den färgblandning som används i bildskärmar och i tv‑apparater. Röda, gröna och blå ljusstrålar belyser en vit yta så att alla andra färger uppstår. För att få gult blandar man rött och grönt, vilket kan verka avigt när man är van vid alternativet, subtraktiv färgblandning. Svart får man av bakgrunden genom kontrastverkan. – Termen additiv färgblandning syftar på att ju mer färg man adderar, desto ljusare blir det. De tre färgerna rött, grönt och blått brukar kallas för RGB. – På bildskärmar blandas de tre färgerna egentligen inte, utan de hålls i sär i ett fint punktmönster, men på normalt avstånd uppfattar synsinnet det som att färgerna blandas. I gammaldags ”kemisk” diafilm och biofilm används också additiv färgblandning.
[bildbehandling] [foto] [grafik] [ändrad 30 juli 2017]
(DTP) – datorstödd sidredigering. Framställning av tryckfärdiga original till hela sidor för tidningar och andra trycksaker på dator med program som Pagemaker†, QuarkXPress och InDesign. Sidredigerare eller originalare sätter samman sidorna med text och bild på sin bildskärmar och lämnar sedan sidorna direkt till tryckeriet som filer. – Desktop publishing blev möjligt i mitten av 1980‑talet tack vare programmet Pagemaker för Macintosh i kombination med sidbeskrivningsspråket PostScript och de första ekonomiskt överkomliga laserskrivarna (som gjorde att man kunde se hur sidorna blev på papper utan att behöva sätta igång ett helt tryckeri). I början av 1990‑talet hade det blivit det allenarådande sättet att framställa original till tidningar och trycksaker. Termen används därför inte så mycket, eftersom den står för något som har blivit självklart. – Kallas ibland också för computer assisted publishing, CAP.
[grafik] [tryckning] [ändrad 4 maj 2017]
i datorgrafik, i synnerhet för datorspel: en figur som kan flyttas runt på bildskärmen, oberoende av resten av grafiken. Typiskt är att en sprite är en stillbild: rörelser markeras genom att man byter ut spriten mot en annan stillbild som markerar gång, springande eller annan rörelse. De äldsta datorspelen använde sprites. Att programmera med sprites förenklar arbetet och sparar processorkraft. Särskild svensk term saknas. Eventuellt kan man kalla sprites för blockfigurer. – Ordet: Sprite är engelska för vattennymf eller spöke.
[grafik] [spel] [ändrad 8 november 2017]
en svensk stiftelse som sprider information om global utveckling med hjälp av grafisk presentation av statistiska data. – Gapminder sålde 2007 programmet Trendalyzer till Google. Stiftelsen grundades 2005 av Ola Rosling, Anna Rosling Rönnlund och Hans Rosling (1948-2017). Programmet Trendalyzer utvecklades av Ola Rosling, men blev känt genom Hans Roslings föredrag. – Se gapminder.org.
[grafik] [statistik] [ändrad 6 november 2017]
(heatmap) – diagram där värden representeras av färger. – Färgerna används ofta som komplement till diagrammets x- och y‑axel för att visa ett tredje värde. Diagrammet kan också vara en riktig karta eller annan avbildning av ett fysiskt objekt där färgerna har en särskiljande betydelse. – Den engelska termen heatmap beskrev ursprungligen bilderna från en värmekamera, men har sedan början av 1990‑talet även använts om alla slags diagram med färg. Liksom den svenska direktöversättningen värmekarta är problemet med heatmap att det kan misstolkas – färgerna har ju oftast inget med temperatur att göra.
[grafik] [ändrad 2 maj 2018]
Graphics interchange format – ett vanligt format för komprimerade bildfiler. Det används för punktuppbyggda bilder, alltså bilder som beskrivs bildpunkt (pixel) för bildpunkt. – GIF‑formatet är ett av de äldsta formaten för bildfiler. Det är baserat på LZW‑algoritmen, som Unisys (unisys.com) patenterade 1985. Under några år hävdade Unisys att alla program som användes för att komprimera och packa upp GIF‑filer krävde tillstånd, och eventuellt också avgift, från Unisys. Detta var dödfött, men stimulerade utvecklingen av andra, fria bildformat som PNG. Tvisten om patentet är överspelad, eftersom patentet har gått ut; GIF‑formatet används fortfarande flitigt. – GIF utsågs, något oväntat, till Årets ord 2012 av Oxford American Dictionary (länk). – Observera att när man på 2010‑talet talar om GIF‑bilder menar man ofta rörliga GIF‑bilder (animerade GIF‑bilder), alltså enkla rörliga bilder i GIF‑format. – Se också cinemagraf och reaction GIF. – Läs om GIF:s historia i artikeln ”Long live the GIF” från Popular Mechanics från 2019.
