Kategori: licenser

client access license

ofta förkortat CAL – klientaccesslicens, klientåtkomstlicens – ett slags licens som ger en klientdator eller en användare rätt att ansluta sig till ett visst program på en server.  – I system med klientaccesslicenser krävs antingen en licens per användare eller en per dator (eller annan apparat) som är ansluten vid ett givet ögon­blick. (Två användare kan då alltså använda samma licens om de inte gör det sam­tidigt.) Det finns inte alltid någon teknisk kontroll av klientaccesslicens­erna, men det är ett jurid­iskt krav att man har dem.

[licenser] [ändrad 20 december 2019]

smittsam

  1. – (viral, infectious) – om program­licenser: auto­matiskt gällande för alla andra program som inne­håller delar av det program som skyddas av licensen. Smitt­samma licenser används för program med öppen källkod, i synner­het för program som sprids som fri mjuk­vara. Det mest kända exemplet på smitt­sam­het är licensen GPL. – En smitt­sam licens säger att om pro­gram­met helt eller delvis används som del av ett annat program, så ska licens­vill­koren gälla även för det programmet. Samma sak gäller för program som är beroende av det licens­skyddade pro­grammet för att fungera. Alla här­ledda (derived) program måste därför också spridas med den smitt­samma licensen. – Vad som ska räknas som härledda program kan vara svårt att avgöra. Allmänt före­kom­man­de program för datakommunika­tion räknas till exempel inte. För att räknas som härlett ska pro­gram­met ha skrivits spe­ci­fikt för att fungera ihop med det smitt­samma pro­gram­met. Men om det smitt­samma pro­gram­met tvärtom har skrivits för att fungera ihop med ett program som redan finns så blir licensen givetvis inte smitt­sam.  Syftet är att pro­gram­met som helhet, men också varje del av program­met, aldrig ska kunna bli något annat än öppen källkod re­spek­tive fri mjuk­vara. – Prin­cipen om smitt­samma licenser är omstridd, eftersom den inte gör undantag för stora program­ut­veck­lings­pro­jekt i företag. Några rader kod från ett program med smitt­sam licens räcker för att licensen ska ”smitta”. Eftersom öppen källkod är fritt till­gäng­lig är det frestande för program­me­ra­re att låna. För att inte riskera att tvingas göra käll­koden till egna projekt offentlig und­viker därför många företag öppen källkod och fri mjuk­vara. En del debattörer anser därför att an­vänd­ningen av program med öppen källkod skulle öka ifall de smitt­samma licenserna mjukades upp. – Smitt­samma licens­vill­kor kan kring­gås genom att man använder så kallade shims (mellan­lägg);
  2. – om marknadsföring och annan ryktes­sprid­ning: se viral.

[fri mjukvara] [licenser] [marknadsföring] [öppen källkod] [ändrad 5 april 2018] 

universal power unit

(UPU) – en måttenhet som Oracle tidigare använde för att beräkna licensavgiften för sina databashanterare. Det har inte utfärdats några nya UPU‑licenser sedan 2001, men det kan fortfarande finnas avtal med sådana licenser. – UPU be­räk­nades genom att man multipli­ce­rade antalet processorer i kundens it‑system med processorhastigheten. UPU‑ba­se­rade avgifter var im­popu­lära bland många kunder, eftersom de innebar att licens­avgiften blev högre när kunden byggde ut eller upp­grade­rade systemet, trots att data­bas­hanteraren var oför­ändrad.

[databaser] [licenser] [ändrad 20 augusti 2020]

Treefinder

ett datorprogram som räknar ut släkt­skapen mellan olika arter med ledning av molekylära data. – Programmet har utvecklats av tysken Gangolf Jobb och har funnits för fri nerladd­ning sedan 2004. Den senaste versionen är från 2011. – Treefinder har blivit känt utanför forskarvärlden därför att Gangolf Jobb, som är uttalad rasist, den 1 oktober 2015 förbjöd forskare i Sverige och andra europeiska länder som släpper in de flesta icke‑europeiska invandrarna att använda det. Forskare i USA har redan tidig­are förbjudits att använda programmet, efter­som Jobb inte vill ha något att göra med det han kallar den amerikanska imperialismens hemland. – Treefinder räknas som ett seriöst och vetenskapligt användbart program, men förbudet spelar ingen roll för forskningen, efter­som det finns andra program som kan göra samma sak. På grund av formuleringar i licensavtalet är förbudet för övrigt inte heller tillämpligt på exemplar av programmet som redan har laddats ner. – Se treefinder.de.

[applikationer] [forskning] [illa omtyckta personer] [licenser] [politik] [upphovsrätt] [ändrad 3 augusti 2019]

GNU free documentation license

(GFDL eller FDL) – en upphovsrätts‑licens för text­dokument. – GFDL liknar principerna för fri mjuk­vara: licensen ger alla rätt att läsa dokumentet, att ändra det och att sprida det vidare, med eller utan ändringar, gratis eller mot be­talning, för­ut­­satt att alla följande an­vänd­are blir bundna av samma licens. Det är alltså en tillämp­ning av copyleft: man använder upphovsrätten för att se till att dokumentet alltid förblir fritt och så att ingen kan ändra på detta. – GFDL ut­­veck­la­des av Free soft­ware foundation för att skydda den dokumentation som alltid följer med fri mjuk­vara. Men licensen kan naturligt­vis an­vändas för vilka upphovsrätts­ligt skyddade textdokument som helst. – Ett pro­blem är att licens­vill­koren, som alltid måste följa med dokumenten, vid ut­skrift fyller två eller tre A4‑sidor. Bland annat därför väljer många i stället Creative commons licens. – Läs mer på GNU:s webbsidor. – Läs också om Free art license, GPL, IDDN och kopimi.

[licenser] [upphovsrätt] [ändrad 21 maj 2019]