- – YOLO – you only live once;
- – se You only look once;
- – en nerlagd billig smart mobil, utvecklad för den afrikanska marknaden av Intel i samarbete med den kenyanska operatören Safaricom (länk). – Yolo visades först upp i januari 2013, och såldes i afrikanska länder för ungefär tre hundra kronor. Den avvecklades under 2014. – Yolo kunde användas som basstation för wi‑fi: flera användare kunde alltså ansluta till internet genom telefonen. – Se Intels webbsidor.
[ai] [bildbehandling] [förkortningar på Y] [lågprisprodukter] [mobiltelefoner] [nerlagt] [nät- och sms-språk] [ändrad 24 maj 2022]
(punktuppbyggd) – om bild eller tecken: beskriven eller återgiven som ett mönster av bildpunkter (pixlar). Ett sådant mönster kallas på engelska för en bitmap. – Bitmappning är det grundläggande sättet att beskriva bilder som ska visas på bildskärm eller skrivas ut med skrivare, eftersom bildskärmar och skrivare bygger upp bilder (och även text) på det sättet. Det enklaste sättet att spara en digital bild är nämligen att spara den bildpunkt för bildpunkt. (Se bmp.) – Nackdelen med den metoden är att bilden inte ser bra ut om den förstoras. Sneda och krökta linjer blir hackiga (blockiga). De ser ut som om de vore byggda med Lego. Därför använder man för bildbehandling bildfilsformat som är vektoriserade. Det innebär att linjer och kurvor beskrivs med geometriska formler. Det är först när bilden ska återges på bildskärm eller skrivas ut som bildfilen konverteras till bitmappat format. – För att minska blockighet används kantutjämning.
[bildbehandling] [grafik] [ändrad 25 januari 2018]
angivande av formen på bokstäver och bildmotiv med geometriska formler i digital form. – Detta i motsats till bitmappade beskrivningar, som beskriver tecknet eller bilden som ett punktmönster. Vektoriserade bilder behåller sin form vid förstoring och förminskning. Bitmappade bilder blir däremot blockiga när de förstoras och är svåra att förminska. I en vektoriserad bild beskrivs en rät linje med koordinaterna för ändpunkterna och en cirkel anges med mittpunktens position och måttet på radien. Fördelen med vektorisering är alltså att tecken och bilder kan förstoras utan att få trappstegsformade konturer. Bildprogrammet räknar först om måtten och ritar sedan upp formerna. Bilderna kan också förminskas så mycket som bildskärmens upplösning tillåter. – Vektorisering är sedan länge det vanliga i bildbehandling. Men visningsprogrammet måste göra om den vektoriserade bilden till en bitmappad bild när den ska visas på bildskärm eller skrivas ut. – Uttrycket vektorisering är egentligen föråldrat: det syftar på en äldre typ av datorgrafik, vektorgrafik, där cirklar och andra kurvor beskrevs som sammansatta av korta räta linjer, vektorer. En cirkel återgavs alltså som en månghörning med väldigt många, lika långa sidor. Numera beskrivs kurvor som kontinuerliga former.
[bildbehandling] [ändrad 5 juli 2019]
bildformat för tv och bildskärmar med ungefär 4 000 bildpunkter (pixel) på bildens långsida. Det ger extra hög upplösning jämfört med till exempel HDTV. Det finns flera vanliga 4k-format: 4096⨯2304, 4096⨯2160, 4096⨯2034 och 3840⨯2160 (känt som 4K UHD). – k i 4k står för tusen. Förkortningen 2k kan på samma sätt stå för bildformat med runt 2 000 bildpunkter på långsidan. (Båda förkortningarna skrivs oftast med stort K, alltså 2K och 4K, men när k står för tusen ska bokstaven k enligt internationell standard vara liten). – Se också 8k.
[bildskärmar] [radio och tv] [upplösning] [ändrad 10 december 2019]
- – dots per inch, dpi – bildpunkter per tum. Vanligt mått på upplösningen i en skrivare, normalt 300—600 dpi, och vid tryckning. En tum är 25,4 millimeter, så 300 dpi blir ganska precis 12 bildpunkter per millimeter. När det gäller upplösning på bildskärmar används måttet ppi, pixels per inch;
- – se djup paketinspektion.
[förkortningar på D] [it-säkerhet] [måttenheter] [nätverk] [skrivare] [upplösning] [ändrad 8 augusti 2017]
digital bilds yttermått angett i pixel, till exempel 1280⨯960 pixel. – Det är ett mått på detaljtätheten i bilden. Pixelmåttet säger inget om bildens storlek mätt i millimeter, eftersom samma antal pixlar kan ingå i en stor eller liten bild, beroende på bildskärmens storlek. En bild som visas på två olika stora bildskärmar får ju olika yttermått i millimeter på bildskärmarna, men den har samma pixelmått på båda. Pixelmått kallas ibland för upplösning, vilket är en utvidgning av den traditionella betydelsen av upplösning. – Se också pixeldjup.
