är däremot inte så viktigt att man kan ställa komplicerade frågor (queries): benämningen NoSQL syftar på att man inte behöver kunna ställa frågor med frågespråket SQL till denna typ av data­baser. – Ibland kallas NoSQL för no database, men det är fel: en NoSQL‑data­bas är en databas, även om det inte är en relationsdatabas. – Det finns inga bestämda kriterier för hur en NoSQL‑databas ska vara uppbyggd: se till exempel nyckel‑värde‑databas och dokumentorienterad databas. – NoSQL‑tekniken har utvecklats av en rörelse som växte fram i slutet av 00‑talet. Den föranleddes kanske främst av de datamängder som sökmotorer analyserar och indexerar, alltså webbsidor och bloggar, som mest består av löpande text, och därför inte kan hanteras som traditionella tabelliknande databaser. – Se denna länk. – Läs också om den motsatta strömningen YeSQL;
  2. NoSQL (länk) är namnet på en databashanterare som inte har något med NoSQL‑rörelsen att göra. Den är till för konventionella relationsdatabaser, men den använder inte SQL som fråge­språk.

[databaser] [ändrad 8 november 2017]

YeSQL

satsning på användning av fråges­pråket SQL även på data­­­baser som inte är uppbyggda som tabeller. (Sådana data­­baser som alltså inte är relationsdatabaser.) – Förespråkare av YeSQL hävdar att även textdokument kan göras sök­bara med SQL. Läs en förklaring på webbplatsen High Scalability (länk). – Ordet: Anspelar på NoSQL.

[databaser] [ändrad 22 maj 2020]

Gramm-Leach-Biley Act

GLBA – en amerikansk lag som före­skriver att finans- och bankdatasystem ska ha skydd för personuppgifter och hög it‑säkerhet. – Lagen, som också kallas för Financial services modernization act, utgjorde en stor avreg­le­ring av bank- och finansväsendet i USA, och upphävde bland annat viktiga delar av lagen Glass-Steagall Act från 1933. – Samtidigt som den nya lagen ger bank-, finans- och försäkringsbolag stor frihet att agera kräver den att alla transaktioner och alla meddelanden lagras. – Lagen gäller från den 1 juli 2001. – Se också Sarbanes-Oxley.

[lagar] [personuppgifter] [ändrad 6 maj 2017]

corruption

data corruptiondatadistorsion – försämring av en data­mängd, vanligt­vis av tekniska skäl: den blir svår eller omöjlig att avläsa korrekt. – Undvik på svenska ordet korruption i denna be­ty­delse, efter­som det vanligtvis syftar på tagande av mutor och liknande. – Se också corrupt.

[data] [fel] [språktips] [ändrad 23 februari 2018]

binning

minskning av antalet uppgifter i en data­mängd; sammanslagning av värden som ligger nära varandra. Uttrycket kommer av engelska bin – korg, behållare, soptunna – man lägger värden som ligger nära varandra ”i samma korg”:

  1. – data binning innebär att värden som ligger nära varandra byts ut mot ett en­het­ligt värde, vanligtvis det centrala. Exempel: alla värden mellan 9,5 och 10,5 byts ut mot 10. Avrund­ning kan alltså ses som en form av binning;
  2. – i digital bildbehandling: det att en grupp bildpunkter (pixlar) ersätts med en enda bildpunkt. 2⨯2 eller 3⨯3 bildpunkter kan till exempel ersättas med en enda bildpunkt. Vanligtvis blir det då ett medelvärde av de ingående bildpunkternas färgtoner. Detta kan underlätta bildanalys och göra bilden tydligare, och det är nödvändigt om bilden ska förminskas;
  3. – phone binning (skämtsamt): att hålla en kikare framför objektivet på en mobiltelefons kamera. Man använder alltså kikaren som teleobjektiv;
  4. – to bin kan också betyda att kasta bort (”lägga i det runda arkivet”, the bin).

[analys] [bildbehandling] [kameror] [matematik] [ändrad 3 april 2020]

reputation bankruptcy

rykteslikvidering – radering av all information om en person på internet: ett före­­slaget sätt att ge en person möjlighet att börja om på nytt. Kan jäm­föras med konkurs för företag. – Repu­­tation bankruptcy föreslogs 2008 av den amerikanska juridik­­professorn Jonathan Zittrain (länk) i boken The future of the Internet and how to stop it – hela texten finns på denna länk. – Se också rätten att bli bortglömd och social bank­ruptcy.

[personlig integritet] [personuppgifter] [självutplåning] [ändrad 5 februari 2021]