meddelande i webbläsare: den efterfrågade webbsidan går inte att hitta: page not found. – Meddelandet ingår i protokollen HTTP och HTTPS. – Felkoder med nummer som börjar på 4 betecknar fel som består i att besökaren vill hämta en sida som webbservern inte kan leverera. Man kommer alltså fram till servern, men servern kan inte leverera det som efterfrågas. Siffrorna efter 4:an står för specifika fel, i fallet 404 alltså att sidan inte finns på servern. Felet är ofta att besökaren har försökt hämta en sida som inte längre finns, eller som har flyttats till en annan webbadress (URL). – ”404” används också i överförd betydelse:
- –om man svarar ”404” på en fråga betyder det ingen aning, och:
- – om man kallar någon för ”en 404” betyder det dumskalle.
– 404 var årets vanligaste ord 2013 på internet enligt Global language monitor, se denna länk (nummer 4 i listan). – Se också 403 och 451. – Area 404 är Facebooks utvecklingscenter för hårdvara. – Omgjorda 404‑sidor som ser ut som inloggningssidor till kända tjänster används för att lura människor att logga in och därmed lämna ifrån sig användarnamn och lösenord (nätfiske) – se artikel i Bleeping Computer.
[dumhet] [felkoder] [inloggning] [jargong] [ändrad 11 december 2019]
Internet2 Network – ett avancerat amerikanskt datornät för forskning, drivet separat från internet av organisationen Internet2. – Syftet är att tillhandahålla ett snabbt och säkert nät för forskning, och att pröva ny nätverksteknik. Det går inte att nå Internet2 från det vanliga internet, men det finns kopplingar till liknande nätverk i andra länder. – Läs mer på internet2.edu. – Internet2 Network invigdes 2007, och ersatte då det tidigare Abilene Network†. Internet2 har inte något att göra med det avvecklade Next generation internet†, UltraScience Net† eller med webb 2.0. – Läs också om Evergrow† och PlanetLab.
[forskning] [nätverk] [ändrad 22 augusti 2018]
(NGI) – en avslutad statlig amerikansk satsning på avancerade tjänster på internet, främst avsedd för myndigheternas behov. Inleddes 1998, avslutades runt år 2000. Ska inte blandas ihop med Internet2 eller med UltraScience Net†. – En del av arbetet med Next generation internet har fortsatt inom det statliga amerikanska projektet Large scale networking (länk). – Läs också om Evergrow† och PlanetLab.)
[avslutad] [internet] [ändrad 25 maj 2021]
en typ av SMS som visas direkt på mottagarens bildskärm när det kommer. Det är avsett för viktiga och brådskande meddelanden. Men vem som helst kan i princip skicka flash-SMS om vad som helst till vem som helst. Flash‑SMS sparas inte hos mottagaren, utan raderas när mottagaren har tittat på det. – På engelska: flash SMS. – Kallas också för klass 0-SMS, på engelska class 0 SMS.
[meddelanden] [ändrad 5 augusti 2018]
försök att skada eller göra intrång i smart mobil genom att bombardera den med SMS, i synnerhet med flash-SMS.
[attacker] [meddelanden] [mobilt] [ändrad 18 juni 2018]
en toppdomän på internet, avsedd främst för spansk- och italienskspråkiga. Inrättades 2013. – Se ICANN:s wiki.
[toppdomäner] [ändrad 1o november 2019]
(digital living) – användning av sammankopplad digital (datoriserad) utrustning i hemmet, även för utrustning som tidigare har varit fristående. Även belysning, vitvaror och uppvärmning ska kunna styras från datorsystemet. Termen används också om samma slags teknik för arbetsplatser.
[it-liv] [smarta hemmet] [ändrad 24 september 2018]
- – CERT FOE – Failure observation engine – även känt som BFF, Basic fuzzing framework – ett program för säkerhetstestning av Windows-program. BFF finns också för andra operativsystem. Utvecklat av CertCC. – Cert FOE / BFF testar säkerheten i program genom att mata in felaktiga indata. Utfallet ger en bild av vilka fel programmet kan hantera och vilka fel som får det att krascha. – Se CertCC:s webbsidor;
- – FoE, se Feed over email.
[bloggar] [e-post] [förkortningar på F] [it-säkerhet] [testning] [windows] [ändrad 7 september 2018]
– allmänt: anordning som mellanlagrar sådant som ska användas inom kort. Buffertens uppgift är att jämna ut skillnader mellan källans och mottagarens förmåga att leverera respektive att ta emot och använda. Utanför it kan det också vara något som skyddar något värdefullt eller ömtåligt genom att ta emot stötar. På engelska: buffer:
- – del av arbetsminnet som tillfälligt håller data som ska lagras på hårddisken (eller brännas på CD eller DVD). Bufferten behövs därför att det går relativt långsamt att lagra på hårddisken. Programmet sparar därför filen tillfälligt (buffrar filen) i det snabbare arbetsminnet. Den överförs till hårddisken först när användaren trycker på ”Spara”, eller vid automatiskt sparande. Om programmet eller datorn kraschar förlorar man de data som finns i bufferten. – Buffertar används också vid utskrift på skrivare, vid bränning av CD och DVD och i andra sammanhang där det är opraktiskt att överföra data direkt från hårddisken. – Läs också om buffertöverfyllning och buffertfel samt jämför med cache, som är något annat;
- – i strömmande radio och video: minnesutrymme som sparar (buffrar) lite av utsändningen innan den spelar upp utsändningen för mottagaren. Det rör sig om någon sekund. Detta görs för att utsändningen ska kunna spelas upp utan avbrott och ryckighet. Strömmande sändningar sker ju över internet, vilket innebär att det inte går att garantera jämn takt i överföringen. Bufferten avhjälper detta genom att mata ut utsändningen i jämn takt, men alltså med en liten fördröjning, till uppspelningsprogrammet.
[internet] [minnen] [radio och tv] [ändrad 29 januari 2019]
skräddarsydd webbadress, personlig webbadress – webbadress (URL) som är lätt att minnas, oftast också kort, och som döljer en längre och krångligare webbadress. När man skickar ett anrop till den korta webbadressen kopplas man automatiskt vidare till den riktiga webbadressen. Används till exempel i reklamkampanjer. – I juni 2009 gav Facebook sina medlemmar möjlighet att skaffa skräddarsydda webbadresser till sina sidor på Facebook. – Ordet: Anspelar på amerikanska vanity plate, i Sverige: personlig nummerskylt –nummerskylt med en kombination av bokstäver och siffror som bilägaren själv har valt.
[webben] [ändrad 22 juni 2020]