.sucks

en kontro­versiell privat toppdomän för kritik mot namngivna företag. –  (Sucks = suger, det vill säga är värdelös.) Om man ogillar till exempel ”Acme” kan man registrera underdomänen acme.sucks. (Det har tidigare länge förekommit att personer har registrerat domäner med namn som acmesucks.com.) Företag som vill blockera en sådan registrering kan själva registrera en underdomän under .sucks för 250 000 dollar, vilket har lett till att .sucks har kallats för ”utpressningsdomän”. För privatpersoner och konsumentorganisationer är priset mycket lägre. – Innan den privata toppdomänen hade godkänts begärde dåvarande USA‑senatorn Jay Rockefeller att den skulle stoppas. Han beskrev det som ”little more than a predatory shakedown scheme”. – Organisationen som har registrerat den privata toppdomänen .sucks, Vox Populi, hävdar att den vill skapa ett forum för konsumentdebatt. Enskilda kan registrera .sucks‑domäner för 249 dollar, men då får de inte ha en webbsida på domänen: alla besökare slussas vidare till en gemensam sida för debatt. – .sucks är en av många toppdomäner som har registrerats sedan det i princip blev fritt fram att registrera privata toppdomäner. Den togs i bruk i början av 2015. – Se get.sucks. – Läs också om Ripoff Report och lemon site.

[handel] [privata toppdomäner] [ändrad 30 april 2022]

domän

  1. – del av internet, namngiven i domän­namns­systemet DNS. (DNS är ett system som under­lättar adressering och sökning på internet.) – Exempel: idg.se syftar på domänen .idg (en huvuddomän) som ligger under landsdomänen .se. – Domäner finns för att göra adresserna lätta att komma ihåg för människor. De översätts automatiskt till sifferserier, IP‑adresser, när de ska be­hand­las av datorer. Domänerna utgör ett hierarkiskt system i flera led. Det framgår av hur de skrivs: de underordnade domänerna står först (idg.se), de överordnade sist (idg.se). – Om vi jämför idg.com med idg.se så har de två skilda toppdomäner, .com och .se: toppdomänerna står sist. De har var sin underordnad domän som båda heter .idg och som står närmast före. – Ett domännamn kan bestå av en rad namn (etikett­er, labels), åtskilda med punkter, till exempel computersweden.idg.se. – Domäner och zoner: – När det gäller domännamn med många led (etiketter) är det inte självklart att varje led ska kallas för domän. Är till exempel computersweden.idg.se en särskild domän som ingår i den överordnade domänen idg.se? I sådana fall skiljer man mellan domäner som har en egen namnserver och domäner som saknar egen namnserver. Namnservern tar emot och vidarebefordrar e‑post och annan kommunikation till domänen. Om en domän saknar namnserver blir det i stället en överordnad domänen som tar emot och vidarebefordrar e‑post. (Jäm­för med kontor som sorterar sin egen post och avdelningskontor som får posten sorterad på huvudkontoret.) För tydlighetens skull talar man därför ofta inte dom domäner, utan om zoner eller domänzoner. I en domän ingår inte underordnade zoner. Till exempel: idg.se är underordnad domänen se, men det är inte en del av domänen se. (E‑post går direkt till idg.se utan att passera .se.) idg.se är alltså en egen zon. (Att ett företag är dotter­bolag till ett annat företag betyder inte att all post måste gå genom moder­bolagets kontor.) – I de första beskrivningarna av domännamnssystemet kallades alla etiketter – alla led i ett domännamn – för domäner, men det språkbruket är alltså föråldrat. – Domäner har inga inga geografiska begränsningar, även om namnet kan stå för platser i geografin, som .se för Sverige. Domänen består helt enkelt av de resurser (servrar) som finns med i domänens adresskatalog, och de kan finnas var som helst i världen. – I ett domännamn som idg.se står .se för den toppdomän som är uppkallad efter Sverige och idg.se för den andranivådomän (eller huvuddomän) som tillhör för­laget IDG. – Se också Internetstiftelsens skrift Domännamn av Fredrik Wass: den kan laddas ner gratis som pdf härifrån. – Läs också om pseudotoppdomäner och kryptodomäner;
  2. Windows domain – nätverk av datorer med Windows, samordnade i Active Directory. En användare kan använda samma användarnamn och lösenord för alla resurser i domänen som hon har behörighet att komma åt. (Datorer med andra operativsystem kan anslutas med hjälpprogram.) – Se Microsofts webbsidor;
  3. ämnes­område, verksamhetsområde – aktivitet där en viss uppsättning kun­skaper, termer och färdigheter är särskilt användbara.