[filformat] [förkortningar på G] [grafik] [rörliga bilder] [ändrad 1 november 2019]
(punktuppbyggd) – om bild eller tecken: beskriven eller återgiven som ett mönster av bildpunkter (pixlar). Ett sådant mönster kallas på engelska för en bitmap. – Bitmappning är det grundläggande sättet att beskriva bilder som ska visas på bildskärm eller skrivas ut med skrivare, eftersom bildskärmar och skrivare bygger upp bilder (och även text) på det sättet. Det enklaste sättet att spara en digital bild är nämligen att spara den bildpunkt för bildpunkt. (Se bmp.) – Nackdelen med den metoden är att bilden inte ser bra ut om den förstoras. Sneda och krökta linjer blir hackiga (blockiga). De ser ut som om de vore byggda med Lego. Därför använder man för bildbehandling bildfilsformat som är vektoriserade. Det innebär att linjer och kurvor beskrivs med geometriska formler. Det är först när bilden ska återges på bildskärm eller skrivas ut som bildfilen konverteras till bitmappat format. – För att minska blockighet används kantutjämning.
[bildbehandling] [grafik] [ändrad 25 januari 2018]
det första programmet för layout och sidframställning på dator, släppt 1985, nerlagt 2004. – Pagemaker använde det grafiska användargränssnittet på Mac (kort därefter också i Windows), sidbeskrivningsspråket Postscript från Adobe och de första ekonomiskt överkomliga laserskrivarna. Pagemaker, som utvecklades och såldes av företaget Aldus blev inledningen till den stora omvälvningen av tidnings- och trycksaksproduktion som på mindre än tio år slutade med att praktiskt taget allt som trycks skrivs och formges på datorer (desktop publishing). – Pagemaker visade sig snart vara mer lämpligt för produktion av enstaka sidor än för tidningsformgivning, så i tidningsbranschen konkurrerades det ut av QuarkXPress, senare av Adobes InDesign. 1994 köpte Adobe Aldus, som då upphörde att existera som varumärke. 2004 meddelade Adobe att Pagemaker inte ska utvecklas mer. Användarna uppmanades att gå över till InDesign. I över tio år fortsatte dock Adobe att tillhandahålla Pagemaker.
[applikationer] [grafik] [nerlagt] [ändrad 4 maj 2017]
(alpha channel) – i datorgrafik: information om hur genomsiktlig varje enskild pixel (bildpunkt) i en bild är. – Alfakanaler är användbara när man arbetar med datorgrafik i flera lager. Det som slutligen visas på bildskärmen är då en bild som är sammansatt av flera bilder, som man kan tänka sig som lager. Varje lager skymmer bakomliggande skikt helt eller delvis. Skikten kan vara helt eller delvis genomsiktliga, som färgat glas. – På bildskärmen finns det ju bara ett skikt med pixlar. Varje pixel kan då antingen ha samma färg som motsvarande pixel i det översta skiktet eller vara en blandning av motsvarande pixlar i flera skikt. – Varje punkt i alfakanalen har ett värde mellan 0 och 1. Värdet 0 innebär att punkten är helt genomsiktlig, alltså att den är inte alls skymmer pixlar i bakomliggande skikt. Värdet 1 betyder att pixeln är helt ogenomsiktlig och alltså helt döljer pixlar i bakomliggande skikt. – I datorfärggrafik har varje bildpunkt tre värden: rött, grönt och blått (se RGB); finns det en alfakanal har varje bildpunkt dessutom ett fjärde värde.
[bildbehandling] [bildskärmar] [ändrad 3 januari 2018]
försvunnen teknik för att visa rörliga bilder och annat grafiskt krävande material på webbsidor. Utvecklades 2009 av Apple som alternativ till Flash. Efter 2010 har det inte hörts något från Apple om Gianduia. – Namnet: Gianduia är italiensk choklad med finmalda hasselnötter.
[grafik] [nerlagt] [ändrad 9 mars 2018]