(digital rights management, DRM) – funktion som försvårar otillåten visning och kopiering av digital film, musik eller annat material. Materialet är krypterat och kan bara visas eller spelas upp om man har tillgång till nyckeln. Det kan också krävas att man har ett speciellt kort, en app eller (förr) en dongel. – Syftet med kopieringsskydd kan vara att:
– begränsa tillgång till materialet till betalande kunder;
– förhindra att privatpersoner gör kopior av filen;
– förhindra uppspelning eller visning på andra apparater än de som leverantören av filen tillåter.
– Kopieringsskyddet kan antingen ingå i vissa filer eller vara inbyggt i en apparat, till exempel en läsplatta. Om kopieringsskyddet ingår i en fil behöver användaren ett speciellt program och en nyckel för att spela upp just den filen, men inget hindrar att användaren också spelar upp andra filer utan kopieringsskydd. Om kopieringskyddet däremot är inbyggt i apparaten kan man bara spela upp filer med kopieringsskydd. – Flera system för kopieringsskydd har kritiserats för att de går för långt och även hindrar legitima köpare från att göra tillåtna kopior. – Kritiker anser att den engelska förkortningen DRM bör utläsas som digital restriction management. – Läs också om ApplesFairplay och MicrosoftsWindows Media DRM† och Playsforsure† samt om DLNA†. – Läs också om Digital millennium copyright act(DMCA).
(collaborative source [code]) – en form av öppen källkod med krav på bidrag från användarna: de ska antingen hjälpa till med utvecklingen av programmet eller bidra med pengar. Kollaborativ källkod sprids med en särskild licens som specificerar kraven på användaren. – Läs mer på webbplatsen Collaborative Source (nere sedan september 2018, men se methodsandtools.com).
– nyckelutlämning: metoder för att ge polisen möjlighet att läsa misstänkta personers krypterade e‑post: myndigheterna ska på ett eller annat sätt efter domstolsbeslut kunna skaffa sig den misstänktes krypteringsnyckel utan dennes vetskap. – Se också nyckeldeponering.
webbläsare från Microsoft, definitivt nerlagd i juni 2022. – Sedan 2015 är Edge den förinstallerade webbläsaren i Windows. – Internet Explorer, förkortat IE, underhölls efter 2015, och fanns kvar för nerladdning, men den vidareutvecklades inte. Allt stöd för Internet Explorer i Windows 11 upphörde den 15 juni 2022, se Microsofts blogg. – I februari 2023 började Microsoft se till att det inte längre gick att klicka på existerande exemplar av Internet Explorer: om man gör det öppnas i stället Edge. – Internet Explorer släpptes 1995, och var från 1999 i många år den mest spridda webbläsaren. Den var en vidareutveckling av företaget Spyglass† version av Mosaic†, och följde med i Windows. – Internet Explorer konkurrerade efter ett par år ut den tidigare mest spridda webbläsaren, Netscape Navigator†. Det berodde åtminstone delvis på att Internet Explorer var förinstallerad i Windows, vilket ledde till att många användare aldrig övervägde att pröva en annan webbläsare. Men det ledde till en stor rättegång där EU beskyllde Microsoft för att missbruka sin monopolställning. Microsoft ålades att se till att kunderna kunde få Windows utan Internet Explorer. (Se embrace, extend and extinguish och unbundling.) – Microsoft försvarade sig med att webbläsarfunktionerna var integrerade i Windows och inte kunde tas bort. Detta öppnade å andra sidan möjligheten för andra företag att utveckla egna webbläsare som byggde på Windows inbyggda webbläsarfunktioner. – Mellan 1998 och 2003 var Internet Explorer också den förvalda webbläsaren för Macintosh till följd av en uppgörelse mellan Apple och Microsoft. 2003 slutade Microsoft att utveckla Internet Explorer för Mac, och Apple lanserade då en egen webbläsare, Safari. – Internet Explorer byggde från början på källkod från Spyglass Mosaic†. – Från mitten av 00‑talet fick Internet Explorer konkurrens av Firefox, senare av Google Chrome. – Under 00‑talet ansågs Internet Explorer halka efter i utvecklingen, och i synnerhet version 6, släppt 2001, hade brister när det gällde säkerhet. Version 8, släppt i mars 2009, innebar en stor uppryckning, både när det gällde funktioner och datasäkerhet. Version 9 kom i mars 2011 och var avsevärt snabbare än tidigare versioner. Den sista versionen av Internet Explorer, version 11, kom 2013. – När Microsoft i januari 2015 visade upp en webbläsare med arbetsnamnet Spartan, senare kallad Edge, tolkades det som tecken på att Internet Explorer skulle avvecklas. (Se artikel i tidskriften M3.) Microsoft meddelade 2016 att företaget inte längre underhåller versionerna 1—10 av Internet Explorer. – För webbsidor som är anpassade för Internet Explorer kan Edge köras i så kallat IE mode, se docs.microsoft.com…. – IDG:s artiklar om Internet Explorer: länk.