[bildskärmar] [foto] [upplösning] [ändrad 19 september 2018]
- – mått på hur små detaljer som kan urskiljas i en bild. I digitala bilder är det antalet bildpunkter (pixel) per längdenhet. – Ett vanligt sätt att mäta upplösning i analog teknik är att avbilda tätt liggande linjer. Upplösningen definieras då som det kortaste avståndet mellan linjerna då linjerna fortfarande kan särskiljas. Upplösning brukar anges i punkter per tum (dots per inch, dpi) eller pixel per tum (pixels per inch, ppi), ibland omräknat till pixel per centimeter. Detta är den definition av upplösning som traditionellt används inom optik och vid tryckning. Mer precist: ytupplösning;
- – se skärmupplösning;
- – i digital fotografi: antalet pixel i bildfilen utan längdmått. Till exempel 1024⨯768. Detta kallas också för pixelmått. Bildpunkterna i kamerans minne har ju inget mått som kan anges i millimeter. Upplösning i traditionell betydelse, alltså angett i pixel per centimeter, kan inte anges förrän bilden realiseras på bildskärm eller skrivs ut, och då varierar ju måtten beroende på bildskärmens storlek;
- – om processorer: mått på hur små detaljer som kan framställas vid processortillverkning. Mäts numera vanligtvis i nanometer (miljarddels meter). Under 2020 utvecklade Intel en processor med en upplösning på sju nanometer. Apples processorer M1 och M2 har en upplösning på fem nanometer. I oktober 2022 meddelade Samsung att företaget 2027 kommer att tillverka processorer med en upplösning på 1,4 nanometer (se pressmeddelande). Då närmar man sig den gränsen då kvantfysikens effekter gör det svårt att få elektronerna att hålla sig i rätt fåra;
- – ofta också: mått på hur små detaljer som kan urskiljas i motivet. Man kan till exempel säga att satellitbilderna som används i Google Earth har hög upplösning. Då handlar det inte om upplösningen på bildens yta, utan om att man till exempel kan urskilja en bil eller en person på jordytan. Den upplösningen beror på kamerans (eller kikarens) upplösning och på avståndet till motivet, samt i praktiken också på yttre omständigheter som vibrationer och dis.
– Skilj mellan upplösning och det vaga begreppet definition (om bilder). – Se också pixeldjup och bildupplösning. – På engelska: resolution.
[bildbehandling] [bildskärmar] [kameror] [processorer] [upplösning] [språktips] [ändrad 5 oktober 2022]
återgivande, uppritning – i datorgrafik och datoranimering: generering av en bild som kan visas på en bildskärm utifrån något mer komplicerat än en vanlig bildfil. – Rendering innebär omvandling en digital beskrivning av föremål till en bild i tvådimensionellt format. Rendering kan vara att återge en vanlig bildfil, en CAD‑fil eller att rita bildrutor till en datoranimerad film. – Ordet används om beräkningskrävande operationer, inte vanlig bildvisning. Rendering kan utföras på stillbilder eller rörliga bilder. Det kan inbegripa komplicerade beräkningar av dagrar och skuggor, se ljussättning (ray tracing). – Eftersom rendering kräver hög datorkapacitet brukar man använda speciellt utrustade datorer, ofta många sammankopplade, se renderingsfarm. – Språkligt: Rendering uttalas på svenska med samma betoning som i regering, alltså ren‑de‑ring. En del retar sig på användningen av verbet rendera på svenska i denna betydelse, men det anknyter till betydelsen resultera [i något], leda till [något] – se sajten svenska.se: länk. – På engelska: rendering, att rendera – to render. – Jämför med imaging.
[bildbehandling] [språktips] [ändrad 24 februari 2021]
(alpha channel) – i datorgrafik: information om hur genomsiktlig varje enskild pixel (bildpunkt) i en bild är. – Alfakanaler är användbara när man arbetar med datorgrafik i flera lager. Det som slutligen visas på bildskärmen är då en bild som är sammansatt av flera bilder, som man kan tänka sig som lager. Varje lager skymmer bakomliggande skikt helt eller delvis. Skikten kan vara helt eller delvis genomsiktliga, som färgat glas. – På bildskärmen finns det ju bara ett skikt med pixlar. Varje pixel kan då antingen ha samma färg som motsvarande pixel i det översta skiktet eller vara en blandning av motsvarande pixlar i flera skikt. – Varje punkt i alfakanalen har ett värde mellan 0 och 1. Värdet 0 innebär att punkten är helt genomsiktlig, alltså att den är inte alls skymmer pixlar i bakomliggande skikt. Värdet 1 betyder att pixeln är helt ogenomsiktlig och alltså helt döljer pixlar i bakomliggande skikt. – I datorfärggrafik har varje bildpunkt tre värden: rött, grönt och blått (se RGB); finns det en alfakanal har varje bildpunkt dessutom ett fjärde värde.
[bildbehandling] [bildskärmar] [ändrad 3 januari 2018]