[domäner] [ändrad 9 december 2022]

etikett

  1. (label) – i domännamn och webbadresser: del av namnet som åtskiljs från andra delar med punkter (dots). – Exempel: www.idg.se har tre etiketter. Det kan ingå upp till 127 etiketter i ett domän­namn;
  2. – i kommunikation i IP‑nät: en adresslapp som en router bifogar ett paket för att underlätta dirigeringen för de routrar som paketet passerar senare
  3. – (etiquette – fint sätt) – se nät­etikett.

[domäner] [etikett] [internet] [sociala medier] [ändrad 14 november 2018]

squammer

  1. – en som skickar in falska an­sökningar om registrering av domäner på internet. Syftet är inte att faktiskt registrera domänerna, utan att hindra andra från att göra det. An­sökningarna skickas ofta med automatik av ett dator­system;
  2. – mer allmänt: en som registrerar domäner för att senare kunna sälja dem dyrt.

– Ordet squammer är en samman­dragning av squatter och spam.

[bluff och båg] [domäner] [illa omtyckta personer] [ändrad 6 september 2018]

zon

på internet: en domän som fungerar själv­ständigt i för­hållande till den över­­ordnade domänen. En zon hanterar sin egen in- och ut­gå­ende trafik, och besvarar frågor från internets adressystem DNS. (Om internet var ett kontor så skulle en zon vara en avdelning som sorterar sin egen post. Brevbäraren skulle lämna posten direkt till avdelningen.) – Termen zon används ofta där man tidigare skulle ha an­vänt ordet domän. Orsaken är att zon har en mer precis be­tyd­else. – Ex­empel: idg.se är en domän som är under­ordnad topp­domänen .se. Och idg.se är dessutom en zon. Det innebär att om en webbläsare vill hämta en sida från idg.se så går anropet direkt till idg.se. Toppdomänen se blir inte tillfrågad. – Å andra sidan har idg.se i sin tur flera under­ordnade domäner, som computersweden.idg.se. De är domäner, men de är inte zoner. Det innebär att anrop till computersweden.idg.se förmedlas av idg.se. – En under­­ordnad domän som idg.se blir en zon om den över­ordnade domänen delege­rar, det vill säga att den ger den under­­ord­nade domänen rätt (och skyldig­­het) att sköta sin egen trafik. En domän som också är zon svarar själv inom DNS på frågor om IP‑adresser inom zonen. (Om en domän inte är en zon är det den överordnade domänen som ska svara på sådana frågor.) – Man säger att det finns en dele­gerings­punkt mellan en zon och den över­­ordnade domänen. För varje zon finns en SOA-post (SOA=start of authority) i inter­­nets adressregister DNS. – Det syns inte på domän­­namnet om en domän är en zon, men nästan alla domäner närmast under toppdomänerna (som till exempel idg.se) är zoner. – Det finns också något som heter reverse zones: det är servrar som över­­sätter IP‑adresser till domän­namn i stället för omvänt.

[domäner] [ändrad 26 november 2017]

.edu

(education) – toppdomän för amerikanska universitet och hög­skolor. – Domänen .edu får an­vändas enbart av in­stitutioner med minst fyraårig post­gymnasial ut­bildning. De måste också vara god­kända av något av USA:s sex regionala hög­skole­förbund, vilket inne­bär att det i praktiken bara är amerikanska hög­skolor och universitet som kan få domäner under .edu. Detta gäller sedan 2001. Före 2001 var det några institutioner som registrerade .edu‑domäner, men som inte uppfyller kraven som sedan infördes, och de har kvar sina domäner. – Se net.educause.edu.

[toppdomäner] [universitet] [ändrad 5 juni 2018]