CAPPS

computer assisted passenger prescreening system – ett avvecklat amerikanskt system för kontroll av flygresenärers bakgrund med syfte att hindra potentiella flygkapare från att komma ombord. Infördes 1997. Efter terroristattentaten 2001 utvecklades ett utökat system, CAPPS II. CAPPS och CAPPS II sköttes av flygbolagen. CAPPS II togs ur bruk 2004. Det ersattes av ett liknande system vid namn Secure Flight.

[flyg] [förkortningar på C] [inaktuellt] [ändrad 13 november 2018]

iSCSI

(internet SCSI) – en teknik för dataöverföring mellan datalagringsenheter och servrar i datornät med internetteknik (IP). – iSCSI kan användas i lokala nätverk, i stadsnät och globalt på internet. Det kan beskrivas som SCSI-gränssnittet anpassat till internet. (Vanlig SCSI är avsett för anslutning av tillbehör och fungerar bara ”i huset”.) iSCSI har utvecklats av internets tekniska ledningsgrupp IETF och presenterades 2001. – iSCSI är långsammare än tekniker som fibre channel, men prak­tiskt, eftersom det kan köras utan ändringar direkt på internet. – Se Wikipedia.

[datalagring] [förkortningar på I] [nätverk] [ändrad 17 februari 2022]

wimp

  1. WIMP – windows, icon, mouse, pointer – se FIMP. (Det engelska ordet wimp betyder annars fegis, lipsill);
  2. – Wimp, numera Tidal – en från början norsk internettjänst för uppspelning av musik, grundad 2010. Tjänsten är laglig och liknar Spotify. Först fanns bara betalda abonne­mang, men i slutet av 2012 infördes gratisabonnemang. Amerikanska Tidal köpte Wimp 2015. – Se tidal.com (brukar fungera, trots eventuell överstrykning).

[förkortningar på W] [grafiskt användargränssnitt] [musik] [webbtjänster] [ändrad 7 mars 2023]

AIS

Automatic identification system – ett system för positionsbestämning och identifiering av fartyg, baserat på Håkan Lans navigationsteknik STDMA. År 2000 fastställde den internationella sjöfartsorganisationen IMO (se länk) krav på att alla större fartyg ska utrustas med AIS. – Amerikanska kustbevakningen har utförlig information om AIS här. – IMO:s standard för AIS heter UAIS (U för universal): det är samma teknik med be­stämda tekniska speci­fikationer. – För flyget, se VDL mode 4.

[förkortningar på A] [geo] [transport och logistik] [ändrad 18 april 2017]

NAND

(not AND) – inte båda, icke och – ett logiskt villkor som används i programmer­ing. Det är motsatsen till villkoret AND, se konjunktion. – AND betyder att av två påståenden måste båda vara sanna; NAND betyder att minst ett av påståendena, eller båda, måste vara falskt. – Exempel: villkoret ”regn NAND snö” godkänner ”regn men inte snö”, ”snö men inte regn”, ”varken snö eller regn”, men inte ”regn och snö”. NAND‑villkoret kan också tillämpas på fler än två påstå­enden: ett eller flera av påståendena får då vara sanna, men inte alla. Alla andra logiska villkor kan skrivas som kombinationer av NAND‑villkor. – Jämför med NOR. – NAND flash memory, NAND‑minne, är en av huvudtyperna av flashminne. Det syftar på att transis­to­rerna i minnescellerna är sammankopplade enligt det logiska villkoret NAND: bara om alla transistorerna i cellen får en hög ingående spänning (=sant) blir det en låg utgå­ende spänning (=falskt). – En sannings­värde­tabell för NAND ser ut så här:

– Påståendena A och B får inte båda vara sanna” (A NAND B) :

A B A NAND B
sant sant falskt  
sant falskt sant
falskt sant sant
falskt falskt sant

[förkortningar på N] [logik] [programmering] [ändrad 14 november 2018]

NOR

(not OR) – inget av två eller flera; varken A eller B. – NOR är ett logiskt villkor som används i program­me­ring: av två påståenden måste båda vara falska. (Exempel: Är du sjukskriven? Har du egen firma? Om du svarar nejbåda frågorna har du rätt till arbetslöshetsersättning – annars inte.) – NOR är negationen av (motsatsen till) det logiska villkoret OR, närmare bestämt till det som i logik heter inklusiv disjunk­tion. Inom programmering är NOR intressant därför att alla andra logiska villkor kan skrivas som kombinationer av NOR‑villkor. Villkoret NOR kan breddas till att gälla fler än två påståenden. Då måste alla påståendena vara falska. – Kallas på svenska också för neller. – Jäm­för med NAND. – NOR flash är en av huvudtyperna av flashminne. Transistorerna i en minnes­cell följer vill­koret NOR: det räcker med att en av transistorerna tar emot en hög ingå­ende spänning (=sant) för att hela cellen ska ge ifrån sig en låg utgående spänning (=falskt). – En sanningsvärdetabell för NOR ser ut så här:

– Inget av påståendena A och B är sant (A NOR B) :

A B A NOR B
sant sant falskt
sant falskt falskt
falskt sant falskt
falskt falskt sant

[förkortningar på N] [logik] [programmering] [ändrad 6 november 2021]