Kategori: kryptering

Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om kryptering. Kategorin kryptering är en underavdelning av kategorin it-säkerhet och har i sin tur underavdelningen elektroniska signaturer.

efail

en sårbarhet i en del e‑postprograms tillämpning av kryptering. – Sårbarheten gör att en angripare som har kommit över krypterad e‑post får möjlighet att dekryptera den. Det gäller användningen av kryptosystemen PGP och S/MIME i tillägg till e‑postprogrammen Apple Mail, Mozilla Thunderbird och några versioner av Outlook. – efail upptäcktes av forskare på universitetet i Bochum i Tyskland och blev känt i maj 2018. Se denna forskningsrapport och ett mer lättläst blogginlägg (brukar fungera, trots eventuell överstrykning). – Sårbarheten finns varken i själva e‑postprogrammen eller i kryptosystemen som sådana, utan i de tillägg till e‑postprogrammen som används för kryptering. Electronic frontier foundation rekommenderar att man tills vidare tar bort sådana tillägg: instruktioner för hur man gör finns på denna länk. En annan utväg är att använda e‑posttjänster med helvägskryptering, som Signal.

[e-post] [kryptering] [sårbarheter] [ändrad 2 februari 2023]

exceptional access

i USA: åtkomst till krypterade meddelanden för polis genom en ”bakdörr”. Det förutsätter att tjänster som tillhandahåller krypterade meddelanden skapar extra krypteringsnycklar (”bakdörrar”) som normalt hålls hemliga och skyddade, men som kan överlämnas till polisen efter domstolsbeslut. Detta är kontroversiellt, bland annat för att det medför risk att obehöriga på något sätt antingen kommer åt den extra nyckeln eller lyckas återskapa den. – Läs också om San Bernardino-fallet.

[juridik] [kryptering] [ändrad 2 september 2019]

dechiffrering

(deciphering) – äldre ord för dekryptering. Anknyter till chiffer. – Ordet används inte bara när det gäller kryptering, utan också om uttydning av skriftsystem: ”Champollion dechiffrerade hieroglyferna”. Även skämtsamt: ”Ingen kan dechiffrera hans handstil”.

[kryptering] [10 mars 2018]

Merkleträd

(Merkle tree) – ett antal dokument eller annan information som skyddas mot manipulation av  kondensat i en trädformad struktur. – I Merkleträdets löv eller slutnoder (de nedersta och yttersta noderna i det upp‑och‑nervända trädet) finns de dokument eller den information som ska skyddas. Varje löv innehåller också ett kondensat av sitt innehåll. Varje löv har en gren (kant) till en nod en nivå högre upp i trädet: vanligtvis går det två löv på varje närmast högre nod, men det kan vara tre eller fler. Den högre noden innehåller ett kondensat av de två (eller fler) lövens kondensat. På samma sätt har de högre noderna grenar till noder på närmast högre nivå, och där beräknas på samma sätt kondensat av kondensaten på de två (eller fler) närmast underordnade noderna. Överst i Merkleträdet finns en toppnod som innehåller ett kondensat av de närmast underordnade noderna, alltså ett kondensat av kondensat av kondensat hela vägen ner till trädets löv. – Om innehållet i de nedersta noderna (löven) ändras på något sätt förändras också kondensaten. Det är alltså möjligt att upptäcka ändringar genom att upprepa beräkningen av kondensaten. – Merkleträdet utvecklades och patenterades 1979 av den amerikanska datorvetaren Ralph Merkle (merkle.com).

[kryptering] [matematik] [ändrad 7 oktober 2019]

blind signatur

(blind signature, även: blind underskrift) – ett sätt att få en tredje part att intyga att avsändaren av ett elektroniskt meddelande är äkta utan att meddelandets innehåll blir röjt. Man använder asymmetrisk krypering plus ytterligare ett sätt att göra meddelandet oläsbart för obehöriga. Det påminner om hur någon kan bevittna namn­teck­ningar på pappersdokument utan att läsa vad som står i dokumenten, men blinda signaturer förutsätter inte att alla inbland­ade är på samma plats på samma gång:

  1. – Avsändaren krypterar meddelandet med sin privata nyckel, men utför dessutom en annan matematisk operation, som bara avsändaren behöver känna till, på meddelandet. Det kan vara vanlig symmetrisk kryptering;
  2. – En tredje part, till exempel en bank, blir ombedd att intyga att avsändaren av meddelandet är äkta (autentisering). Den dekrypterar då meddelandet med den uppgivna avsändarens publika nyckel, och om det fungerar är avsändaren äkta. Den tredje parten kan ändå inte, på grund av den extra matematiska operationen, läsa meddelandet i klartext;
  3. – Den tredje parten signerar då meddelandet med sin privata nyckel och skickar tillbaka det till avsändaren;
  4. – Avsändaren kan då vända på de matematiska operationer som hon har gjort, alltså ta bort krypteringen med den privata nyckeln och den speciella matematiska operationen. Det som återstår är då det ursprungliga meddelandet, krypterat med den betrodda tredje partens privata nyckel;
  5. – Avsändaren kan då skicka meddelandet till en mottagare som kan dekryptera den med den tredje partens publika nyckel. Om det fungerar är avsändaren äkta. Metoden innebär att den tredje parten inte kan ta del av meddelandets innehåll.

– Blinda signaturer är en metod som har utvecklats av David Chaum.

[elektroniska signaturer] [identifiering] [ändrad 22 november 2018]